Statsrådets beslut om ändring av statsrådets beslut om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket

Typ av författning: Beslut
Meddelats: 16.9.1999
Ursprunglig publikation: Häfte 103/1999 (Publicerad 22.9.1999)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

Statsrådet har vid föredragning från miljöministeriet

ändrat 3 §, 4 §, 6 § 1 och 2 mom. statsrådets beslut om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (219/1998) samt beslutets bilaga 1, och

till 6 § fogat ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till 7 § ett nytt 4 mom. samt till beslutet en ny bilaga 3 som följer:

3 §Anvisningar för god jordbrukspraxis

I jordbruk och trädgårdsskötsel iakttas det som är föreskrivet nedan. Vid lagring och användning av kreatursgödsel iakttas utöver vad som föreskrivs i 4―6 § även bilaga 3. Dessutom ges rekommendationer enligt bilaga 1 om förfaringen vid användning av kreatursgödsel.

4 §Lagring av stallgödsel

Från och med den 1 december 1999 skall en gödselstad för lagring av träck och urin vara tillräckligt stor för lagring av den gödsel som uppstår under den tid som avses i 5 § och under vilken spriding av gödseln är förbjudet. Från och med den 1 januari 2002 skall en gödselstad för lagring av träck och urin vara så stor att den rymmer stallgödsel som har ansamlats i 12 månader, frånsett den spillning som under samma betessäsong blir kvar på betesmarken vid betesgång. Jordbrukarnas gemensamma gödselstäder, överlåtelse av stallgödsel till en annan jordbrukare eller andra motsvarande faktorer som påverkar mängden stallgödsel får beaktas vid dimensioneringen av gödselstaden. Torrströbottnar av typen lösdriftsstall beaktas som lager för stallgödsel. Gödselstäderna och gödselrännorna skall vara vattentäta. Konstruktionerna och anläggningarna skall vara sådana att inget läckage uppstår i samband med tömning och flyttning av gödseln i gödselstaden. Vid dimensioneringen av utrymmena följs riktvärdena i bilaga 2.

Gödsel får lagras i vederbörligen anlagda och täckta gödselstackar enbart om lagringen sker enligt förfaringssättet i bilaga 3 och om utsläpp till vatten kan förhindras. En gödselstack får inte anläggas på mark som översvämmas eller i ett grundvattensområde. Innan lagring i gödselstackar inleds skall en anmälan om detta göras hos kommunens miljövårdsmyndighet, med undantag av sådana lägenheter som omfattas av miljöprogrammet för jordbruket eller miljöstödet för lantbruket. I fråga om sådana lägenheter sänder kommunens landsbygdsnäringsmyndighet in tillståndet för kännedom till kommunens miljövårdsmyndighet så snart den beviljat tillståndet.

6 §Mängden gödselmedel

Kvävegödsling dimensioneras och gödselmedlet sprids på basis av den genomsnittliga skördenivån, odlingszonen och växtföljden med målet att bevara jordens näringsbalans.

Vid dimensioneringen och spridningen av kvävegödsel skall därutöver beaktas åkerns jordart, mullhalt, lutning, genomsläpplighet och benägenhet för översvämning.

En gård får för åkergödsling använda högst följande kvävemängder, som innehåller de totala kvävemängderna både i handelsgödseln och den stallgödsel och de organiska gödselmedel som används:

höstsäd högst 200 kg kväve/ha/år, varav högst 30 kg kväve/ha på hösten och 170 kg kväve/ha på våren; vid användning av permanentkväve sprids högst 40 kg kväve/ha på hösten och 160 kg kväve/ha på våren,

potatis 130 kg kväve/ha/år,

hö och betesmark, ensilage och trädgårdsväxter 250 kg kväve/ha/år, samt

vårsäd, sockerbetor, oljeväxter samt andra högst 170 kg kväve/ha/år.

7 §Övriga bestämmelser

De i 6 § ovan avsedda gödselmedlen skall spridas på åkern så att avrinning till vattnen förhindras så effektivt som möjligt.

8 §Ikraftträdelse

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1999.

EGT nr L 375, 31.12.1991, s. 1―10

Helsingfors den 16 september 1999

Miljöminister Satu HassiRegeringsråd Ulla Kaarikivi-Laine

Bilaga 1

REKOMMENDATION OM MINSKNING AV AVRINNINGEN AV NITRATER SOM HÄRRÖR FRÅN LAGRING OCH ANVÄNDNING AV STALLGÖDSEL

1. Rätt tid för gödsling

Gödsel sprids inte på frusen eller snötäckt mark. Gödslingen bör företas under växtperioden, i första hand på våren före luckringen.

På våren kan gödselspridningen, om detta inte innebär risk för att vattnen förorenas, inledas när snön har smultit, åkerytan har torkat och smätvattnet har runnit av, även om jorden på större djup fortfarande är tjälfrusen.

Gödselspridning på hösten bör undvikas, om det inte är fråga om att anlägga höstsäd eller ängsväxtlighet. På torvmark bör höstspridning av gödsel helst med det snaraste frångås, eftersom näringsavrinningen där är särskilt stor.

Efter gödselspridningen luckras åkern upp så fort som möjligt, inom ungefär fyra timmar efter att gödseln har spritts ut, detta för att minska ammoniakavdunstning och luktolägenheter. För flytgödsel och urin rekommenderas placeringsgödsling. Det är särskilt rekommendabelt att under växtperioden sprida flytgödsel och uring genom placering och som ytgödsling (helst med slangspridare) på t.ex. brodd och ängar.

Om man ändå måste sprida gödsel på hösten på något annat än på ängar eller höstsäd som skall anläggas, används gödselmängder som är mindre än vid vårgödslingen. Det kväve som sprids med gödseln på hösten beaktas vid nästa vårgödsling.

På en trädesåker sprids gödsel först omedelbart före växtsådd eller ängsanläggning eftet trädesperioden. På åkern anläggs kvävebindande växtlighet under samma vegetationsperiod. För att ammoniakavdunstningen skall minska bör gödseln spridas vid sval och lugn väderlek. Då man väljer tidpunkt för spridningen finns det också anledning att ta hänsyn till den olägenhet som spridningen vållar grannarna.

2. Plats för gödselspridning

Stallgödsel sprids så att gödsel eller ämnen som den innehåller inte tillåts rinna av i ett vattendrag eller ett dike. Det får inte heller uppstå risk för att grundvattnet förorenas. Gödselspridningen begränsas på områden där det är möjligt att gödselvattnen sugs upp i grundvattensförekomster.

Näringsutsläppen i vattnen kan minskas genom att man vid stränderna till vattendrag och vid utfallsdiken lämnar skyddszoner där ingen stallgödsel sprids ut. Bredden på skyddszonen övervägs från fall till fall. Den rekommenderade bredden är minst 10 meter.

Hur bred skyddszonen skall vara beror bl.a. på gödselns art, spridnings- och nedmyllningsmetoden och sektorns egenskaper såsom markens lutning och vegetationstäcket på en mångårig zon.

Kring brunnar och källor från vilka det tas hushållsvatten lämnas ― beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten ― en skyddszon på 30― 100 meter, som inte tillförs stallgödsel.

3. Lagring av gödsel

Byggtekniska anvisningar för gödselstäder och gödselrännor ingår i jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv MRO C 4 (RT MTH-20920).

Bilaga 3

LAGRING AV GÖDSEL I STACKAR

Av arbetstekniska och hygieniska skäl kan stallgödsel lagras också annorstädes än i en gödselstad i samband med husdjursstallen. Sådan så kallad fjärrlagring av gödsel skall ske i en vederbörlig gödselstad eller i undantagsfall i täckta gödselstackar. Lastningen av gödseln från husdjursstallet till ett transportfordon skall ske på ett underlag med tät botten. Lastningsplatsen bör täckas över då det är fråga om kontinuerlig lastning. Som skydd kan man också använda en lättpresenning.

Gödsel som har behandlats i ett komposteringsverk och har en torrämneshalt på minst 30 % kan efter 3 månaders lagring i en gödselstad flyttas till en gödselstack.

Gödselstacken placeras mitt på ett jämnt åkeravsnitt eller på en långsamt sluttande åker nära övre renen. Gödselstacken får inte placeras på kortare avstånd än 100 meter från ett vattendrag eller ett utfallsdike eller på mindre än 100 meters avstånd från en brunn för hushållsvatten.

När en gödselstack anläggs skall ett gyttjeeller torvskikt på minst 15 cm spridas på bottnen så att avrinnande näring fångas upp. På vintern avlägsnas snön från det ställe där gödselstacken anläggs. Gödseln lagras i en eller flera större gödselstackar. Lagring i separata högar längs åkern anses som gödselspridning. I en gödselstack anbringas åtminstone den gödselmängd som behövs för en åkerhektar. Årlig anläggning av gödselstackar på samma plats bör undvikas.

Gödselstacken skall alltid täckas med ett överdrag eller ett torv-, halm- eller annat motsvarande skikt på minst 10 cm för att förhindra alltför stor avrinning och avdunstning. En gödselstack som har anlagts på hösten sprids nästa vår på ofrusen mark.