HFD:2025:56
- Ämnesord
- Lagen om djursjukdomar, Bekräftelse av förekomst av annan djursjukdom som ska bekämpas, Nödvändiga åtgärder för att utrota sjukdomen, Avlivning av djur, Epidemiologiskt samband, Riskbedömning, Hälsorisk, Nödåtgärder, Proportionalitetsprincipen, Fågelinfluensa, Pälsdjur, Mink, Räv
- År för fallet
- 2025
- Meddelats
- Diarienummer
- 1260/2024
- Liggare
- 1451
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KHO:2025:56
Livsmedelsverket hade i samband med epidemin av högpatogen fågelinfluensa år 2023 beslutat att minkarna och rävarna i ändringssökandens pälsfarm skulle avlivas. Frågan gällde om livsmedelsverket hade kunnat besluta att förekomsten av fågelinfluensa hade bekräftats på allmänt godkända veterinärmedicinska grunder och om det varit nödvändigt att besluta att avliva djuren för att utrota sjukdomen.
Enligt de sakkunnigutlåtanden som ändringssökanden lämnat i ärendet har man med de prover för påvisande av antikroppar som livsmedelsverket har använt, inte kunnat påvisa en sjukdom i akut, smittande fas. Proverna har därför inte varit en för syftet lämplig testmetod, utan virologiska tester hade behövts. Antikropparna i djurets blod visade ändå att djuret i något skede har utsatts för viruset. Under hösten 2023 har alla pälsfarmer i Finland kartlagts. På grund av det stora antalet djurhållningsplatser och det stora antalet djur i dem och eftersom det handlade om en farlig sjukdom med snabb spridning, ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det inte vid den aktuella tidpunkten varit möjligt att använda virologiska testmetoder.
År 2023 hade viruset första gången orsakat massdöd bland skrattmåsar. Det hade funnits skrattmåsar på ändringssökandens farm sommaren 2023. Fåglarna hade haft tillgång till åtminstone en del av skugghusen eller gödseltrågen i skugghusen. Med beaktande av detta hade livsmedelsverket kunnat anse att det fanns ett epidemiologiskt samband mellan smittan hos de vilda fåglarna och de med antikroppar påvisade smittorna hos pälsdjuren på ändringssökandens farm.
På grund av det stora antalet djur hade en riskbedömning för varje enskild individ inte varit möjlig. Med ytterligare beaktande av den ifrågavarande epidemins fara i förhållande till befolkningen hade inte ändringssökandens rätt till skydd för sin egendom och näringsfrihet kränkts oproportionerligt av att alla pälsdjur som hållits på platsen hade avlivats.
Fråga även om skyldigheten att ordna muntlig förhandling.
Lagen om djursjukdomar (76/2021) 1 §, 4 § 1 — 3 och 5 mom., 5 § och 33 § 1 mom.
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om andra djursjukdomar som ska bekämpas, djursjukdomar som ska övervakas och andra anmälningspliktiga djursjukdomar, om anmälan om djursjukdomar samt om sändande av mikrobstammar (325/2021) 3 § (909/2023) 7 punkten
Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Mika Seppälä, Kari Tornikoski, Anne Nenonen och Joni Heliskoski. Föredragande Petri Leinonen.