Beaktats t.o.m. FörfS 1066/2019.

13.5.1988/423

Lag om statsbudgeten

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Statsbudgeten

1 §
Finansåret

Statsbudgeten, som utgör det i 66 § regeringsformen nämnda statsförslaget, görs upp för ett finansår i sänder. Finansåret är ett kalenderår.

2 § (21.2.1992/165)

2 § har upphävts genom L 165/1992.

3 § (21.2.1992/165)
Bruttobudgetering

Uppskattningarna av de årliga inkomsterna samt anslagen för de årliga utgifterna skall tas in i statsbudgeten till bruttobelopp så att varken utgifterna dras av från inkomsterna eller inkomsterna från utgifterna (bruttobudgetering).

I budgeten kan så som närmare stadgas genom förordning återbäring av inkomst som uppburits till staten till ett för högt belopp beaktas som avdrag från inkomsterna under det år då återbäringen betalas.

3 a § (21.2.1992/165)
Nettobudgetering

Av följande inkomster och utgifter kan i statsbudgeten tas in endast de inkomstposter eller anslag som motsvarar skillnaden mellan dem (nettobudgetering):

1) nya statslån, emissionsvinster och kapitalvinster av statslån samt inkomster som uppkommer genom derivat som skyddar statslånens kapital samt amorteringar på statsskulden, kapitalförluster och emissionsförluster i anslutning till statslån samt utgifter till följd av derivat som skyddar statslånens kapital,

2) ränteinkomster av statslån och inkomster som uppkommer genom derivat som skyddar räntebetalningen på statslån samt ränteutgifter till följd av statslån och utgifter till följd av derivat som skyddar räntebetalningen på statslån,

3) inkomster av och utgifter för verksamheten vid ett ämbetsverk eller en inrättning,

4) inkomster som uppkommit genom försäljning av aktier samt försäljningsprovisioner som har samband med försäljningen och betalningsförpliktelser som staten för köparens del påtagit sig ansvaret för,

5) likviditetsbelopp som enligt lag betalas till en pensionsanstalt och återbäring av sådana belopp till staten,

6) statsbidrag som enligt lag betalas till en kommun och belopp som en kommun enligt beräkningsgrunderna i statsbidragssystemet ska betala till staten. (11.12.2009/1096)

7 punkten har upphävts genom L 11.12.2009/1096. (11.12.2009/1096)

(14.12.2004/1111)

Vid nettobudgetering beaktas inte skatter, avgifter av skattenatur eller böter som inkomster. Vid nettobudgetering beaktas inte heller

1) överföringsutgifter eller återbäring av sådana, med undantag för likviditetsbelopp som enligt lag betalas till en pensionsanstalt eller återbäring av sådana belopp eller statsbidrag som enligt lag betalas till en kommun eller sådana belopp som en kommun enligt beräkningsgrunderna i statsbidragssystemet skall betala till staten, samt

2) investeringsutgifter eller inkomster av försäljning av egendom, med undantag för försäljning av aktier eller anskaffning av lös egendom avsedd för ett ämbetsverks eller en inrättnings verksamhet eller försäljning av lös egendom. (11.12.2009/1096)

(14.12.2004/1111)

Nettobudgeteringen begränsar inte rätten att i statsbudgeten besluta om utgifternas maximibelopp, om allokering av utgifterna eller om annat sådant om vilket kan beslutas vid bruttobudgetering.

3 b § (18.6.1998/430)
Beaktande i budgeten av överskott eller underskott enligt statsbokslutet

Efter att statsbokslutet färdigställts kan högst det kumulativa överskott som statsbokslutet visar användas som täckning för anslagen i tilläggsbudgeterna för samma finansår och i budgeten för det följande finansåret. (11.12.2009/1096)

I budgeten kan tas in ett anslag för täckande av sådant kumulativt underskott vid finansårets utgång som statsbokslutet visar.

Med kumulativt överskott eller kumulativt underskott vid finansårets utgång avses det sammanräknade beloppet av å ena sidan det kumulativa överskott eller underskott vid det föregående finansårets utgång som framgår av den i 17 a § avsedda utfallskalkylen för budgeten och å andra sidan finansårets överskott eller underskott. (19.12.2003/1216)

4 § (8.4.2016/238)
Affärsverkens budgetering

Inkomstposter och anslag som gäller affärsverken tas in i statsbudgeten endast till den del så anges genom lag.

5 §
Grupperingen av inkomsterna

Inkomsterna skall enligt sin natur grupperas i avdelningar, som dels enligt inkomsternas art och dels enligt organisationsstrukturen indelas i kapitel och moment.

Om grupperingen av inkomsterna stadgas närmare genom förordning.

6 §
Grupperingen av utgifterna

Utgifterna skall i utgiftsstaten grupperas i huvudtitlar enligt förvaltningsområde. Utgifter som är gemensamma för flera förvaltningsområden kan likväl antecknas separat under en eller flera huvudtitlar.

Huvudtitlarna indelas i kapitel och kapitlen i moment, dels enligt uppgifterna, dels enligt förvaltningens organisationsstruktur och dels enligt utgifternas art.

Om grupperingen av utgifterna stadgas närmare genom förordning.

6 a § (11.12.2002/1056)
Hänförande av inkomster och utgifter till ett finansår

I statsbudgeten hänförs en utgift eller inkomst till det finansår den närmast hör till så att i budgeten för varje finansår såsom inkomstposter tas in finansårets samtliga kända inkomster samt anslagen för finansårets samtliga kända utgifter. Härvid beaktas inkomstens eller utgiftens art och ekonomiska karaktär samt särskilt tidpunkten för överlåtelsen av den prestation, tidpunkten för mottagandet av den produktionsfaktor eller tidpunkten för uppkomsten av den prestationsskyldighet som ligger till grund för inkomsten eller utgiften, eller den tidpunkt då inkomsten eller utgiften betalas.

Närmare bestämmelser om hänförande av inkomster och utgifter till ett finansår kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 § (21.2.1992/165)
Överskridning och överföring av anslag

Ett fast anslag får inte överskridas eller överföras till senare finansår.

Förslagsanslag får inte överföras till senare finansår. Tillstånd till överskridning av förslagsanslag kan medges, om överskridningen grundar sig på ett lagstadgat, ett därmed jämförbart eller ett oförutsägbart annat nödvändigt behov eller ett behov som är svårt att uppskatta eller på en stegring av den allmänna kostnadsnivån som är större än väntat, och om behovet av anslag inte kan tillgodoses på något annat sätt. Tillstånd till överskridning av förslagsanslag kan även, upp till ett belopp som motsvarar de inkomster som flyter in, medges om det är fråga om avgiftsbelagd verksamhet eller om utgifterna är bundna till de inkomster som flyter in.

Ett reservationsanslag får inte överskridas. Ett reservationsanslag får enligt vad som beslutas i samband med budgeten överföras till det finansår eller de två finansår som följer efter finansåret, samt i statliga investeringsprojekt till de fyra finansår som följer efter finansåret. (6.6.2014/423)

7 a § (3.4.1992/307)
Överföring av anslag till andra ämbetsverk

Anslag som är avsedda för ett ämbetsverks eller en inrättnings verksamhet kan så som närmare stadgas genom förordning för omfördelning av personalresurserna överföras till ett annat ämbetsverk för att användas för motsvarande utgifter för dettas verksamhet.

Om överföring av anslag till ett ämbetsverk inom samma ministeriums förvaltningsområde beslutar ministeriet och om överföring till ett ämbetsverk inom ett annat ministeriums förvaltningsområde statsrådet på föredragning från finansministeriet.

7 b § (17.7.1995/978)
Överföring av anslag när ett ministeriums verksamhetsområde ändras

Görs mellan de ministerier som anges i statsbudgeten under det pågående finansåret sådana ändringar av verksamhetsområdena som inte förändrar det huvudsakliga innehållet i ministeriernas verksamhet, kan statsrådet på föredragning av statsrådets kansli i överensstämmelse med den ändrade indelningen överföra ett anslag som i statsbudgeten för finansåret anvisats för ett ministeriums verksamhet för att användas i ett annat ministerium för motsvarande utgifter såsom stadgas närmare genom förordning.

7 c § (27.7.2001/689)
Bestämmelser om användningen av anslag

Närmare bestämmelser om användningen av ett anslag i enlighet med budgeten kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

I statsunderstödslagen (688/2001) bestäms om användningen av ett beviljat anslag för statsunderstöd i enlighet med budgeten.

8 §
Motiveringen till statsbudgeten

Godkännandet av statsbudgeten omfattar också de motiveringar i budgetpropositionen som är avsedda att vara riksdagens ställningstaganden, om inte riksdagen beslutar annat därom.

9 § (11.12.2002/1056)
Dispositionsplanerna

I den motivering som avses i 8 § kan ingå dispositionsplaner. I dispositionsplanerna bedöms hur de utgifter som budgeterats under respektive moment skall fördelas mellan olika ändamål eller, då nettobudgetering enligt 3 a § iakttas, hur de nettobudgeterade inkomster och utgifter som ingår i inkomstposten skall fördelas.

Om inte något annat följer av den motivering som avses i 8 §, kan de utgiftsbelopp som anges i dispositionsplanerna överskridas inom ramen för de i dem angivna ändamålen och anslagen under momenten eller, vid nettobudgetering, inom ramen för den inkomstpost som redovisas som nettobelopp, på det sätt som bestäms genom förordning av statsrådet.

10 §
Fullmaktsförfarande

I samband med behandlingen av statsbudgeten får beviljas en till beloppet och syftet begränsad fullmakt att ingå avtal och avge förbindelser så att anslagen för de utgifter som avtalen och förbindelserna medför helt och hållet eller till de delar som brister upptas i senare budgeter. Fullmakten får användas under det finansår vilket den budget som den ingår i avser.

2 mom. har upphävts genom L 6.6.2014/423. (6.6.2014/423)

10 a § (25.2.2000/217)
Beredningen av budgetpropositionen

Bestämmelser om skedena i beredningen av budgetpropositionen samt om det förfarande som skall iakttas vid beredningen kan utfärdas av statsrådet genom förordning.

10 b § (25.2.2000/217)
Verkställigheten av budgeten

Bestämmelser som behövs för verkställigheten av budgeten och för ordnandet av ekonomiförvaltningen kan utfärdas av statsrådet genom förordning.

11 §
Tilläggsbudgetpropositioner

Då till riksdagen avlåts en proposition om tillägg och ändringar i statsbudgeten, skall i samma proposition också anvisas medel för täckande av den utgiftsökning och den inkomstminskning som föreslås i propositionen. I denna skall även tas in beräknade väsentliga förändringar i de inkomstbelopp som antecknats i statsbudgeten. Dessutom kan i propositionen föreslås minskningar i de anslag som beviljats i statsbudgeten.

12 § (19.12.2003/1216)
Verksamhets- och ekonomiplanering

Ministerierna ska planera de samhälleliga verkningarna inom sitt ansvarsområde samt ekonomin och resultatet av verksamheten inom sitt förvaltningsområde på flera års sikt. Ämbetsverken och inrättningarna ska planera sin verksamhet och ekonomi samt sina resultat på flera års sikt. Planeringen ska producera de uppgifter som behövs vid beredningen av statsbudgeten och vid den övriga planeringen av statsfinanserna under statsrådets ledning. (11.12.2009/1096)

Närmare bestämmelser om planeringen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

2 kap

Statens ekonomiförvaltningsorganisation och skötseln av ekonomiförvaltningsuppgifter (9.12.2016/1053)

12 a § (11.12.2009/1096)
Ekonomiförvaltningsorganisationen

Staten är för sin budgetekonomi en bokföringsskyldig som indelas i bokföringsenheter. Bokföringsuppgifterna från bokföringsenheterna samlas i statens centralbokföring för upprättandet av statsbokslutet. Statskontoret samlar in bokföringsuppgifterna och sköter centralbokföringen.

2 mom. har upphävts genom L 9.12.2016/1053. (9.12.2016/1053)

Bokföringsenheter är republikens presidents kansli och ministerierna samt som funktionellt och ekonomiskt ändamålsenliga helheter ämbetsverken, inrättningarna och andra organ. Finansministeriet bestämmer om bildandet av bokföringsenheter efter att ha hört det behöriga ministeriet.

12 b § (9.12.2016/1053)
Skötseln av vissa ekonomiförvaltningsuppgifter

Bokföringsenheterna ansvarar för sin betalningsrörelse och bokföring och sitt bokslut samt upprättar ämbetsverkens eller inrättningarnas verksamhetsberättelser enligt 21 §. Statskontoret bestämmer dock om betalningsrörelse- och bokföringsuppgifter och om annan uppföljning enligt 16 § i anknytning till dessa samt om uppgifter för upprättande av bokslut, som ska skötas centraliserat och för vilka det ämbetsverk eller den inrättning som sköter de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna ska ansvara.

Statskontoret bestämmer de uppgifter i fråga om ämbetsverkens eller inrättningarnas löneräkning som sköts centraliserat och för vilka det ämbetsverk eller den inrättning som sköter de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna ansvarar. Statskontoret kan bestämma att det ämbetsverk eller den inrättning som sköter de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna ska ansvara för sådana granskningsåtgärder i fråga om godkännande av de ersättningar på grund av resa som enligt ett tjänste- eller arbetskollektivavtal ska betalas till personer i anställning hos staten eller till någon annan person, vilka inte omfattar den prövningsrätt som hör till arbetsgivaren.

Från ansvarsfördelningen enligt 1 och 2 mom. kan avvikelser av något särskilt skäl i anknytning till verksamheten vid bokföringsenheten och med tillstånd av Statskontoret göras för högst fem år i sänder på ansökan av bokföringsenheten, om det krävs för att sköta uppgiften på ett ändamålsenligt sätt. För de uppgifter som specificerats i tillståndet ansvarar bokföringsenheten. Innan beslut fattas ska Statskontoret höra det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för skötseln av de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna och vid behov även det ministerium som styr bokföringsenheten samt finansministeriet.

Det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av ämbetsverk, inrättningar och andra organ som hör till bokföringsenheterna få för skötseln av sina uppgifter nödvändiga sekretessbelagda handlingar, med undantag av handlingar som med stöd av lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den klassificerats som handlingar som hör till säkerhetsklass I, II eller III eller andra sådana sekretessbelagda handlingar i fråga om vilka obehörigt avslöjande eller obehörig användning av sekretessbelagda uppgifter i sådana handlingar kan orsaka betydande eller särskilt stor skada för de allmänna intressen som avses i sekretessbestämmelsen. Om det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna inte enligt detta moment har rätt att få nödvändiga uppgifter för skötseln av de uppgifter som bestämts med stöd av 1 och 2 mom., ska bokföringsenheten ansvara för denna uppgift i stället för det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna, om inte ämbetsverket eller inrättningen och bokföringsenheten har överenskommit något annat om skötseln av ekonomiförvaltningsuppgiften. (9.8.2019/912)

4 mom. har ändrats genom L 912/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av ämbetsverk, inrättningar och andra organ som hör till bokföringsenheterna få för skötseln av sina uppgifter nödvändiga handlingar som med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) hör till skyddsnivå fyra och sådana handlingar som hör till skyddsnivå tre, med undantag av handlingar som är sekretessbelagda med stöd av 24 § 1 mom. 2 och 7–10 punkten i den lagen. Om det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna inte enligt detta moment har rätt att få nödvändiga uppgifter för skötseln av de uppgifter som bestämts med stöd av 1 och 2 mom., ska bokföringsenheten ansvara för denna uppgift i stället för det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna, om inte ämbetsverket eller inrättningen och bokföringsenheten har överenskommit något annat om skötseln av ekonomiförvaltningsuppgiften.

Bokföringsenheten har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna få de handlingar och uppgifter som är nödvändiga för att sköta bokföringsenhetens ekonomiförvaltningsuppgifter.

De handlingar och uppgifter som avses i 4 och 5 mom. kan även ges i elektronisk form enligt vad som överenskommits mellan det ämbetsverk eller den inrättning som hör till bokföringsenheten samt det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna. (9.8.2019/912)

6 mom. har ändrats genom L 912/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

De handlingar och uppgifter som avses i 4 och 5 mom. kan även ges via en teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form enligt vad som överenskommits mellan det ämbetsverk eller den inrättning som hör till bokföringsenheten samt det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna.

13 § (20.4.2000/384)
Betalningsrörelsen

Statens betalningsrörelse skall skötas ekonomiskt och med beaktande av säkerheten i fråga om betalningsrörelsen. Avtal om skötsel av statens betalningsrörelse får ingås med ett kreditinstitut eller en annan sammanslutning som bedriver betalningsrörelse. Bestämmelser om ordnandet av skötseln av statens betalningsrörelse utfärdas i övrigt genom förordning av statsrådet.

Om det har ingåtts ett avtal om skötseln av statens betalningsrörelse, har finansministeriet rätt att övervaka fullgörandet av de uppdrag som omfattas av avtalet samt att av avtalsparterna få de uppgifter som behövs för detta ändamål. Avtalsparten skall i enlighet med avtalet om skötseln av statens betalningsrörelse ersätta skador som den orsakat vid skötseln av statens betalningsrörelse.

13 a § (20.4.2000/384)
Betalningstidpunkter

Medel som har erlagts till staten genom banköverföring är betalda när de har betalts in på ett konto i en sammanslutning som sköter statens betalningsrörelse, om inte något annat bestäms genom lag eller förordning. Om pengarna har betalts till kassan vid ett ämbetsverk eller en inrättning, har betalningen skett när betalaren har fått ett kvitto på inbetalningen.

Betalningar som baserar sig på statens prestationsskyldighet och som betalts genom banköverföring är betalda när de finns på ett konto i den sammanslutning som företräder mottagaren, om inte något annat bestäms genom lag eller förordning.

14 § (11.12.2009/1096)
Bokföring

Till statens bokföring hör budgetbokföring och affärsbokföring. I statens bokföring ska god bokföringssed iakttas.

Bokföringen ska omfatta alla inkomster, utgifter och finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter till bruttobelopp.

Budgetbokföringens konton ska ordnas så att inflödet av inkomstposter och användningen av anslag kan kontrolleras med minst den noggrannhet som riksdagen beslutar.

I fråga om affärsverkens bokföring föreskrivs särskilt.

15 § (11.12.2009/1096)
Kontroll av fullmakter

Ämbetsverken och inrättningarna ska ordna kontrollen av hur de i 10 § avsedda fullmakter som beviljats i samband med behandlingen av budgeten och de fullmakter som grundar sig på lag används samt kontrollen av de utgifter som följer av användningen av dessa fullmakter.

Närmare bestämmelser om kontrollen av fullmakter kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

16 § (19.12.2003/1216)
Redovisning

Ämbetsverken och inrättningarna skall för uppföljningen av kostnaderna för och resultatet och verkningarna av verksamheten samt för övriga behov i fråga om styrningen och ledningen samt fullföljandet av redovisningsskyldigheten ordna sin resultatredovisning och ledningens redovisning samt det övriga uppföljningssystemet så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

Ämbetsverken och inrättningarna ska ordna kontrollen av den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet så att årsresultatet kan redovisas i samband med bokslutet, om inte den avgiftsbelagda verksamheten är obetydlig. (11.12.2009/1096)

17 § (17.1.2014/17)
Regeringens årsberättelse

Regeringens årsberättelse, som avses i 9 a § i lagen om statsrådet (175/2003), omfattar statsbokslutet och andra behövliga uppgifter om skötseln av statsfinanserna och om hur budgeten har följts samt uppgifter om statens verksamhet och verksamhetens samhälleliga verkningar och resultat. Regeringens årsberättelse omfattar också boksluten för statliga affärsverk och statliga fonder utanför budgeten samt de viktigaste uppgifterna om affärsverkens och fondernas verksamhet och resultat.

17 a § (19.12.2003/1216)
Statsbokslutet

I statsbokslutet ingår

1) en utfallskalkyl för budgeten som gäller utfallet av budgeten med en avdelnings eller huvudtitels samt ett kapitels och moments noggrannhet,

2) en intäkts- och kostnadskalkyl som redogör för intäkterna och kostnaderna,

3) en balansräkning som redogör för den ekonomiska ställningen vid finansårets slut,

4) en finansieringsanalys som redogör för penningflödet,

5) noter som är nödvändiga för givandet av sådana riktiga och tillräckliga uppgifter som avses i 18 §.

Finansårets överskott eller underskott enligt bokslutet presenteras i budgetens utfallskalkyl, och i den presenteras också det kumulativa överskottet eller underskottet för föregående finansår. I samband med budgetens utfallskalkyl framläggs också uppgifterna om användningen av de fullmakter som avses i 10 §.

Närmare bestämmelser om upprättandet av och innehållet i statsbokslutet kan ges genom förordning av statsrådet.

18 § (17.1.2014/17)
Riktiga och tillräckliga uppgifter

De redogörelser för statsfinanserna och skötseln av statsfinanserna samt resultat av statens verksamhet som tas in i regeringens årsberättelse ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om hur budgeten följts och om statens intäkter och kostnader, om statens ekonomiska ställning och resultat (rättvisande bild).

19 § (11.12.2009/1096)
Strykning av reservationsanslag

Får ett reservationsanslag som helt eller delvis blivit oanvänt inte längre överföras i bokslutet, ska det oanvända beloppet strykas. Reservationsanslag som stryks ska antecknas som inkomst.

20 § (11.12.2009/1096)
Betalning av utgifter som hänför sig till tidigare år ur det löpande årets anslag

Ska en utgift betalas, som hänför sig till ett tidigare år än finansåret, får den med tillstånd av finansministeriet betalas ur det anslag som under det löpande finansåret står till förfogande för motsvarande ändamål. Genom beslut av finansministeriet kan det dock bestämmas att bokföringsenheten under de förutsättningar som anges närmare i beslutet kan besluta om betalningen av utgiften utan tillstånd av finansministeriet.

21 § (19.12.2003/1216)
Ämbetsverkens och inrättningarnas bokslut och verksamhetsberättelser

Den verksamhetsberättelse som utarbetas för fullgörandet av ämbetsverkets och inrättningens bokslut och resultatansvar ska innehålla riktiga och tillräckliga uppgifter om hur budgeten har följts och om ämbetsverkets och inrättningens intäkter och kostnader, ekonomiska ställning och resultatet av verksamheten (rättvisande bild). (9.12.2016/1053)

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om ämbetsverkens och inrättningarnas bokslut och verksamhetsberättelse samt om behandlingen och godkännandet av dem, liksom även om det ställningstagande som ministeriet inom varje förvaltningsområde lägger fram till följd av dessa.

21 a § (9.12.2016/1053)
Tillämpning av lagen på fonder utanför statsbudgeten

På betalningsrörelse och bokföring och annan uppföljning i anknytning till dessa samt på bokslut, verksamhetsberättelser, redovisning, löneräkning och granskning av ersättningar för resekostnader hos statliga fonder utanför budgeten tillämpas vad som bestäms i denna lag och bestäms eller föreskrivs med stöd av den, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

3 kap

Statens förmögenhets- och skuldskötsel (19.12.2003/1216)

22 § (21.2.1992/165)
Statens egendom

Statens egendom skall med beaktande av vad den är avsedd för användas på ett lönsamt sätt.

2 mom. har upphävts genom L 11.12.2009/1096. (11.12.2009/1096)

22 a § (8.6.2006/447)
Centraliserad upphandling

Inom statsförvaltningen kan genom samordnad upphandling anskaffas för förvaltningen nödvändiga, sedvanliga varor och tjänster, sedvanlig datateknisk utrustning jämte programvara vilka är avsedda att användas i stor omfattning samt informationssystem som används gemensamt inom förvaltningen.

Finansministeriet kan genom sitt beslut bestämma om inledande av beredning och genomförande av i 1 mom. avsedd samordnad upphandling. När ämbetsverk och inrättningar ordnar den i 1 mom. avsedda upphandlingsverksamheten skall de utnyttja det kontrakt som slutits på basis av konkurrensutsättning som den samordnande upphandlingsenheten verkställt för statsförvaltningens räkning. Om upphandlingen av särskilda skäl inte går att genomföra genom samordnad upphandling, kan ämbetsverken och inrättningarna ordna upphandlingen på något annat sätt än det som avses i detta moment.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om varor och tjänster som den i 1 mom. avsedda samordnade upphandlingen skall gälla och om den beredning och det genomförande av samordnad upphandling som avses i 2 mom.

23 § (11.12.2009/1096)
Mottagande och användning av donationer och testamenten

Bestämmelser om mottagande och användning av donationer och testamenten utfärdas genom förordning av statsrådet.

24 § (25.2.2000/217)
Överlåtelse av statens lösa egendom

Om inte något annat bestäms i lag eller besluts i budgeten, får ämbetsverk och inrättningar överlåta statens lösa egendom som är i deras besittning, förutsatt att överlåtelsen anses vara ekonomiskt motiverad och ändamålsenlig. Ämbetsverket eller inrättningen skall utverka samtycke av statsrådet till överlåtelsen, om värdet av den egendom som skall överlåtas är avsevärt eller om överlåtelsen annars skall anses vara betydande enligt vad statsrådet bestämmer genom förordning. Egendom får inte överlåtas till ett pris som understiger gängse värde eller utan vederlag, om inte något annat följer av sådana särskilda skäl i samband med överlåtelsen om vilka närmare bestämmelser utfärdas av statsrådet genom förordning.

Aktier, andelsbevis och andra värdepapper som ägs av staten och som förvärvats med stöd av riksdagens uttryckliga beslut får likväl inte överlåtas utan riksdagens samtycke, om inte överlåtelsen enligt vad som närmare bestäms genom förordning skall anses vara av ringa betydelse.

Om inte något annat bestäms i lag eller med stöd av lag, kan finansministeriet genom förordning utfärda bestämmelser om förvaltningen av aktier, andelsbevis och andra värdepapper som staten äger.

Bestämmelser om överlåtelse av aktier som ingår i den statliga fastighetsförmögenheten finns i lagen om rätt att överlåta statlig fastighetsförmögenhet (973/2002). (25.11.2002/974)

24 a § (25.2.2000/217)
Skuldskötsel

Bestämmelser om hur skötseln av statsskulden skall ordnas kan utfärdas av statsrådet genom förordning.

4 kap (19.12.2003/1216)

Styrning av finansförvaltningen och intern kontroll

24 b § (25.2.2000/217)
Intern kontroll

Ämbetsverk och inrättningar skall se till att den interna kontrollen är ordnad på ett ändamålsenligt sätt i deras egen verksamhet samt i verksamhet för vilken ämbetsverket eller inrättningen svarar.

Ämbetsverkens och inrättningarnas ledning skall leda ordnandet av den interna kontrollen och svara för att den är ändamålsenlig och tillräcklig.

Närmare bestämmelser om den interna kontrollen vid ämbetsverk och inrättningar samt om ordnandet av kontrollen utfärdas av statsrådet genom förordning.

24 c § (19.12.2003/1216)
Bemyndigande att meddela föreskrifter

Statskontoret kan meddela föreskrifter om detaljer i fråga om skötseln av ämbetsverkens, inrättningarnas och utanför budgeten stående statliga fonders bokföring, betalningsrörelse och redovisning, samt om upprättandet av bokslut och andra funktioner och förfaringssätt inom ekonomiförvaltningen.

24 d § (19.12.2003/1216)
Samarbete och handräckning

Varje ämbetsverk och inrättning skall utan avgift ge andra ämbetsverk och inrättningar de uppgifter, handlingar och utredningar som är nödvändiga för planeringen av verksamheten och ekonomin samt verkställandet av budgeten, den interna kontrollen, upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse och annan statsekonomisk rapportering som grundar sig på lag.

Ämbetsverken och inrättningarna skall utföra de övervakningsåtgärder och kontroller inom sin behörighet som anknyter till statsfinanserna och som ett annat statligt ämbetsverk eller en annan statlig inrättning begär, om det med tanke på det ämbetsverk eller den inrättning som begär dem är motiverat att utföra den begärda övervakningsåtgärden eller kontrollen.

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas närmare om förfarandet vid lämnande av uppgifter som avses i 1 mom. och om de uppgifter som skall ges samt om detaljerna när det gäller skyldigheten att på begäran utföra sådana övervakningsåtgärder och kontroller som avses i 2 mom. för andra ämbetsverk eller inrättningar samt om de förfaranden som skall iakttas när skyldigheten fullgörs.

24 e § (19.12.2003/1216)
Finanscontrollerfunktion

För att redovisningsskyldigheten och kvaliteten hos systemet med styrning och rapportering inom statsfinanserna och statens verksamhet skall tryggas och utvecklas finns vid finansministeriet en finanscontrollerfunktion och inom den en controller vid statsrådet som till sin hjälp och ställföreträdare har en biträdande controller vid statsrådet, vilka utnämns av statsrådet. I fråga om behörighetskraven för controllern och biträdande controllern vid statsrådet föreskrivs genom förordning av statsrådet.

24 f § (19.12.2003/1216)
Finanscontrollerfunktionens uppgifter och befogenheter

Finanscontrollerfunktionens uppgift är att

1) som en del av beredningen av regeringens årsberättelse som ska föredras för statsrådet säkerställa att berättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter på det sätt som bestäms i 18 §, och vidare säkerställa att statens bokslutsuppgifter och de övriga viktigaste uppgifterna om statsfinanserna och resultaten finns tillgängliga och kan utnyttjas i beredningen och beslutsfattandet i fråga om statsfinanserna och verksamhetsstyrningen, (17.1.2014/17)

2) styra och samordna samt utveckla statens bokslutsrapportering och annan rapportering och utvärdering som gäller statsfinanserna och resultaten av verksamheten samt ordnandet av den interna kontrollen, liksom även genom att ge råd och delge iakttagelser samt ge åtgärdsförslag, som baserar sig på dessa, säkerställa och främja att systemen och förfarandena för styrningen och rapporteringen inom statsfinanserna och statens verksamhet fungerar på ett ändamålsenligt och kvalitativt sätt,

3) samordna den interna och administrativa kontrollen av de EU-medel som finska staten ansvarar för och för ingivande till Europeiska unionens institutioner och organ bereda ställningstaganden och utredningar som gäller tillsynen över och kontrollen av unionens medel, fel i skötseln av medlen och missbruk av medlen, om dessa uppgifter inte ankommer på någon annan myndighet,

4) i finansministeriet delta i beredningen av andra ärenden som hör till finansministeriets ansvarsområde så som bestäms genom förordning av statsrådet eller i finansministeriets arbetsordning eller så som finansministern bestämmer samt dessutom delta i det internationella samarbetet inom verksamhetsområdet.

Finanscontrollerfunktionen kan för statsrådet och ministerierna samt statliga ämbetsverk, inrättningar, affärsverk och fonder framlägga en rapport om sina iakttagelser och i den framföra eventuella åtgärdsförslag. Funktionen kan dessutom i enlighet med ärendets karaktär framföra sina iakttagelser och åtgärdsförslag till statens revisionsverks och andra i ärendet behöriga myndigheters kännedom för vidtagande av eventuella åtgärder.

24 g § (19.12.2003/1216)
Rätt att få uppgifter

Finanscontrollerfunktionen har rätt att utan avgift från statliga ämbetsverk och inrättningar, statliga affärsverk och statens fonder utanför budgeten få uppgifter, handlingar och utredningar som behövs för skötseln av dess uppgifter.

Finanscontrollerfunktionen har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna från statens ämbetsverk och inrättningar, statliga affärsverk och statens fonder utanför budgeten få uppgifter och handlingar om statsfinanserna och statens verksamhet samt om förfarandet i fråga om statsfinanserna eller medel eller egendom som staten ansvarar för eller något förfarande som avser dessa, om utförandet av en uppgift som bestäms för funktionen i 24 f § 1 mom. 1–3 punkten ovillkorligen förutsätter det.

24 h § (19.12.2003/1216)
Finanscontrollerfunktionens ställning och beslutanderätt

Finanscontrollerfunktionen är en del av finansministeriet och på den tillämpas vad som bestäms om finansministeriet och dess tjänstemän. Controllern eller biträdande controllern vid statsrådet avgör dock på föredragning självständigt ärenden som gäller framförande av funktionens iakttagelser samt begärande och lämnande av uppgifter.

5 kap (19.12.2003/1216)

Särskilda bestämmelser

25 § (14.7.2000/678)
Tillämpning av lagen på riksdagens ekonomi

Bestämmelserna i denna lag ska i tillämpliga delar också iakttas i riksdagens och statens revisionsverks ekonomi. Beslut om överskridning av förslagsanslag i fråga om deras anslag fattas av riksdagens kanslikommission, som också beviljar tillstånd som avses i 20 §. (11.12.2009/1096)

Närmare bestämmelser om riksdagens och statens revisionsverks ekonomi och bokföring meddelas i räkenskapsstadgan för riksdagen, om inte något annat bestäms genom lag för revisionsverkets del.

26 § (19.12.2003/1216)
Rätt att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Genom förordning kan stadgas om frågor som gäller statsbudgeten, bokföringen, bokslutet samt ämbetsverkens och inrättningarnas interna kontroll, om det inte med stöd av något uttryckligt stadgande skall stadgas genom lag om dessa frågor.

I frågor som anges genom förordning kan föreskrifter och anvisningar också meddelas genom beslut av finansministeriet samt i ämbetsverkens och inrättningarnas reglementen.

27 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988. Genom den upphävs lagen den 24 april 1931 om grunderna för statsförslaget och statsbokslutet (136/31) och lagen den 12 juli 1940 om anlitande av postgiro i statens kassarörelse (363/40), den förstnämnda jämte senare ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

28 §
Övergångsstadganden

Stadgandena i 7 § tillämpas första gången på reservationsanslag i statsbudgeten för 1989. Till dess tillämpas 6 § och 9 § 2 mom. lagen om grunderna för statsförslaget och statsbokslutet.

På bokslut tillämpas denna lag första gången då bokslutet för 1988 görs upp. Till dess tillämpas den i 1 mom. nämnda lagen.

Driftsinkomsterna och driftsutgifterna i fråga om de statliga ämbetsverkens och inrättningarnas affärsverksamhet skall tas in i statsbudgeten för 1988 på det sätt som stadgas i 2 § 3 mom. i den i 1 mom. nämnda lagen.

Regeringens proposition 108/87, Statsutsk. bet. 9/88, Stora utsk. bet. 23/88

Ikraftträdelsestadganden:

21.11.1991/1372:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992, och den tillämpas på statens skuldförbindelselån som har emitterats den 1 januari 1992 eller därefter.

Regeringens proposition 91/91, Statsutsk. bet. 31/91

21.2.1992/165:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1992.

På reservationsanslag som har beviljats 1992 eller tidigare tillämpas fortfarande de stadganden som gäller vid ikraftträdandet. Likaså tillämpas på statens budgetering och bokföring för finansåret 1992 samt på bokslutet för nämnda år 4 § 1 mom. samt 15, 16 och 18 §§ lagen om statsbudgeten sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

Regeringens proposition 221/91, Statsutsk. bet. 2/92

3.4.1992/307:

Denna lag träder i kraft den 15 april 1992.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 237/91, Förvaltningsutsk. bet. 3/92

17.7.1995/978:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 306/94, GrUB 22/94, GrUB 2/95

7.6.1996/380:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. De stadganden som gäller när denna lag träder i kraft skall dock tillämpas på statsbudgeten för finansåret 1996.

RP 31/96, StaUB 9/96, RSv 43/96

18.6.1998/430:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Underskottet för finansåret i fråga enligt statsbokslutet för finansåret 1997 samt det kumulativa överskottet för finansåren därförinnan erhålls ur den kalkyl som åskådliggör statsbudgetens utfall och ur statens balansräkning, vilka tagits in i statsbokslutsakten för 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 52/1998, StaUB 7/1998, RSv 42/1998

14.12.1998/960:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och den kan tillämpas redan på statsbudgeten för 1998.

RP 251/1998, StaUB 45/1998, RSv 171/1998

25.2.2000/217:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000. Bestämmelserna i 3 a § 1 och 2 mom. kan från början av finansåret 2000 tillämpas på statsbudgeten för 2000.

RP 188/1999, StaUB 1/2000, RSv 13/2000

20.4.2000/384:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000.

Lagens 13 a § tillämpas på betalningar som förfaller efter det att lagen har trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 6/2000, EkUB 4/2000, RSv 39/2000

14.7.2000/678:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 39/2000, FiUB 10/2000, RSv 93/2000

3.11.2000/898:

Denna lag träder i kraft den 3 november 2000. De bestämmelser i 3 a § som gäller nettobudgetering tillämpas dock först från den 1 januari 2001.

RP 122/2000, FiUB 16/2000, RSv 117/2000

27.7.2001/689:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

RP 63/2001, FiUB 9/2001, RSv 84/2001

30.11.2001/1109:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 162/2001, FiUB 23/2001, RSv 153/2001

25.11.2002/974:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 102/2002, FiUB 15/2002, RSv 146/2002

11.12.2002/1056:

Denna lag träder i kraft den 13 december 2002.

Denna lag tillämpas första gången på budgeten för finansåret 2003.

RP 133/2002, FiUB 17/2002, RSv 148/2002

19.12.2003/1216:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagens 12, 16, 21 och 21 a § tillämpas första gången på verksamhets- och ekonomiplaneringen, redovisningen, bokföringen och bokslutet samt verksamhetsberättelsen för finansåret 2005. Lagens 3 b § 3 mom. samt 17, 17 a och 18 § tillämpas första gången på bokföringen och bokslutet för finansåret 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

HE 56/2003, FiUB 30/2003, RSv 74/2003

14.12.2004/1111:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

RP 152/2004, FiUB 27/2004, RSv 172/2004

8.6.2006/447:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006. På upphandling som pågår inom statsförvaltningen när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 20/2006, FiUB 5/2006, RSv 57/2006

11.12.2009/1096:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Bestämmelserna i 19 § tillämpas redan på bokslutet för 2009.

Finansministeriet fastställer den tidpunkt från vilken räkenskapsverken ska vara i 12 a § avsedda bokföringsenheter. Hänvisningar till räkenskapsverk någon annanstans i lag avser hänvisningar till bokföringsenheter enligt denna lag.

RP 202/2009, FiUB 35/2009, RSv 186/2009

17.1.2014/17:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2014.

RP 62/2013, GrUB 5/2013, RSv 211/2013

6.6.2014/423:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

RP 10/2014, FiUB 1/2014, RSv 31/2014

8.4.2016/238:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2016.

RP 132/2015, JsUB 2/2016, RSv 25/2016

9.12.2016/1053:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2017.

På försvarsmakten tillämpas fram till den 31 december 2018 de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

När centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifter på basis av föreskrifter av Statskontoret som meddelats med stöd av 12 b § 1 och 2 mom. i denna lag överförs till det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för uppgifterna, ska vid förflyttningen av anställda i tjänsteförhållande tillämpas 2 kap. i statstjänstemannalagen (750/1994).

De anställda i arbetsavtalsförhållande som övergår med uppgifterna på grund av den föreskrift som avses ovan i 3 mom. övergår till tjänsteförhållande vid det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna. En person som är anställd i arbetsavtalsförhållande för viss tid övergår till tjänsteförhållande vid ämbetsverket eller inrättningen för den tid personens anställningsförhållande för viss tid varar.

En person som är anställd i arbetsavtalsförhållande kan förflyttas utan hans eller hennes samtycke, om personen förflyttas inom eller till den pendlingsregion som avses i 1 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

Vid fastställandet av de förmåner som gäller i anställningsförhållandet anses anställningsförhållandet för den personal som övergår ha fortgått oavbrutet hos staten.

På avgångsåldern för en tjänsteman som på grund av de föreskrifter som avses i 3 mom. övergår med uppgifterna från gränsbevakningsväsendets tjänst till ett tjänsteförhållande vid det ämbetsverk eller den inrättning som ansvarar för de centraliserade ekonomiförvaltningsuppgifterna tillämpas vad som föreskrivs om avgångsåldern i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005), och på avgångsåldern för en tjänsteman som övergår från försvarsmaktens tjänst tillämpas vad som föreskrivs om avgångsåldern i lagen om försvarsmakten (551/2007). (28.6.2017/443)

RP 165/2016, FiUB 19/2016, RSv 173/2016

28.6.2017/443:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2017.

RP 49/2017, FiUB 2/2017, RSv 58/2017

9.8.2019/912:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På tekniska anslutningar som används när lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser om teknisk anslutning som gällde vid ikraftträdandet i 48 månader efter lagens ikraftträdande.

RP 284/2018, FvUB 38/2018, RSv 320/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.