1034/1996

Allmän rättshjälp lämnas av allmänna rättsbiträden. Den allmänna rättshjälpsverksamheten i kommunen skall ordnas så att kraven på god advokatsed uppfylls.

Justitieministeriet kan av särskilda skäl ge en kommun tillstånd att ordna allmän rättshjälp så att rättshjälp lämnas av en advokat på uppdrag av kommunen. Om kommunen inte har ett allmänt rättsbiträde, skall det i kommunen finnas en myndighet som beslutar om lämnande av rättshjälp. Denna lag gäller i tillämpliga delar denna myndighet och advokater som lämnar allmän rättshjälp.

I kommunen övervakas och styrs den allmänna rättshjälpsverksamheten av kommunstyrelsen eller något annat organ med flera medlemmar.

Kommunen får inte ge ett allmänt rättsbiträde sådana uppdrag som kan äventyra rättsbiträdets oavhängighet i egenskap av person som lämnar rättshjälp eller som kan inverka menligt på skötseln av den allmänna rättshjälpsverksamheten.

Ett allmänt rättsbiträde får inte vara detngare, bolagsman eller medlem i bolag eller samfund som bedriver advokatverksamhet. Han får inte heller ha annan avlönad befattning, som inverkar menligt på hans uppgift och som han har rätt att avsäga sig.

Allmän rättshjälp lämnas den som har hemkommun i Finland. Rättshjälp kan lämnas även en person som inte har hemkommun i Finland, om det ärende i vilket rättshjälp begärs har samband med Finland och det med beaktande av omständigheterna kan anses motiverat att rättshjälp lämnas.

Det allmänna rättsbiträdet skall ge information om möjligheten att göra ett rättelseyrkande och på begäran ge sökanden den bakgrundsinformation som behövs för rättelseyrkandet, om anhållan om rättshjälp har avslagits eller rättshjälp inte kan lämnas helt kostnadsfritt. Rättsbiträdet skall dock på begäran av rättshjälpssökanden vidta de åtgärder som är nödvändiga för att sökandens rättigheter skall kunna bevaras tills rättelseyrkandet har avgjorts.

När ett allmänt rättsbiträde beslutar att allmän rättshjälp skall lämnas, skall biträdet samtidigt besluta vilken del och hur mycket rättshjälpsmottagaren högst skall ersätta kommunen, när allmän rättshjälp inte kan lämnas helt kostnadsfritt.

Konstateras det sedan allmän rättshjälp beviljats, att någon av dess förutsättningar saknats eller inte längre föreligger, skall allmänna rättsbiträdet besluta att rättshjälpen skall upphöra. Samtidigt skall biträdet besluta att kostnaderna för lämnandet av allmän rättshjälp antingen helt eller delvis skall uppbäras till kommunen hos den som erhållit rättshjälp, om detta inte är oskäligt. I ärendet skall i övrigt förfaras så som 16 § stadgar.

Om ersättning som har bestämts med stöd av 20 § eller kostnader som av kommunens medel betalts för den som erhållit rättshjälp inte har betalts på förfallodagen, får dröjs-målsränta uppbäras enligt 4 § 3 mom. räntelagen från den dag en månad förflutit från det räkningen sändes till den betalningsskyldige.

Med stöd av beslut som ett allmänt rättsbiträde har fattat får hos rättshjälpsmottagaren uppbäras den ersättning som bestämts enligt 20 § och de kostnader som i mottagarens ärende betalts av kommunens medel i den ordning som är stadgad i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61). Innan beslutet fattas skall allmänna rättsbiträdet bereda den betalningsskyldige tillfälle att bli hörd. Om ersättningen uppenbarligen inte kan indrivas, kan biträdet avstå från indrivning.

Kommunen kan berättiga allmänna rättsbiträdet att mot ersättning som täcker kommunens kostnader lämna rättshjälp även till andra än dem som är berättigade till allmän rättshjälp, om sådan rättshjälp underlättar ordnandet av den allmänna rättshjälpsverksamheten i kommunen eller om det är svårt att få advokattjänster på orten och lämnandet av rättshjälp inte inverkar menligt på fullgörandet av de uppgifter som hör till den allmänna rättshjälpsverksamheten.

Kommunala förtroendevalda, de som hör till rättshjälpsverksamhetens personal och andra som deltar i verksamhet enligt denna lag får inte i sin befattning och inte heller sedan den upphört olovligen röja vad de vid fullgörandet av sina åligganden har fått veta om rättshjälpssökanden och dennes angelä- genheter.

Den som är missnöjd med beslut som ett allmänt rättsbiträde eller en i 2 § 2 mom. avsedd myndighet fattat får göra ett skriftligt rättelseyrkande till det organ som avses i 4 §. Rättelseyrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Ändring i organets beslut får sökas genom besvär hos länsrätten. På ändringssökande tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/96).