1040/1997

För rehabilitering godkänns en frontveteran av det kollegiala organ i frontveteranens hemkommun som handhar uppgifter i anslutning till verkställigheten av folkhälsoarbetet. Organet kan förordna en tjänsteinnehavare som lyder under organet att besluta om godkännande för rehabilitering enligt de grunder och anvisningar som organet har fastställt. En frontveteran som inte har hemkommun i Finland godkänns för rehabilitering av Statskontoret.

De nödvändiga kostnaderna för rehabilitering och uppehälle under rehabilitering ersätts inom det anslag som i statsbudgeten reserveras för ändamålet. För de nödvändiga kostnaderna för sådan rehabilitering och sådant uppehälle under rehabilitering som avses i denna lag kan även användas medel av Penningautomatföreningens avkastning, inom det anslag som i statsbudgeten reserveras för ändamålet.

Statskontoret delar ut medel av det i 1 mom. nämnda anslaget till kommunerna för att disponeras av det kommunala organ som avses i 3 § 1 mom., med undantag för de resekostnadsersättningar som nämns i 9 §. Beviljandet av anslagsmedel grundar sig på Statskontorets uppskattning av antalet i kommunen bosatta frontveteraner.

Anslagsmedel som delas ut till kommunerna betalas i förskott till det kommunala organ som avses i 3 § 1 mom. Förskotten betalas kvartalsvis i lika stora poster i februari, maj, augusti och november enligt kommunernas på Statskontorets uppskattning baserade kvoter.

Statskontoret fastställer på basis av kommunernas redovisning ersättningens slutliga belopp kommunvis. Kommunen skall till Statskontoret inom en av detta utsatt tid återbära det belopp som den fått för mycket i förskott.

Ersättningarnas totalbelopp får inte överstiga beloppet av de ersättningar som har betalts i förskott.

Kommunen ersätts för kostnaderna för rehabilitering som ordnats i en hälsovårdscentral, med iakttagande av 22 § folkhälsolagen (66/1972). Då den ersättning som skall betalas till en kommunal hälsovårdscentral räknas ut, räknas dock inte patientavgifter som uppbärs hos dem som får tjänsterna till de verksamhetsintäkter som skall avdras från ersättningen.

Statskontoret fastställer beloppen av och grunderna för de ersättningar som av statsmedel betalas av kommunen till andra verksamhetsenheter som ger anstaltsrehabilitering än hälsovårdscentraler.

Statskontoret utger till folkpensionsanstalten förskott för betalning av resekostnader på det sätt som närmare bestäms genom förordning. Det slutliga beloppet av den statliga ersättningen får inte överstiga beloppet av de ersättningar som har betalts i förskott.

Ändring i de beslut av Statskontoret, det organ som avses i 3 § 1 mom. och folkpensionsanstalten som avses i denna lag får inte sökas genom besvär i andra fall än de som avses i 10 § 3 mom.

Har ett ärende som ankommer på det organ som avses i 3 § 1 mom. enligt nämnda lagrum överförts på en tjänsteinnehavare, får ändring i hans beslut inte sökas genom besvär. Tjänsteinnehavaren skall låta organet avgöra ärendet, om den som är missnöjd med beslutet skriftligen kräver detta inom 14 dagar efter att ha fått del av beslutet. Till beslutet skall fogas anvisningar om vad den som är missnöjd skall göra för att organet skall ta upp ärendet.

Genom förordning utfärdas närmare bestämmelser om utbetalningen av ersättningar och om annan verkställighet av denna lag. Statskontoret kan meddela föreskrifter om utbetalningen av ersättningar och om hur rehabiliteringen skall ordnas.