Finlex - Till startsidan
Prejudikat

1.6.2022

Prejudikat

Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat

HFD:2022:63

Ämnesord
Statsrådets förordning, Besluts överklagbarhet, Rättsmedel, Förvaltningsbeslut, Europeiska människorättskonventionen, Lagstiftning gällande smittsamma sjukdomar, Begränsning av näringsverksamhet, Covid-19
År för fallet
2022
Meddelats
Diarienummer
124/2022,125/2022
Liggare
H1601
ECLI-kod
ECLI:FI:KHO:2022:63

Högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra huruvida de besvär som en näringsidkare anfört över statsrådets förordningar gällande temporära begränsningar av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom skulle prövas av högsta förvaltningsdomstolen.

Med statsrådets förordningar hade givits bestämmelser gällande bland annat det största tillåtna antalet kunder samt öppettider och tider för servering av alkoholdrycker. Även om det med förordningarna hade varit möjligt att besluta och hade beslutats om begränsningar enligt region och förplägnadsrörelsens art, vilka riktade sig mot enskilda förplägnadsrörelser, utgjorde de allmänna bestämmelser som antagits enligt en lagstadgad bemyndighet att utfärda förordningar. Därför var förordningarna inte i 6 och 7 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden avsedda förvaltningsbeslut över vilka besvär kunde anföras.

Förordningarna var inte formellt riktade mot någon enskild fysisk eller juridisk person och de påverkade inte väsentligen rättigheterna eller skyldigheterna för någon sådan person eller grupp av personer på grund av vissa egenskaper som var speciella för dem eller på grund av en faktisk situation som skiljde dem från alla andra personer. Grundlagsenligheten i den lagstiftning som låg till grund för förordningarna hade i förväg bedömts av riksdagens grundlagsutskott. Det fanns inga exceptionella grunder för rättsskydd och tillgång till rättslig prövning för ändringssökanden som enligt Europeiska människorättskonventionen och Europeiska människorättsdomstolens praxis skulle ha kunnat, i strid med den tydliga huvudregeln enligt nationell rätt, kräva en möjlighet att besvära sig över statsrådets förordningar till högsta förvaltningsdomstolen.

Avdelningsplenum

Finlands grundlag 21 §

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 6, 7 och 8 §

Smittskyddslagen 58 a §

Statsrådets förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom (1223/2021)

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom (5/2022)

Europeiska människorättskonventionen artikel 6.1

Europeiska människorättsdomstolens domar Posti och Rahko v. Finland (24.9.2002; ECLI:CE:ECHR:2002:0924JUD002782495 och Communauté genevois d’action syndical (CGAS) v. Schweiz (15.3.2022; ECLI:CE:ECHR:2022:0315JUD002188120)

Se och jmf. HFD 2010:27

Ärendet har avgjorts av president Kari Kuusiniemi samt justitieråden Anne E. Niemi, Outi Suviranta, Janne Aer, Petri Helander, Monica Gullans och Juha Lavapuro. Föredragande Jenny Rebold.

Till början av sidan