392/2006

Denna lag skall tillämpas på försäkringskassor som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/1961), lagen om pension för företagare (468/1969), sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller lagen om rehabiliteringspenning (611/1991), om inte något annat följer av de nämnda lagarna. En och samma kassa får inte bedriva både verksamhet som avses i sjukförsäkringslagen och pensionsförsäkringsverksamhet.

Vad som med stöd av denna lag gäller en pensionskassas tilläggspensionsverksamhet tillämpas på motsvarande sätt på en EES-tilläggspensionskassa, om inte något annat föreskrivs i 14 a kap.

I denna lag avses med

Kassan skall dimensionera sin verksamhet så att den kan bedrivas utan upplåning. Kassan får dock uppta för skötseln av sin likviditet nödvändiga kortfristiga krediter, krediter för ändamålsenlig anskaffning av egna verksamhetslokaler samt, med Försäkringsinspektionens tillstånd, andra av synnerligen vägande skäl nödvändiga krediter. I fråga om tilläggspensionsverksamhet får pensionskassan dock endast tillfälligt uppta kortfristiga krediter för att upprätthålla sin likviditet. En kassa får inte ställa borgen.

Med avvikelse från bestämmelserna i 7 § 3 mom. och 182 § får en pensionskassa investera högst 5 procent av de tillgångar som hänför sig till tilläggspensionsverksamheten i ett företag som är delägare i kassan. Om delägaren är ett företag som hör till en koncern får pensionskassan investera högst 10 procent av de tillgångar som hänför sig till tilläggspensionsverksamheten i företag som hör till samma koncern. Det ovan sagda gäller inte sådana lån som pensionskassan av tillgångar som hänför sig till tilläggspensionsverksamheten ger till ett företag som är delägare och för vilka det ställts en säkerhet som är oberoende av det företag som är delägare och som godkänns som täckning.

En pensionskassa har rätt att i fråga om tillgångar som gäller tilläggspensionsverksamhet för förvaltningen av sina tillgångar använda kapitalförvaltare som är etablerade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är auktoriserade i enlighet med rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), rådets direktiv 93/22/EEG om investeringstjänster på värdepappersområdet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG om livförsäkring. En pensionskassa har i fråga om tillgångar som gäller tilläggspensionsverksamhet också rätt att för förvaringen av sina tillgångar använda förvaringsinstitut som är etablerade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är auktoriserade i enlighet med rådets direktiv om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), rådets direktiv om investeringstjänster på värdepappersområdet eller Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut.

I försäkringskassans stadgar skall anges

En försäkringskassa skall ha en styrelse med minst tre medlemmar. I styrelsen kan dessutom finnas högst lika många suppleanter som medlemmar. Styrelsen för en arbetsplatskassa som avses i sjukförsäkringslagen skall dock ha minst fem medlemmar jämte personliga suppleanter för dem.

Verkställande direktören skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessutom skall minst en av styrelsemedlemmarna och suppleanterna vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Försäkringsinspektionen beviljar pensionskassan tillstånd att avvika från detta.

De personer som hör till försäkringskassans ledning skall ha god vandel. De skall ha sådan allmän kännedom om försäkringskasseverksamhet som är behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringskassans verksamhet eller de skall bland sina anställda ha rådgivare med tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Försäkringskassans ledning skall sköta kassan med yrkesskicklighet och med beaktande av intressena i fråga om kassans medlemmar, de personer som fått fribrev och pensionstagarna.

En person som är omyndig eller som försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara styrelsemedlem eller verkställande direktör.

Styrelsen skall se till att pensionskassan med beaktande av arten och omfattningen av kassans verksamhet har tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem. Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen skall ordnas samt om kraven på en tillförlitlig förvaltning.

När det gäller tilläggspensionsverksamhet skall grunderna för beräkningen av en pensionskassas ansvarsskuld i första hand bestämmas så att man tryggar förmånerna för medlemmarna, dem som fått fribrev och pensionstagarna. De variabler som används vid beräkning av pensionsansvaret, såsom antaganden i fråga om dödsfall, lång levnad och invaliditet och ekonomiska antaganden, skall väljas på ett aktsamt sätt. De försäkringsmatematiska metoderna skall förbli desamma från en räkenskapsperiod till en annan, om det inte finns grundad anledning till ändringar.

Ändras grunderna för en pensionskassas ansvarsskuld när det gäller tilläggspensionsverksamheten, skall grunderna tillämpas också på dem som blivit medlemmar före ändringen, om inte särskilda grunder fastställs för dem. Ändras grunderna för ansvarsskulden med anledning av förändrad lagstiftning, befolkningsstruktur eller ekonomisk situation på så sätt att ansvarsskulden enligt de nya grunderna är större än enligt de gamla grunderna och de tillgångar som hänför sig till pensionskassans tilläggspensionsverksamhet inte förslår till att täcka en större ansvarsskuld, kan skillnaden mellan ansvarsskulderna med Försäkringsinspektionens tillstånd bokföras som ansvarsunderskott bland aktiva i balansräkningen ( försäkringstekniskt täckningsunderskott ).

En förutsättning för att Försäkringsinspektionen skall bevilja tillstånd är att pensionskassan gör upp en genomförbar plan för amortering av det försäkringstekniska täckningsunderskottet inom en viss tid, dock högst tio år. Beviljandet av tillståndet och längden på den utsatta tiden skall grunda sig på pensionskassans bedömning av den genomsnittliga höjning av premienivån som amorteringen av det försäkringstekniska täckningsunderskottet kommer att medföra. Planen skall finnas tillgänglig för medlemmarna, de personer som fått fribrev och pensionstagarna.

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om innehållet i de grunder som används vid beräkning av ansvarsskulden i fråga om en pensionskassa med tilläggspensionsverksamhet. Försäkringsinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur tryggande och aktsamhet skall beaktas i beräkningsgrunderna och om valet av variabler och antaganden som används vid beräkningen av ansvarsskulden.

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. tillämpas inte på pensionskassornas tilläggspensionsverksamhet.

När det gäller tilläggspensionsverksamhet skall den räntesats som används vid beräkning av en pensionskassas ansvarsskuld väljas på ett aktsamt sätt.

Vid fastställandet av en maximiräntesats i enlighet med 4 mom. skall marknadsavkastningen på långfristiga statsobligationer eller andra långfristiga obligationer med låg kreditrisk beaktas.

Utan hinder av vad som bestäms i 4 mom. kan, på ansökan av pensionskassan, till räntesats som används för beräkning av kassans ansvarsskuld när det gäller tilläggspensionsverksamhet med Försäkringsinspektionens tillstånd väljas en större räntesats än den maximiräntesats som avses i 4 mom. enligt nivån på avkastningen av de tillgångar som täcker ansvarsskulden genom att den minskas tillräckligt med avseende på säkerheten. I så fall skall också nivån på avkastningen från placeringen av framtida premier beaktas. Avkastningsnivån korrigeras så att den motsvarar avkastningen av framtida placeringar till den del som de placeringar som täcker ansvarsskulden är kortvarigare än ansvarsskulden. Försäkringsinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om den ansökan som avses i detta moment.

Social- och hälsovårdsministeriet fastslår genom förordning maximiräntesatsen för beräkning av ansvarsskulden.

En försäkringskassa skall täcka den ansvarsskuld som avses i 79 § och 80 § 2 mom. I fråga om en pensionskassa med tilläggspensionsverksamhet kan då från den ansvarsskuld som gäller tilläggspensionsverksamhet avdras den del av det i 81 a § 2 mom. avsedda försäkringstekniska täckningsunderskottet som inte har amorterats.

En försäkringskassa skall täcka ansvarsskulden med sådana tillgångsslag som anges nedan i denna paragraf och som, värderade till gängse värde på sådana grunder som Försäkringsinspektionen har fastställt, räcker till för att täcka ansvarsskulden från vilken följande poster först har dragits av:

Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl föreskriva att vissa tillgångar som hör till täckningen skall värderas med avvikelse från deras gängse värde.

Täckningen av ansvarsskulden skall, enligt vad som bestäms i 83 h―83 r §, bestå av

Försäkringsinspektionen kan på ansökan av försäkringskassan som täckning för ansvarsskulden för en bestämd tid godkänna även andra tillgångar och förbindelser än de som nämns i 5 mom. och som med avseende på beskaffenheten och säkerheten kan jämställas med de tillgångar som avses i 5 mom.

Bestämmelserna om fastigheter och byggnader samt om de rättigheter som avses i 5 mom. 5 punkten tillämpas när det gäller 83 h―83 r § på sådana tillgångar också när de ägs av en fastighetssammanslutning som har hemort i en EES-stat och som försäkringskassan har bestämmanderätt i, på samma sätt som om tillgångarna ägdes direkt av försäkringskassan.

En pensionskassa som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet skall, med iakttagande av bestämmelserna i denna paragraf i tillämpliga delar, utöver ansvarsskulden också täcka andra av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivna poster som kan jämställas med ansvarsskulden.

Med pensionskassans verksamhetskapital i fråga om verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare avses det belopp med vilket pensionskassans tillgångar för denna verksamhet och andra därmed jämförbara förbindelser och säkerheter överskrider pensionskassans skulder och andra därmed jämförbara förbindelser som uppkommer i denna försäkringsverksamhet, på det sätt som föreskrivs i 2―10 mom. och bestäms närmare med stöd av 10 mom. Vid beräkningen av ansvarsskulden beaktas inte det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 79 § 2 mom.

Till verksamhetskapitalet hänförs följande poster:

I en pensionskassa som förvaltar både lagstadgat pensionsskydd och frivilligt tilläggspensionsskydd som kompletterar detta, kan sådana poster som avses i 1 mom. 1―4, 6 och 7 punkten hänföras till verksamhetskapitalet till den del de hör till en avdelning som förvaltar lagstadgat pensionsskydd eller ingår i nämnda avdelnings tillgångar.

Från verksamhetskapitalet avdras

I en pensionskassa som förvaltar både lagstadgat pensionsskydd och frivilligt tilläggspensionsskydd som kompletterar detta, skall de poster som räknas upp i 1 mom. avdras från verksamhetskapitalet till den del de hör till en avdelning som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet eller ingår i nämnda avdelnings förpliktelser.

Det belopp som motsvarar minimibeloppet av verksamhetskapitalet skall bestå av de poster som avses i 2 mom. 1―5 punkten minskade med de poster som avses i 4 mom.

Av verksamhetskapitalet skall ett belopp som motsvarar den solvensgräns som avses i 83 c § 1 mom. bestå av de poster som avses i 2 mom. 1―7 punkten i denna paragraf. Av de borgensförbindelser och säkerheter som avses i 2 mom. 7 punkten får dock endast de av försäkringskassans borgensförbindelser räknas till godo som ingåtts av sådana sammanslutningar som anges i 83 h §.

Av verksamhetskapitalet får andra i 2 mom. uppräknade poster utgöra ett belopp som är högst hälften av skillnaden mellan verksamhetskapitalet och solvensgränsen.

Social- och hälsovårdsministeriet kan genom förordning bestämma att masskuldebrevslån och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument som avses i 2 mom. 6 punkten och 4 mom. 2 punkten i en pensionskassas verksamhetskapital kan värderas med avvikelse från deras gängse värde.

Försäkringsinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de poster som skall hänföras till och de som skall dras av från verksamhetskapitalet.

Den solvensgräns som gäller pensionskassans verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare fastställs så att den riskteoretiskt motsvarar behovet av verksamhetskapital för ett år, med beaktande av hur de placeringar som avser denna verksamhet fördelar sig mellan olika tillgångsslag. När bestämmelser om uträkningen av solvensgränsen och om de poster som skall hänföras till denna utfärdas närmare genom förordning av statsrådet.

Minimibeloppet av det verksamhetskapital som avses i 83 b § är en tredjedel av solvensgränsen, dock minst en procent av pensionskassans i 79 § 2 mom. avsedda ansvarsskuld enligt lagen om pension för arbetstagare. Det belopp som motsvarar minimibeloppet av verksamhetskapitalet skall bestå av sådana poster om vilka det föreskrivs i 83 b § 6 mom.

När det gäller tilläggspensionsverksamhet skall pensionskassans placeringsplan innehålla riktlinjer för placeringspolitiken. Riktlinjerna skall ofördröjligen ses över efter varje väsentlig förändring av placeringspolitiken och minst vart tredje år. Riktlinjerna för placeringspolitiken skall innehålla en redogörelse för metoderna för mätning av placeringsrisker och för riskkontroll och den strategi som kassan har följt vid fördelningen av sina placerade tillgångar med beaktande av ansvarsskuldens art och varaktighet.

De övriga medlemsstaterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) jämställs med en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Ansvarsskuldens hela bruttobelopp kan täckas med

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagande av fondandelar enligt 1 mom. 4 och 5 punkten till täckningen för ansvarsskuldens bruttobelopp.

Högst 50 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får bestå av

Högst 50 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får bestå av

Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upptagandet av fondandelar enligt 1 mom. 3 och 4 punkten till täckningen för ansvarsskuldens bruttobelopp.

Högst 40 procent av de tillgångar och förbindelser som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får bestå av

Tillsammans med tillgångsslag som nämns i 1 mom. får sammanlagt högst 70 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp täckas med sådana skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av inteckning i tillgångsslag som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten eller av aktier eller andelar som avses i 1 mom. 3 punkten.

Högst 25 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp får täckas med tillgångar och förbindelser som är placerade i ett enskilt objekt, om det är fråga om placering i

Med skuldförbindelserna enligt 1 mom. 1 punkten jämställs skuldförbindelser för vilka säkerheten utgörs av nämnda skuldförbindelser.

Om en i 1 mom. avsedd sammanslutnings aktier eller andelar noteras på en reglerad marknad, skall man vid tillämpning av maximigränsen sammanräkna aktierna och andelarna i sammanslutningen och förbindelser som har sämre förmånsrätt än sammanslutningens övriga förbindelser.

Högst 15 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp får täckas med tillgångar och förbindelser som är placerade i ett enskilt objekt, om det är fråga om placeringar i

Om en fastighet eller byggnad, ett objekt för en rättighet som avses i 1 mom. 1 punkten eller ett objekt för en inteckning som fastställts till säkerhet för en skuldförbindelse är en och samma placering eller om de befinner sig så nära varandra att de kan betraktas som en enda placering, skall alla placeringar enligt 1 mom. som hänför sig till detta objekt sammanräknas vid tillämpning av den maximigräns som anges i momentet.

Högst 5 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp får täckas med tillgångar och förbindelser som är placerade i ett enskilt objekt i aktier och andelar i en och samma sammanslutning som avses i 83 j § 1 mom. 1 och 2 punkten och i sådana förbindelser som har sämre förmånsrätt än sammanslutningens övriga förbindelser.

Tillsammans med de tillgångsslag som avses i 1 mom. får sammanlagt högst en andel av täckningen som motsvarar 10 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp utgöras av

Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. får av de tillgångar som utgör täckningen sammanlagt högst 10 procent vara placerade i sådana skuldförbindelser i en och samma sammanslutning som avses i 83 i § 3 punkten.

Av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får en andel som motsvarar högst 25 procent av bruttobeloppet vara placerade i sådana tillgångar enligt 83 h―83 k § vilkas värde huvudsakligen grundar sig på den verksamhet som försäkringskassans delägare bedriver. Högst 15 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp får dock därvid vara placerade i ett objekt som utgör en funktionell helhet.

Försäkringsinspektionen kan av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i 1 mom.

Vid tillämpningen av maximigränserna enligt 83 i, 83 j, 83 l, 83 n och 83 o § skall också de placeringar sammanräknas som riktar eller hänför sig till en annan sammanslutning som hör till samma koncern som sammanslutningen i fråga.

Högst 20 procent av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp får vara denominerade i en annan valuta än euro eller vara tillgångar som inte är fullständigt skyddade mot valutakursförändringar. När det gäller en pensionskassas tilläggspensionsverksamhet får högst 30 procent av de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskuldens bruttobelopp vara denominerade i en annan valuta än euro eller vara tillgångar som inte är fullständigt skyddade mot valutakursförändringar.

Försäkringsinspektionen kan på ansökan av en försäkringskassa för viss tid bevilja tillstånd att överskrida den maximigräns som föreskrivs i 83 i―83 n §.

En pensionskassa skall med skäliga mellanrum för kännedom tillställa de medlemmar i kassan som har rätt till tilläggspensionsförmåner och de personer som fått fribrev samt vid behov deras företrädare pensionskassans gällande stadgar, som skall ange omfattningen av deras tilläggsförmåner, förutsättningarna och valmöjligheterna i anslutning till erhållandet av tilläggsförmånerna samt inom skälig tid väsentlig information om ändringar av reglerna för pensionssystemet.

Pensionskassan skall varje år ge medlemmarna och de personer som fått fribrev en redogörelse för pensionskassans finansiella ställning när det gäller tilläggspensionsverksamheten.

Varje pensionstagare skall, vid pensionsavgång eller när andra förmåner skall betalas ut, få utförlig information om de pensionsförmåner och andra förmåner som pensionstagaren har rätt till. Vidare skall varje pensionstagare samt vid behov hans eller hennes företrädare inom skälig tid få information om väsentliga ändringar av reglerna för pensionssystemet.

Medlemmar i pensionskassan, de personer som fått fribrev och pensionstagarna samt vid behov deras företrädare skall på begäran få

Medlemmar i pensionskassan och de personer som fått fribrev skall på begäran få utförlig information om

Medlemmar som omfattas av en rörelseöverlåtelse skall på begäran få utförlig information om beloppet av den intjänade tilläggspensionsförmånen, överföringen av förmånerna och sina rättigheter vid överlåtelsen.

Social- och hälsovårdsministeriet kan bestämma att tillsynsuppgifter som gäller de pensionskassor som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för företagare skall överföras på pensionsskyddscentralen.

En försäkringskassa skall varje år inom en månad från det kassamöte där bokslutet och verksamhetsberättelsen har fastställts till Försäkringsinspektionen överlämna bokslutet, verksamhetsberättelsen, revisorernas utlåtande och protokollet från det nämnda kassamötet samt, samtidigt eller vid en senare tidpunkt som inspektionen bestämmer, en berättelse över sin verksamhet enligt ett fastställt formulär.

Kassan skall inom en skälig tid som social- och hälsovårdsministeriet och Försäkringsinspektionen bestämmer lämna ministeriet och inspektionen också andra upplysningar om kassans verksamhet än de som avses i 1 mom., om de är nödvändiga för fullgörandet av uppgifterna enligt denna lag.

En pensionskassa och företag eller anstalter till vilka pensionskassan överlåtit funktioner skall på begäran lämna Försäkringsinspektionen information om sådana omständigheter mellan pensionskassan och företaget eller anstalten som påverkar pensionskassans finansiella ställning eller som är centrala med tanke på en effektiv tillsyn.

Kassan skall också tillställa pensionsskyddscentralen de handlingar och uppgifter som avses i 1 och 2 mom., om social- och hälsovårdsministeriet har överfört tillsynsuppgifter på centralen. En arbetsplatskassa som avses i sjukförsäkringslagen skall också tillställa Folkpensionsanstalten de handlingar som avses i 1 mom.

Om en försäkringskassa inte följer lag, sina stadgar, de för försäkring fastställda grunderna eller de förordningar eller föreskrifter som social- och hälsovårdsministeriet eller Försäkringsinspektionen utfärdat med stöd av denna lag, eller om grunderna för dess verksamhet inte längre stämmer överens med lag, skall Försäkringsinspektionen uppmana kassan att rätta till saken inom en utsatt tid som inte utan tvingande skäl får vara längre än sex månader.

Försäkringsinspektionen har rätt att förbjuda verkställigheten av beslut som kassamötet, förvaltningsrådet eller styrelsen har fattat i den sak som avses i 1 mom. Har beslutet redan verkställts kan Försäkringsinspektionen förplikta kassan att vidta åtgärder för att få en rättelse till stånd.

Försäkringsinspektionen kan förena en uppmaning eller ett förbud som avses i denna paragraf med vite. Ändring i ett beslut om föreläggande av vite får inte sökas genom besvär. Vitet döms ut av länsstyrelsen i Södra Finlands län.

Om en uppmaning eller ett förbud enligt denna paragraf inte iakttas, kan Försäkringsinspektionen bestämma att kassans verksamhet delvis skall avslutas eller att kassan skall upplösas. När en kassa upplöses skall 11 kap. iakttas i tillämpliga delar.

Har en försäkringskassa ingen styrelse eller sköter styrelsen inte sina åligganden, kan Försäkringsinspektionen förordna en eller flera sysslomän att handha kassans angelägenheter till dess en ny styrelse har valts eller den tidigare på nytt börjar sköta sina åligganden.

Till sysslomännen skall av kassans tillgångar betalas ett av Försäkringsinspektionen godkänt arvode samt kostnadsersättning. Om kassans tillgångar inte räcker för betalning av arvodet och ersättningen, skall den bristande delen betalas av de medel som uppbärs hos kassorna som ersättning för kostnaderna för försäkringsinspektion.

Anser Försäkringsinspektionen att en försäkringskassa är eller håller på att råka i ett sådant tillstånd att den bör upplösas, kan Försäkringsinspektionen förbjuda kassan att överlåta eller pantsätta kassans egendom.

Försäkringsinspektionen kan i situationer enligt 1 mom. förbjuda användningen av en tilläggspensionskassas tillgångar när de innehas av sådana kapitalförvaltare eller förvaringsinstitut som avses i 9 a §.

Bestämmelserna i 157 b―157 j § i detta kapitel gäller för tilläggspensionsverksamhet som bedrivs av en EES-tilläggspensionskassa i en annan EES-stat än Finland.

En utländsk EES-tilläggspensionsanstalt som bedriver tilläggspensionsverksamhet har rätt att bedriva sådan verksamhet i Finland. På en utländsk EES-tilläggspensionsanstalts tilläggspensionsverksamhet i Finland tillämpas på motsvarande sätt vad som i 1 § 4 mom. i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) föreskrivs om utländska EES-försäkringsbolags tilläggspensionsverksamhet i Finland, dock så att bestämmelserna i 15 a―15 d § inte tillämpas.

En EES-tilläggspensionskassa som har för avsikt att förvalta frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner för företag eller självständiga yrkesutövare som är etablerade inom andra EES-staters territorium skall ansöka om tillstånd hos Försäkringsinspektionen innan verksamheten inleds.

EES-tilläggspensionskassan skall lämna Försäkringsinspektionen följande uppgifter i anslutning till ansökan om tillstånd:

Försäkringsinspektionen meddelar vid behov närmare föreskrifter om de uppgifter som skall lämnas i anslutning till ansökan om tillstånd.

Har Försäkringsinspektionen inte skäl att betvivla att EES-tilläggspensionskassans administrativa uppbyggnad eller finansiella ställning eller dess lednings vandel och yrkesmässiga kvalifikationer eller erfarenhet inte är förenliga med den föreslagna tilläggspensionsverksamheten, skall Försäkringsinspektionen inom tre månader från mottagandet av alla de uppgifter som avses i 157 b § 2 mom. vidarebefordra dessa till de behöriga myndigheterna i den stat som avses i 157 b § 2 mom. 2 punkten och underrätta EES-tilläggspensionskassan om detta.

Försäkringsinspektionen skall underrätta EES-tilläggspensionskassan om de social- och arbetsrättsliga krav på avtalsbaserade tilläggspensioner och de investeringsbestämmelser enligt vilka ett tilläggspensionssystem för företag eller självständiga yrkesutövare som är etablerade i en annan EES-stat skall förvaltas. Försäkringsinspektionen skall dessutom underrätta EES-tilläggspensionskassan om de informationsbestämmelser som skall tillämpas när det gäller medlemmar och personer som fått fribrev i en sådan stat som avses i 157 b § 2 mom. 2 punkten.

En EES-tilläggspensionskassa som bedriver verksamhet i Finland kan börja förvalta tilläggspensionssystem för företag eller självständiga yrkesutövare som är etablerade i en annan EES-stat, när den har mottagit Försäkringsinspektionens underrättelse om de villkor som avses i 1 mom., dock senast två månader efter det att den behöriga myndigheten i den stat som avses i 157 a § 2 mom. 2 punkten mottagit de i 157 c § nämnda uppgifterna av Försäkringsinspektionen.

Innan EES-tilläggspensionskassan inleder verksamheten skall Försäkringsinspektionen anteckna kassan i försäkringskasseregistret. I registret skall dessutom nämnas de EES-stater där kassan bedriver verksamhet.

En EES-tilläggspensionskassa skall i sin gränsöverskridande verksamhet följa social- och arbetsrätten i den stat som avses i 157 b § 2 mom. 2 punkten. Dessutom skall en EES-tilläggspensionskassa när de behöriga myndigheterna i en i 157 b § 2 mom. 2 punkten avsedd stat kräver det tillämpa de investeringsbestämmelser som skall följas i staten i fråga när det gäller de tillgångar som motsvarar den verksamhet som bedrivs i den staten. Kassan skall också följa den statens informationsbestämmelser när det gäller de medlemmar och personer med fribrev som omfattas av det tilläggspensionssystem som EES-tilläggspensionskassan förvaltar i den staten.

Försäkringsinspektionen skall underrätta EES-tilläggspensionskassan om väsentliga ändringar av de bestämmelser som avses i 1 mom., om de kan påverka förvaltningen av tilläggspensionssystemet för företag eller självständiga yrkesutövare som är etablerade i en annan EES-stat.

En pensionskassa som beviljar frivilliga tilläggspensionsförmåner kan omvandlas till en EES-tilläggspensionskassa. I fråga om ansökningen och inledandet av gränsöverskridande verksamhet tillämpas 157 b―157 d §.

En EES-tilläggspensionskassa skall helt täcka den ansvarsskuld som hänför sig till tilläggspensionsverksamhet som den bedriver i andra EES-stater än Finland.

En EES-tilläggspensionskassa skall hålla de tillgångar och eventuella skulder samt intäkter och kostnader som hänför sig till gränsöverskridande verksamhet åtskilda från motsvarande poster som gäller den verksamhet som kassan bedriver i Finland.

Om en EES-tilläggspensionskassa förvaltar tilläggspensionssystem i flera EES-stater, skall den hålla tillgångar som hör till tilläggspensionssystem som förvaltas i olika EES-stater åtskilda, om de nationella investeringsreglerna i en här avsedd stat kräver det.

Stadgarna för en EES-tilläggspensionskassa skall ange de EES-stater i vilka EES-tilläggspensionskassan bedriver verksamhet.

I stadgarna för en EES-tilläggspensionskassa skall dessutom nämnas hur tillgångarna i kassan skall fördelas före en skiftning av tillgångarna i enlighet med 122 § 2 mom. mellan det försäkringsbestånd som hänför sig till gränsöverskridande verksamhet och det övriga försäkringsbeståndet.

Försäkringsinspektionen kan begränsa verksamheten i en EES-tilläggspensionskassa eller förbjuda den helt, om kassan i sin gränsöverskridande verksamhet inte följer social- och arbetsrätten i den stat som avses i 157 b § 2 mom. 2 punkten.

På Försäkringsinspektionen tillämpas inte vad som i 65 §, 70 § 1 mom., 72 b §, 74 a § 1 mom. 3 punkten, 74 b § 1, 2, 4 och 5 mom., 74 c § 3 mom., 77 §, 79 § 2 mom., 82 a § 2 mom., 83 § 3 mom. 3 punkten, 4 mom., 5 mom. 11 punkten och 8 mom., 83 a § 1 och 3 mom., 83 b § 2 mom. 8 punkten och 9 mom., 83 d § 5 mom., 91 § 4 mom., 96 §, 97 § 2 och 4 mom., 99 § 1 mom., 132 § 2 och 3 mom., 134 § 2 mom., 165 § 2 mom., 165 b §, 165 c § 1 mom. 5 punkten och 3 mom., 167―169 § och 170 § 4 mom. i denna lag föreskrivs om social- och hälsovårdsministeriet eller vederbörande ministerium.