Inrikesministeriets förordning om skyddsrum av skyddsklass S1, S3 och S6 i bergrum samt skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 1075/2001
- Ursprunglig publikation
- Häfte 147/2001 (Publicerad 28.11.2001)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 61 § lagen den 30 april 1999 om räddningsväsendet (561/1999):
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
Denna förordning gäller konstruktionsmässiga krav på i 18 § förordningen om räddningsväsendet (857/1999) avsedda skyddsrum av skyddsklass S1, S3 och S6 i bergrum samt skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong.
Om tillståndsplikt för byggande, krav på byggandet, uppgörande av projekt- och specialbeskrivningar samt övervakning av byggnadsarbetet bestäms i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och i de författningar som utfärdats med stöd av den.
2 kap. Utrymmen i skyddsrum
2 §Skyddsutrymme
Rumshöjden i skyddsutrymmet skall vara minst 2,4 m. Vid bjälkar och kanaler skall den fria höjden i skyddsrummet vara minst 2,0 m. Där en vägg och bergstaket möts får höjden 2,0 m underskridas. Ett utrymme där rumshöjden är lägre än 1,6 m anses dock inte höra till skyddsytan.
3 §Slussrum och trycksluss
Vid varje ingångsväg skall det finnas ett slussrum. Om skyddsrummet är avsett för mer än 1 000 personer eller om gångvägen till skyddet är längre än 500 m, skall en trycksluss inrättas i anslutning till huvudingångsvägen. För slussrummet och tryckslussen skall reserveras en golvyta på minst 4,2 m 2 .
4 § Toaletter
Skyddsrummet skall planeras så att det finns en toalett för varje påbörjad 20 m 2 av det egentliga skyddsutrymmet.
5 §Rum för första hjälp och sjukrum
I slussrummets omedelbara närhet skall planeras utrymmen för första hjälp och sjukrum enligt behov så, att de utgör 10 - 15 procent av det egentliga skyddsrummets yta.
6 §Maskinrum och kontrollrum
Maskinrum och andra tekniska utrymmen skall avskiljas från de övriga utrymmena i skyddet. I skyddsrum i bergrum skall minst 7 m 2 golvyta i närheten av maskinrummet reserveras för ett kontrollrum.
7 §Utrymningsvägar
I skyddsrum av armerad betong skall utöver en ingångsväg finnas minst en nödutrymningsväg som leder utanför byggnaden. I skyddsrum i bergrum skall finnas minst två nödutrymningsvägar som skyddats mot byggnadsras.
3 kap. Brytning och konstruktioner
8 §Placering av skyddsrum i berg
Placeringen av skyddsrum i bergrum, dess form samt tjocklekarna för väggar och tak jämte förstärkningskonstruktioner skall planeras på bergmekaniska grunder.
Den bergmekaniska dimensioneringen av konstruktioner i berg kan utföras numeriskt eller som tabelldimensionering:
vid bergmekanisk numerisk dimensionering dimensioneras bergstjocklekarna för tryckbelastningar. Bergmekaniska kalkyler är nödvändiga om spännvidderna är stora eller om bergsförhållandena är krävande. Avvikelser från tabelldimensioneringens tjocklekar är tillåtna, när det numeriskt kan påvisas att konstruktionen i berg är hållbar med tunnare bergstjocklekar än i tabelldimensioneringen,
vid tabelldimensionering används den internationellt godkända Q-klassificeringens sätt att definiera kvalitetsklasser för berg. Utgångsvärdena för tabelldimensioneringen motsvarar kvalitetsklassen berg av god kvalitet.
Vid skyddsutrymmet skall bergtaks- och väggtjockleken vara densamma som skyddets bredd eller halva diagonalen vid korsningen, dock minst 8 m i skyddsrum av skyddsklass S6 och S3 i bergrum samt minst 6m i skyddsrum av skyddsklass S1 i bergrum. En pelare mellan två grottor skall i alla skyddsklasser vara minst 5 m och berggolvets tjocklek minst densamma som i taket.
I tunnlar utanför skyddsrummet skall bergtaks- och väggtjocklekarna vara minst hälften av tunnlarnas bredd och minst 4 m.
9 § Brytning av skyddsrum i bergrum
Brytningen skall utföras som precisionsbrytning vid slussrummet samt minst 2 m på båda sidorna om tryckväggen längs hela tvärssnittet.
10 §Förstärkningar i berg
I taket i skyddsutrymmet skall sprutbetongskiktet ha en tjocklek på minst 60 mm och på väggarna i skyddet samt i tunnlarna utanför skyddsrummet minst 40 mm. I sprutbetongskiktet i taket skall monteras ett glödgat stålnät eller betongmassan skall innehålla stålfibrer.
Vid bultning av taket i skyddet skall minimimåtten enligt tabell 1 iakttas.
Tabell 1
Bergtakets tjocklek | Bultarnas yta av takytan | Största avstånd mellan 25 mm:s bultar |
över B | 0,003 % | 4,0 m |
B - B/2 | 0,008 % | 2,5 m |
11 §Armerade betongkonstruktioners tjocklekar
I skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong skall begränsningsväggarna och taket bestå av minst 400 mm tjock armerad betong, och golvet skall ha en tjocklek på minst 200 mm, med undantag av de delar som vilar mot berg.
Begränsningsväggarna i en bergtunnel i skyddsrum i bergrum skall bestå av minst 800 mm tjock armerad betong.
Armerade betongväggar, -pelare och -mellanbjälklag i skyddsrum skall vara minst 200 mm tjocka.
12 §Skydd mot strålning i skyddsrum av armerad betong
Massan av ett skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong och de konstruktioner som omger det skall sammanlagt uppgå till minst 1 680 kg/m 2 .
13 §Skydd mot splitter
Dörrar, luckor och ventiler i skyddsrummets yttre begränsningar skall placeras så att de är skyddade mot splitterverkningar av sedvanliga vapen eller också skall de motsvara de krav som uppställs i 2 eller 3 mom.
I skyddsrum av skyddsklass S 3 av armerad betong skall den sammanlagda tjockleken av konstruktioner som skyddar mot splitter vara minst 250 mm armerad betong eller 30 mm stål.
I skyddsrum i bergrum skall den sammanlagda tjockleken av konstruktioner som skyddar mot splitter vara minst 400 mm armerad betong eller 50 mm stål.
14 §Tryckbelastningar
I underjordiska eller därmed jämförbara skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong skall taket, begränsningsväggarna och golv som gränsar mot luft dimensioneras så att de utöver sedvanliga belastningar motstår tryckvågslaster av 200 kN/m 2 .
I skyddsrum ovan markytan eller därmed jämförbara skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong skall begränsningsväggarna dimensioneras så att de motstår tryckvågslaster av 400 kN/m 2 .
I skyddsrum av skyddsklass S1 och S3 i bergrum skall begränsningsväggarna dimensioneras så att de motstår tryckvågsbelastningar av 600 kN/m 2 .
I skyddsrum av skyddsklass S6 i bergrum skall begränsningsväggarna dimensioneras så att de motstår tryckvågsbelastningar av 900 kN/m 2 .
I skyddsrum i bergrum skall tryckväggarna i frisklufts- och frånluftsschakt dimensioneras så att de motstår tryckvågsbelastningar av 900 kN/m 2 .
Frisklufts- och frånluftskanaler utanför slussrum, särskilda dämpningsutrymmen, skyddade ingångsvägar, skydd för splitter och nödutrymningskanaler avsedda som nödutrymningsvägar samt utanför tryckväggar skall dimensioneras så att de motstår belastningar av 100 kN/m 2 .
Alla konstruktioner som utsätts för tryckbelastningar skall dimensioneras så att de motstår en tillbakasvängningslast som är 1/3 av tryckbelastningen.
De tryckbelastningar som skyddets yttre begränsningar utsätts för av skyddsdörrar, skyddsluckor, reglar och ventiler som tar emot tryckbelastningar beaktas 1,5-faldigt.
Vid dimensioneringen av grundkonstruktionerna för skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong beaktas hälften av de vertikala tryck- och rasbelastningar. Om ett skyddsrum byggs på ett pål- eller jordfast fundament, får dessa ha en dubbel bärighet jämfört med normal dimensionering.
15 §Skakningsbelastningar och övriga belastningar
Konstruktionerna i skyddsrum skall dimensioneras så att de motstår skakningsbelastningar enligt följande formler:
vertikalt för belastningen
q = (1 ± n v )(g + q) + ql,
horisontellt för belastningen
qh = ± n hg
I formlerna är g konstruktionens egenvikt, q är summan av sådana långvariga odämpade laster enligt belastningsbestämmelserna för konstruktionerna som verkar under skyddandet och ql är långvariga laster av anordningar försedda med skakningsdämpare. Av vistelsebelastningen för mellanbjälklaget beaktas då en 1/3. Partialsäkerhetskoefficienten för belastningarna är 1. I olika fall är värdet för koefficienten n som följer:
Tabell 2
S1 | S3 | S6 | ||
Skydd i berg | n v | 2 | 3 | 4 |
Skydd i jord | n v | - | 2 | - |
Skydd i berg | n h | 1 | 2 | 3 |
Skydd i jord | n h | - | 1 | - |
16 §Dimensionering av armerade betongkonstruktioner
Vid dimensioneringen av konstruktionernas tryckbelastningar, deras motsvarande tillbakasvängningslaster, skakningslaster eller de belastningskombinationer som innehåller nyttolaster och som fogats till dem kan partialsäkerhetskoefficienten 1 användas så att belastningen behandlas som en statisk last.
Vid dimensioneringen kan de specifika hållfastheterna för betong och armeringar höjas med högst 20 procent.
17 §Klassificering och armering av konstruktioner
Armerade betongkonstruktioner i skyddsrum skall uppfylla kraven för konstruktionsklass 1 och tillverkas i betong av minst klass K30. Armeringen skall uppfylla kravet på minst 12 procents brottöjning.
Som huvud- och fördelningsarmering i plattor och väggar skall användas armeringsstänger med en diameter av minst 8 mm och högst 20 mm. I konstruktioner som dimensioneras för tryck- och rasbelastningar samt i golv som vilar mot jord får centrumavståndet mellan armeringsstängerna i bägge riktningar vara högst 150 mm på konstruktionens inre yta och högst 300 mm på konstruktionens yttre yta.
I böjda konstruktioner skall armeringens tvärsnittsyta vara minst 0,17 procent av tvärsnittsytan för statiskt samverkande betong, i båda riktningarna och särskilt för vardera ytan.
I jordfasta plattor är det tillåtet att använda ett enda centralt nät.
I den nedre ytan i taket i skyddsrum av armerad betong skall förutom armering finnas ett nät av stål fastsatt i huvudarmeringen eller profilerad tunnplåt som fäster i betong.
I balkar och konstruktioner som dimensioneras som plattor skall huvudarmeringen ledas till stödet och förankras.
4 kap. Ventilation
18 §Ventilationssystem
I skyddsrummen skall finns separata frånlufts- och friskluftskanaler så att avståndet mellan friskluftsöppningen och frånluftsöppningen är minst 10 m och så att luftintagshöjden för friskluftskanalen är minst 800 mm från markytan.
Skyddsrummets ventilation skall planeras så att giftiga ämnen kan konstateras och identifieras i samt filtreras ur luft som tas in i skyddet och så att övertrycket i skyddsrummet kan hållas på minst 50 Pa. Till skyddsrummet skall fås via tryckventilen förfiltrerad luft minst 2,7 dm 3 /s per kvadratmeter i det egentliga skyddsutrymmet och medan filtrering pågår minst 0,9 dm 3 /s så, att luften fördelas jämnt i skyddsrummet.
19 §Avkylning av skyddsrum i bergrum
De kalkylerade kylande ytor som gränsar till skyddsrummet skall uppgå till minst 2,4 m 2 per person som sökt skydd. Luftkylning kan användas som extra kylning.
5 kap. Vatten, avlopps och elektricitet samt tele- och radiokommunikationsutrustning
20 §Vatten och avloppsreglering
Skyddsrummet skall anslutas till ett allmänt vatten- och avloppsnät. I skyddet skall vatten kunna förvaras så att minst 40 liter rent och friskt vatten står till förfogande per kvadratmeter i det egentliga skyddsutrymmet.
Vid vattenposten i skyddsutrymmet och slussutrymmet skall det finnas ett tvättställ och en golvbrunn.
Avfallshanteringen skall ordnas på lämpligt sätt.
21 §Elektricitet och belysning
I skyddsrum i bergrum skall installeras en elcentral. Den skall anslutas till eldistributionsnätet via en egen matarledning. Skyddsrummet skall förses med reservkraftanläggningar, om det är nödvändigt för att säkerställa verksamheten i skyddsrummet.
Alla utrymmen och gångvägar i skyddsrummet skall förses med fast belysning, tillräckligt många uttag och reservbelysning. Reservbelysningen i skyddet indelas i egentlig reservbelysning och nödbelysning.
22 §Tele- och radiokommunikationsutrustning
I skyddsrummet skall finnas en telefonpunkt som har kopplats till telefonnätet, antingen som en särskild anslutning eller som parallelltelefon till en telefon i byggnaden. I skyddsrummet skall finnas en anslutning till ett centralantennsystem och det skall vara möjligt att använda mobilterminaler.
Skyddsrum i bergrum skall förses med centralradio och ljudåtergivningsanordningar.
6 kap. Särskilda bestämmelser
23 §Genomföringar
Luckor i och rör som går igenom yttre begränsningar skall ha en hållbarhet och täthet som motsvarar de krav som uppställs för skyddsrum och de skall kunna stängas inifrån skyddsrummet.
24 §Undantag
Till skillnad från vad som föreskrivs i denna förordning får skyddsrum av skyddsklass S3 av armerad betong byggas med ett slussrum och skyddsrummets gruppcentral kan anslutas till byggnadens elcentral.
25 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2001.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 11 september 2001
Inrikesminister Ville ItäläByråingenjör Pekka Rajajärvi