Lag om ändring av sysselsättningslagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 181/1996 (Publicerad 31.12.1996)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i sysselsättningslagen av den 13 mars 1987 ( 275/87 ) 21 § 3 mom., sådant det lyder i lag av den 30 december 1992 (1696/92), samt
fogas till lagen nya 18 och 18 a §§ i stället för de 18 och 18 a §§ som upphävts genom nämnda lag av den 30 december 1992 samt till 21 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 3 mom., varvid det ändrade 3 mom. och det nuvarande 4 mom. blir 4 och 5 mom., som följer:
18 § Ordnande av möjlighet till rehabilitering, utbildning och arbete
För en sådan arbetslös arbetssökande som är född 1942 eller därefter och som har fyllt 55 år och till vilken arbetslöshetsdagpenning har betalts för den i lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgade maximitiden, men som enligt de stadganden i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som gällde före den 1 januari 1997, trots dagpenningsperiodens maximilängd har haft rätt att få arbetslöshetsdagpenning tills han fyller 60 år, tryggas möjlighet till sysselsättningsfrämjande rehabilitering eller utbildning. Vid en på detta sätt ordnad utbildning har den arbetslösa under utbildningstiden rätt till de i lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/90) avsedda studiesociala förmånerna på de villkor som stadgas i nämnda lag.
Om en sådan arbetslös person som avses i 1 mom. inte kan sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden och lämplig utbildning eller rehabilitering inte kan ordnas för honom, är den kommun som enligt 2 § lagen om hemkommun (201/94) är personens hemkommun skyldig att på anvisning av arbetskraftsmyndigheterna för personen i fråga ordna möjlighet till arbete för 10 månader ( sysselsättningsskyldighet ). Kommunen skall ordna möjligheten till arbete så att den som sysselsätts kan påbörja arbetet när den i lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgade maximitiden för dagpenningsperioden har gått till ända. Arbetet skall vara ett heltidsarbete enligt branschens regelbundna arbetstider.
Vad 1 och 2 mom. stadgar tillämpas inte om en person genom att inte ansöka om dagpenning eller annars har gett upphov till att maximitiden för dagpenningsperioden inte har gått till ända innan han har fyllt 55 år.
Under den granskningsperiod som stadgas i lagen om utkomstskydd för arbetslösa utfört arbete eller genomgången utbildning, som hänförs till arbetsvillkoret, förkortar sysselsättningsskyldigheten på 10 månader.
Om den verkställighet som gäller ordnandet av möjlighet till arbete stadgas närmare genom förordning.
18 a § Sysselsättningsskyldighetens upphörande
Kommunens skyldighet att med stöd av 18 § ordna möjlighet till arbete för därtill berättigade upphör om
arbetssökanden utan i 7 a § lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd giltig orsak vägrar att ta emot ett honom anvisat och med hänsyn till hans arbetsförmåga lämpligt arbete som ordnats med stöd av sysselsättningsskyldigheten,
det arbete som anvisats en arbetssökande avbryts av orsak som beror på arbetndökanden, eller
för arbetssökanden, på grund av att han inte längre är arbetslös arbetssökande, inte kan ordnas arbete inom tre månader från det sysselsättningsskyldigheten har trätt i kraft.
21 § Sysselsättningsstöd till kommunen
Om arbetskraftsbyrån med stöd av 18 § anvisar en arbetslös person att sysselsättas av kommunen, har kommunen rätt att få normalt sysselsättningsstöd höjt med 80 procent.
Till kommunen betalas tilläggsstöd på grundval av den andel av områdets arbetraft som kommunen i genomsnitt under en månad har sysselsatt med sysselsättningsalag. Tilläggsstöd betalas endast för de syelsatta vilkas antal överstiger de sysselsattas andel av arbetskraften i kommunen. Tilläggsstödets storlek bestäms enligt följande:
De sysselsattas andel av arbetskraften i kommunen | Tilläggsstödets andel |
minst 1 % | 10 % |
'' 1,5 % | 20 % |
'' 2 % | 30 % |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 210/1996
ApUB 17/1996
RSv 225/1996
Helsingfors den 30 december 1996
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Arbetsminister Liisa Jaakonsaari