21.5.2024

A och B hade olagligen i spridningssyfte innehaft sammanlagt 200 910 stycken bensodiazepiner, dvs. narkotikaklassificerade tabletter innehållande klonazepam, alprazolam eller diazepam. B hade dessutom spridit 79 600 tabletter innehållande klonazepam. Vid straffmätningen betraktade Högsta domstolen 30 milligram som genomsnittlig missbruksdos för diazepam samt 5 milligram som genomsnittlig missbruksdos för alprazolam och klonazepam. Högsta domstolen ansåg att det vid straffmätningen för innehav och spridning av bensodiazepiner var möjligt att stödja sig på straffpraxis angående cannabis som bedöms vara mindre farlig. På grund av att bensodiazepiner till sin natur är skadligare än cannabisprodukter skulle straffet dock i princip vara strängare än ett straff som ådöms för motsvarande brott som gäller cannabis.

Av de skäl som närmare framgår av avgörandet ansåg Högsta domstolen att det inte fanns anledning att ändra det fängelsestraff på 3 år och 8 månader som hovrätten hade ådömt A och det fängelsestraff på 3 år och 4 månader som ådömts B. Jfr KKO:2005:62