7.3.2011

I ett mål där besvär anförts över centralskattenämndens beslut i ett ärende som gällde beskattning av inkomst av näringsverksamhet gällde det för högsta förvaltningsdomstolen att avgöra om A Ab enligt 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen skulle få dra av sitt svenska dotterbolags B Ab:s fastställda förluster när B Ab fusionerades med A Ab.

Högsta förvaltningsdomstolen beslöt skjuta upp handläggningen av målet och till unionens domstol framställa följande begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF):

1. Förutsätter artiklarna 49 eller 54 FEUF att när två bolag fusioneras ska det övertagande bolaget vid sin beskattning få dra av det överlåtande bolagets förluster från år som föregått fusionen och uppstått genom verksamhet som det överlåtande bolaget, som har sitt säte i en annan medlems­stat, har bedrivit där, när man beaktar att det övertagande bolaget inte kommer att ha något fast verksamhetsställe i den medlemsstat där det överlåtande bolaget har sitt säte, men enligt de nationella rättsreglerna i sin egen hemstat har rätt att vid fusion dra av ett överlåtande bolagets förluster, om det överlåtande bolaget har haft sitt säte i samma stat eller förlusterna har uppstått vid ett fast verksamhetsställe där?

2. Om svaret på den första frågan är jakande, har bestämmelserna i artiklarna 49 eller 54 FEUF då inverkan på avgörandet av frågan huruvida beloppet av den avdragbara förlusten ska bestämmas enligt skattelagstiftningen i den stat där det övertagande bolaget har sitt säte eller man som avdragbar förlust ska betrakta de förluster som fastställts enligt lagstiftningen i den stat där det överlåtande bolaget har sitt säte?

Inkomstskattelagen 117 §, 119 § 1 och 2 mom. och 123 § 2 mom.
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) artiklarna 49, 54 och 267