Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om luftkvaliteten
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Rättelser
Författningen har rättats. Se författningssamlingen i PDF och en lista över rättelserna.
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med statsrådets beslut
ändras i statsrådets förordning om luftkvaliteten ( 79/2017 ) 2 § 5 punkten, 6 § 2 mom., 18 och 19 §, bilaga 8 avsnitt III och det inledande stycket till bilaga 11 samt den svenska språkdräkten i 2 § 8–10 punkten, 2 § 18 punkten, 4 § 1 mom., 9 §, 11 § 2 och 4 mom., rubriken för 17 §, det inledande stycket till bilaga 1 avsnitt I, bilaga 2 avsnitt I punkt 3, bilaga 5 avsnitt I punkt 1, bilaga 5 avsnitt V, rubriken för bilaga 7 och bilaga 10 avsnitt I punkt 4 och
fogas till förordningen en ny 8 a § som följer:
2 §Definitioner
I denna förordning avses med
kritisk nivå en på vetenskaplig grund fastställd koncentration av föroreningar i luft eller nedfall under viss tid som när den överskrids kan leda till direkta olägenheter för växtlighet eller för ekosystem,
indikator för genomsnittlig exponering en koncentration av fina partiklar som definierats utgående från mätresultaten på en urban bakgrundsplats i huvudstadsregionen som avses i 143 § 2 mom. i miljöskyddslagen (527/2014) och som används vid uppföljningen av koncentrationstaket för exponering och vid beräkningen och uppföljningen av exponeringsminskningsmålet,
nationellt koncentrationstak för exponering den högsta koncentrationen för befolkningens genomsnittliga exponering för fina partiklar som fastställts i syfte att minska olägenheter för hälsan och som ska underskridas inom en viss tid,
nationellt exponeringsminskningsmål en procentuell minskning av befolkningens genomsnittliga exponering för fina partiklar som fastställts i syfte att minska olägenheter för hälsan och som om möjligt ska uppnås inom en viss tid,
fina partiklar (PM2,5) partiklar som passerar genom ett selektivt intag enligt standarden EN 12341, som med 50 % effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 2,5 µm,
4 §Gränsvärden för luftförorening
För förebyggande och minskande av olägenheter för hälsan får koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, kolmonoxid, bensen, bly och partiklar i utomhusluften, utvärderade i enlighet med bilaga 3, inte överskrida följande gränsvärden:
Ämne | Genomsnittsperiod 1) | Gränsvärde 2) µg/m 3 | Antalet tillåtna överskridanden per kalenderår (referensperiod) | Tidpunkt då gränsvärdena trätt i kraft |
Svaveldioxid (SO 2 ) | 1 timme24 timmar | 350125 | 243 | 1.1.20051.1.2005 |
Kvävedioxid (NO 2 ) | 1 timmekalenderår | 20040 | 18– | 1.1.20101.1.2010 |
Kolmonoxid (CO) | 8 timmar 3) | 10 000 | – | 1.1.2005 |
Bensen (C 6 H 6 ) | kalenderår | 5 | – | 1.1.2010 |
Bly (Pb) | kalenderår | 0,5 | – | 15.8.2001 |
Inandningsbara partiklar (PM 10 ) | 24 timmarkalenderår | 5040 | 35– | 1.1.20051.1.2005 |
Fina partiklar (PM 10 ) | kalenderår | 25 | – | 1.1.2010 |
1) Vid sammanställning av data och beräkning av statistiska parametrar ska kriterierna i bilaga 9 iakttas. 2) I fråga om gasformiga föreningar anges resultaten vid en temperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa. I fråga om bly och partiklar anges resultaten vid utomhusluftens temperatur och tryck. 3) Dygnets högsta åttatimmarsmedelvärde väljs ut genom att de glidande åttatimmarsmedelvärdena granskas. Varje åttatimmarsperiod tillskrivs den dag då perioden slutar. |
6 §Långsiktiga mål för ozon
När koncentrationerna underskrider de långsiktiga mål för ozon som avses i 1 mom. ska ozonkoncentrationerna hållas under de långsiktiga målen och den bästa luftkvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling och en hög miljö- och hälsoskyddsnivå bevaras genom proportionerliga åtgärder samtidigt som det i mån av möjlighet ska förhindras att koncentrationerna stiger med hänsyn till faktorer som ozonföreningarnas gränsöverskridande karaktär och de meteorologiska förhållandena.
8 a §Minsta antal mätstationer för utvärdering av den nationella exponeringen för fina partiklar
Antalet urbana bakgrundsstationer för utvärdering av den nationella exponeringen för fina partiklar enligt 9 § ska vara minst en station per en miljon invånare i de befolkningskoncentrationer och andra urbana bakgrundsplatser med över 100 000 invånare som finns i de angivna uppföljningsområdena.
9 §Nationellt koncentrationstak för exponering och exponeringsminskningsmål i fråga om fina partiklar
Den indikator för genomsnittlig exponering som används vid uppföljningen av genomförandet av det nationella koncentrationstaket för exponering och vid beräkningen och uppföljningen av exponeringsminskningsmålet i fråga om fina partiklar bestäms med stöd av 143 § 2 mom. i miljöskyddslagen som ett glidande medelvärde av mätresultaten vid en urban bakgrundsstation i huvudstadsregionen under tre kalenderår, så att
indikatorn för genomsnittlig exponering för 2010 är medelkoncentrationen för 2009–2011,
indikatorn för genomsnittlig exponering för 2015 är medelkoncentrationen för 2013–2015,
indikatorn för genomsnittlig exponering för 2020 är medelkoncentrationen för 2018–2020.
Det nationella koncentrationstaket för exponering för fina partiklar, utvärderat i enlighet med bilaga 3, är 20 µg/m 3 från och med den 31 december 2015.
Det nationella exponeringsminskningsmålet i fråga om fina partiklar för 2010–2020, utvärderat i enlighet med bilaga 3, är noll procent. Den indikator för genomsnittlig exponering för 2020 som används vid utvärderingen av exponeringsminskningsmålet, utvärderad i enlighet med bilaga 3, får dock vara högst 8,5 µg/m 3 .
11 §Organisering av uppföljningen av luftkvaliteten
Kontinuerliga mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid, inandningsbara partiklar och fina partiklar, bly, kolmonoxid och bensen ska göras i den omfattning som krävs i bilaga 5 avsnitt I på uppföljningsområden där den övre utvärderingströskeln överskrids och på uppföljningsområden där koncentrationerna av luftförorening ligger mellan den övre och den nedre utvärderingströskeln. När koncentrationerna av luftförorening underskrider den nedre utvärderingströskeln räcker det att luftkvaliteten följs enbart med hjälp av indikativa mätningar, modellberäkningar, utsläppsinventeringar eller övriga motsvarande metoder. Kontinuerliga mätningar av ozon ska göras i den omfattning som krävs i bilaga 5 avsnitt II på alla uppföljningsområden oavsett koncentration.
Koncentrationerna av svaveldioxid, kväveoxider, ozon och fina partiklar ska på de bakgrundsplatser på landsbygden som avses i 3 § 3 mom. mätas åtminstone i den omfattning som krävs i bilaga 5 avsnitt III, IV och V och den kemiska sammansättningen av fina partiklar ska mätas i enlighet med bilaga 7.
17 §Genomförande av det nationella koncentrationstaket och minskningsmålet för exponering i fråga om fina partiklar
18 §Uppföljningsbaserad information om luftkvaliteten
Den uppföljning av luftkvaliteten som ordnats i enlighet med denna förordning ska ge information som uppfyller kraven i 2–4 mom. i fråga om koncentrationerna av luftföroreningar för åtgärder enligt 19 §.
Informationen om de uppmätta koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, ozon och kolmonoxid vid mätstationer som verkställigheten av 4–6 och 8 § förutsätter ska uppdateras åtminstone dagligen, och om möjligt varje timme. Informationen om koncentrationerna av bly och bensen i form av ett medelvärde för de tolv senaste månaderna ska uppdateras åtminstone en gång i kvartalet och om möjligt varje månad.
Informationen om de uppmätta koncentrationerna av svaveldioxid och kväveoxider vid mätstationer som verkställigheten av 7 § förutsätter ska uppdateras åtminstone en gång om året.
Den information som avses i 2 och 3 mom. ska innehålla ett kort referat av de uppmätta koncentrationerna i förhållande till de föreskrivna bindande och eftersträvade högsta koncentrationerna och relevant information om luftföroreningarnas hälsoeffekter eller, i förekommande fall, effekter på växtligheten.
En redogörelse för de uppmätta föroreningarna ska årligen utarbetas med uppgifter om uppmätta koncentrationer av luftförororeningar och om eventuella överskridanden av gränsvärden för luftförororeningar, målvärden, långsiktiga mål, tröskelvärden för information eller tröskelvärden för larm samt en sammanfattande utvärdering av överskridandenas effekter på hälsan och miljön. Redogörelsen kan innehålla ytterligare information som gäller skogsskydd och information om ozonbildande föreningar.
19 §Publicering av uppgifter om luftkvaliteten och information om höga koncentrationer av föroreningar
Den information som avses i 18 § 2 och 3 mom. ska göras tillgänglig för allmänheten med hjälp av det allmänna datanätet, luftkvalitetstelefon, tidningar, radio, tv eller informationstavlor.
De årliga redogörelser för uppmätta luftförororeningar som avses i 18 § 4 mom. ska bringas till allmänhetens kännedom genom att de publiceras, antingen i tryck eller i elektronisk form i det allmänna datanätet.
Om det numeriska värdet för de i 4 § avsedda gränsvärdena för tim- och dygnskoncentrationerna eller åttatimmarsgränsvärdena överskrids, ska informationen om detta omedelbart göras tillgänglig för allmänheten. I informationen ska de uppmätta koncentrationerna med avseende på gränsvärdena samt föroreningarnas effekter på hälsan nämnas.
Om tröskelvärdena för information eller larm enligt 8 § överskrids, eller om man förutser att de kan överskridas, ska allmänheten omedelbart informeras. Informationen ska innehålla åtminstone de uppgifter som anges i bilaga 11.
Den information som enligt 3 och 4 mom. ska göras tillgänglig för allmänheten ska ges med hjälp av det allmänna datanätet och vid behov via radio, tv eller tidningar.
Denna förordning träder i kraft den 4 april 2023.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (32008L0050); EUT L 152, 11.6.2008, s. 1
Helsingfors den 30 mars 2023
UtrikesministerPekka HaavistoLagstiftningsrådKatariina Haavanlammi
Bilaga 1
UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN FÖR LUFTKVALITET
I Förebyggande av olägenheter för hälsan
I denna förordning avsedda uppföljningsområden för luftkvalitet när det gäller utvärdering av koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, inandningsbara partiklar och fina partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) samt bly och kolmonoxid är
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Bilaga 2
KLASSIFICERING AV UPPFÖLJNINGSOMRÅDENA FÖR UTVÄRDERING AV LUFTKVALITETEN
I Övre och nedre utvärderingströsklar
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
3) Inandningsbara partiklar (PM10) och fina partiklar (PM2,5)
Förebyggande av olägenheter för hälsan (PM 10 ) | Förebyggande av olägenheter för hälsan (PM 2,5 ) 1) | |
Övre utvärde-ringströskel | 70 % av gränsvärdet för 24 timmar (35 µg/m 3 , får överskridas 35 gånger per kalenderår) och 70 % av årsgränsvärdet (28 µg/m 3 ) | 70 % av årsgränsvärdet (17 µg/m 3 ) |
Nedre utvärderingströskel | 50 % av gränsvärdet för 24 timmar (25 µg/m 3 , får överskridas 35 gånger per kalenderår) och 50 % av årsgränsvärdet (20 µg/m 3 ) | 50 % av årsgränsvärdet (12 µg/m 3 ) |
1) Utvärderingströsklarna tillämpas inte vid val av platser för mätstationer när det gäller utvärderingen av exponeringsminskningsmålet för fina partiklar |
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Bilaga 5
MINSTA ANTAL MÄTSTATIONER PÅ UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN
I Hälsorelaterade gränsvärden och tröskelvärden för larm i fråga om svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly, kolmonoxid och bensen
1) Stationer för uppföljning av den belastning som föranleds av diffusa källor
Uppföljningsområdets befolkning (x 1 000) | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet överskrider den övre utvärderingströskeln 1) | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet ligger mellan den övre och nedre utvärderingströskeln | ||
Föroreningar förutom PM | Partiklar 2) (PM 10 och PM 2,5 ) | Föroreningar förutom PM | Partiklar 2) (PM 10 och PM 2,5 ) | |
0–249 | 1 | 2 | 1 | 1 |
250–499 | 2 | 3 | 1 | 2 |
500–749 | 2 | 3 | 1 | 2 |
750–999 | 3 | 4 | 1 | 2 |
1 000–1 499 | 4 | 6 | 2 | 3 |
1 500–1 999 | 5 | 7 | 2 | 3 |
2 000–2 749 | 6 | 8 | 3 | 4 |
2 750–3 749 | 7 | 10 | 3 | 4 |
3 750–4 749 | 8 | 11 | 3 | 6 |
4 750–5 999 | 9 | 13 | 4 | 6 |
≥ 6 000 | 10 | 15 | 4 | 7 |
1)
För kvävedioxid, partiklar, kolmonoxid och bensen ska minst en urban bakgrundsstation och en station i trafikmiljö ingå, förutsatt att detta inte ökar antalet provtagningspunkter. I hela landet när det gäller dessa föroreningar får skillnaden mellan det totala antalet urbana bakgrundsstationer och det totala antalet stationer i trafikmiljö inte vara större än en faktor två. Kraven gäller minimiantalet mätstationer beräknat enligt tabellen. Fasta kontinuerliga mätstationer där gränsvärdet för inandningsbara partiklar (PM
10
) har överskridits under de tre senaste åren ska bevaras.
|
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
V Hälsorelaterade gränsvärden i fråga om fina partiklar
Uppföljningsområde | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet |
Hela Finland
| oavsett koncentration minst en station per 100 000 kvadratkilometer |
Bilaga 7
MÄTNINGAR AV FINA PARTIKLAR OAVSETT KONCENTRATION PÅ BAKGRUNDSPLATSER PÅ LANDSBYGDEN
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Bilaga 8
KVALITETSMÅL FÖR UPPFÖLJNINGSMETODERNA
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
III Kvalitetssäkring vid utvärdering av luftkvaliteten: datavalidering
För att mätnoggrannhet och överensstämmelse med de kvalitetsmål som anges i avsnitt I ska uppnås
– ska de myndigheter som ansvarar för mätningen av luftkvaliteten säkerställa att alla mätningar enligt 11 § kan spåras i enlighet med de krav som anges i den harmoniserade standarden för provnings- och kalibreringslaboratorier,
– ska de myndigheter som ansvarar för mätningen av luftkvaliteten säkerställa att mätningsnätverk och enskilda mätstationer har ett system för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, som omfattar en beskrivning av regelbundet underhåll av mätutrustningen för att garantera dess fortsatta noggrannhet; kvalitetssystemet ses över vid behov och minst vart femte år av det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten,
– ska de myndigheter som ansvarar för mätningen av luftkvaliteten se till att förfarandet för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll tillämpas också vid sammanställning av data och rapportering; Meteorologiska institutet medverkar i unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram,
– är det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten ackrediterat för de referensmetoder som avses i bilaga 10, åtminstone för de föroreningar för vilka koncentrationerna ligger över den nedre utvärderingströskeln; ackrediteringen ska göras i enlighet med den harmoniserade standarden för provnings- och kalibreringslaboratorier, för vilken referensen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll,
– bör det nationella referenslaboratoriet för luftkvalitet också vara ackrediterat enligt den harmoniserade standarden för kvalifikationsprövning för interkalibrering på nationell nivå,
– sörjer det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten i Finland för samordningen av unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram som kommissionens gemensamma forskningscentrum organiserar,
– samordnar det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten på nationell nivå en behörig användning av referensmetoderna och ser till att likvärdigheten styrks när någon annan metod än en referensmetod används,
– deltar det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten åtminstone vart tredje år i unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram som kommissionens gemensamma forskningscentrum organiserar; om resultat av jämförelsen är otillfredsställande, ska laboratoriet nästa gång det deltar i interkalibrering uppvisa tillfredsställande avhjälpande åtgärder; en rapport om de avhjälpande åtgärderna ska utarbetas för det gemensamma forskningscentrumet,
– deltar det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten i det arbete som utförs av det europeiska nätverk av nationella referenslaboratorier som upprättats av kommissionen.
Alla uppdaterade data som lämnats till allmänheten i enlighet med 19 § och alla data som rapporterats till datasystemet för miljövårdsinformation enligt 20 § ska betraktas som giltiga, med undantag av data som har angivits som preliminära.
Bilaga 10
REFERENSMETODER OCH PRINCIPERNA FÖR STYRKANDE AV LIKVÄRDIGHET
I Referensmetoder
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
4. Referensmetod för provtagning och analys av fina partiklar
EN 12341:2014 (Ambient air - Standard gravimetric measurement method for the determination of the PM 10 or PM 2,5 mass concentration of suspended particulate matter)
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Bilaga 11
INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN NÄR TRÖSKELVÄRDENA FÖR INFORMATION ELLER LARM ÖVERSKRIDS
Den information som enligt 19 § 4 mom. ska lämnas till allmänheten ska innehålla minst följande uppgifter:
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —