18.9.1992

Sedan ett aktiebolag i likvidation hade sökt offentlig stämning hade staten för det löpande skatteåret till ett uppskattat belopp bevakat skatter och avgifter, vilka senare skulle fastställas. Då borgenärerna genom den offentliga stämningen kallas att anmäla sina fordringar ansågs bevakningen avse maximibeloppet av de skatter som skulle betalas efter inställelsedagen och inte totalbeloppet av samtliga skatter och avgifter som bolaget skulle erlägga för ifrågavarande år.

Omröstn.

Staten yrkade av aktiebolagets likvidatorer, vilka hade skiftat bolagets egendom utan att innehålla medel för erläggandet av de obetalda skatterna, ersättning för dessa skatter jämte dröjsmålspåföljd och ränta på det sammanlagda beloppet från stämningsdagen. Dröjsmålspåföljderna hade uträknats till sagda dag. Ränta skulle utgå endast på de obetalda skatterna men inte på dröjsmålspåföljdens belopp.

ABL 13 kap 12 § 1 mom

Hela rättsfallet är i FKKO-registret