HFD:2014:74
- Ämnesord
- Ärende som gäller förvaltningstvång, Förorening av mark, Förbud mot att förorena grundvatten, Förorenarens ansvar, Stad, Retroaktivitet, Ansvarsgrund, Den gamla vattenlagen, Förfarande
- År för fallet
- 2014
- Meddelats
- Diarienummer
- 2823/1/12
- Liggare
- 1540
En stad kunde i egenskap av förorenare av mark åläggas att lägga fram en plan för sanering av arsenikförorenad mark och att efter att NTM-centralen godkänt planen sanera marken på fastigheten i enlighet med vad NTM-centralen bestämt när den godkände planen. Den arsenik som konstaterats i grundvattnet hade haft sitt ursprung i verksamhet som varit sedvanlig vid det kommunala elverkets inpregneringsverk när verket åren 1947 - 1970 bedrivit verksamhet på fastigheten, som tidigare hade ägts av staden. För impregnering av virke hade man använt CCA-inpregneringsmedel, som innehållit bland annat arsenik. Eftersom föroreningen av marken med arsenik medförde risk för förorening av grundvatten, kunde bestämmelsen i 1 kap. 22 § i den vattenlag som hade trätt i kraft 1.4.1962 och som förbjöd förorening av grundvatten åberopas som ansvarsgrund för saneringsåläggandet då impregneringsverket hade fortsatt sin verksamhet även efter att förbudet att förorena grundvatten hade trätt i kraft.
Miljöskyddslagen 79 § och 88 §
Lag om införande av miljöskyddslagstiftningen 22 § 1 mom. och 24 §
Vattenlagen (264/1961) 1 kap. 22 § 1 mom.
Förordningen om förhandsåtgärder för skydd av vatten (283/1962) 1 §
Förordningen om gifter (555/1946) 24 § 1 mom.