HFD:2008:33
- Ämnesord
- Begäran om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol, Kommunikationsmarknadslagen, Tillträdesdirektivet 2002/19/EG, Förhandlingsplikt, Sammankoppling, Kommunikationsnät
- År för fallet
- 2008
- Meddelats
- Diarienummer
- 177/2/07
- Liggare
- 1074
Enligt 39 § 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) är vilket teleföretag som helst skyldigt att med andra teleföretag förhandla om sammankoppling. Kommunikationsverket hade i sitt överklagade beslut tolkat nämnda 39 § 1 mom. så, att till förhandlingsplikten även hör krav på god vilja och skäliga villkor.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att överklagandet inte kunde avgöras utan en gemenskapsrättslig tolkning av huruvida Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet) ställer begränsningar för nationella regler om förhandlingsplikten och vilka krav beträffande förhandlingsplikten som en nationell myndighet med stöd av nationell lagstiftning kan ställa på företag som inte har betydande marknadsinflytande.
Högsta förvaltningsdomstolen beslöt begära förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol i följande frågor:
1. Ska bestämmelsen i artikel 4.1 i tillträdesdirektivet, när den jämförs med å ena sidan styckena 5, 6 och 8 i direktivets ingress och å andra sidan med bestämmelserna i artiklarna 8 och 5 i samma direktiv, tolkas så, att
1. a) i nationell lag så som har gjorts i 39 § 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen kan föreskrivas att vilket teleföretag som helst är skyldigt att med andra företag förhandla om sammankoppling och, om svaret är jakande,
1. b) en nationell regleringsmyndighet kan anse att förhandlingsplikten inte har fullgjorts om ett teleföretag, som inte har betydande marknadsinflytande, har erbjudit ett annat företag sammankoppling på villkor som myndigheten anser vara helt ensidiga och ägnade att hindra uppkomsten av en konkurrensutsatt marknad på minuthandelsnivå, eftersom villkoren de facto har hindrat det andra företaget att erbjuda sina kunder möjlighet att förmedla multimediameddelanden till de slutliga kunder som har anslutit sig till teleföretagets nät, och, om även svaret på denna fråga är jakande,
1. c) en nationell regleringsmyndighet med ett beslut kan förplikta nämnda teleföretag, som alltså inte har något betydande marknadsinflytande, att med god vilja förhandla om sammankoppling av tjänster som avser text- och multimediameddelanden mellan företagens system så, att man i de kommersiella förhandlingarna är skyldig att beakta sammankopplingens målsättningar och i dem utgå från att det gäller att på skäliga villkor få de tjänster som avser text- och multimediameddelanden att fungera mellan de bägge företagens system på ett sådant sätt att användarna har möjlighet att använda sig av teleföretagens kommunikationstjänster.
2. Påverkas bedömningen av ovan nämnda frågor av karaktären hos det nät som det företag förfogar över som har begärt sammankoppling eller av om nämnda företag ska betraktas som operatör av allmänna elektroniska kommunikationsnät?
Kommunikationsmarknadslagen 2 och 39 §
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet) styckena 5, 6 och 8 i ingressen samt artiklarna 2, 4, 5, 8 och 12.