Lag om ändring av lagen om explosionsfarliga ämnen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 19 juni 1953 om explosionsfarliga ämnen ( 263/53 ) 15 §,
ändras 4 § och 7 § 1 mom., av dessa lagrum 4 § sådan den lyder i lag av den 21 januari 1983 (89/83), samt
fogas till lagen en ny 4 a § som följer:
4 §
För tillsyn över att denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den iakttas har en övervakningsmyndighet rätt att få behövliga uppgifter av ägaren till ett ämne, en produkt, en anordning eller en apparat, av en verksamhetsidkare som tillverkar, importerar, exporterar, lagrar, överlåter, innehar eller använder sådana ämnen, produkter, anordningar eller apparater som avses i denna lag samt av andra personer som förpliktelserna i denna lag och i stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den gäller.
För tillsyn över att denna lag och stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den iakttas har en övervakningsmyndighet rätt att få tillträde till ett område, en lokal och andra utrymmen, om detta är nödvändigt med tanke på den övervakning som avses i denna lag, samt att där utföra inspektioner och vidta andra åtgärder som övervakningen kräver. Denna rätt omfattar även bostadslägenheter när det gäller att förebygga situationer där omedelbar fara föreligger.
En övervakningsmyndighet har rätt att få för övervakningen behövliga prov av sådana ämnen och produkter som avses i denna lag samt av tillverknings- och upplagringsanordningar samt förbrukningsapparater för dessa.
4 a §
Tekniska kontrollcentralen kan temporärt förbjuda tillverkning, saluhållning, försäljning och annan överlåtelse samt användning av ett ämne eller en produkt som avses i denna lag eller av tillverknings- och upplagringsanordningar samt förbrukningsapparater för dessa, om det finns skäl att anta att de medför en uppenbar fara för person-, egendoms- eller miljöskador.
När tekniska kontrollcentralen konstaterar att ett ämne eller en produkt eller en tillverknings- eller upplagringsanordning eller förbrukningsapparat för dessa inte uppfyller de krav som ställts i denna lag eller med stöd av den, kan kontrollcentralen i fråga om dessa ämnen, produkter, anordningar eller apparater
varaktigt förbjuda tillverkning, saluhållning, försäljning och annan överlåtelse samt användning,
förordna att de eller tillverkningen av dem skall ändras så att de uppfyller de krav som ställts i denna lag och med stöd av den samt att det skall visas att kraven uppfylls, samt
förplikta försäljaren, tillverkaren eller importören att anmäla en fara som dessa medför och en rättighet som innehavaren av dem har; vid behov kan tekniska kontrollcentralen själv lämna en sådan anmälan på försäljarens, tillverkarens eller importörens bekostnad.
Om de ändringar och förbud som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten inte kan anses vara tillräckliga, kan tekniska kontrollcentralen
bestämma att försäljaren, tillverkaren, importören eller användaren skall dra bort från marknaden, ta ur bruk, oskadliggöra eller förstöra ett ämne eller en produkt som han har i sin besittning, eller
bestämma att anordningen eller apparaten för tillverkning, upplagring eller förbrukning av ett ämne eller en produkt skall dras bort från marknaden eller tas ur bruk.
Om de ändringar och förbud som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten inte kan anses vara tillräckliga eller de åtgärder som nämns i 3 mom. inte kan anses vara ändamålsenliga, kan tekniska kontrollcentralen bestämma hur man i övrigt skall förfara med ett ämne eller en produkt eller med en tillverknings- eller upplagringsanordning eller förbrukningsapparat för dessa.
7 §
Om avgifter som uppbärs för sådana av en kommunal myndighet utförda inspektioner, besiktningar och andra tjänsteåtgärder ( prestationer ) som föreskrivs i stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av denna lag beslutar kommunen. En avgift skall motsvara högst beloppet av de genomsnittliga totalkostnader som prestationen åsamkar kommunen.
Denna lag träder i kraft den 1 september 1993.
RP 72/93
EkUB 19/93
Helsingfors den 12 juli 1993
Republikens President MAUNO KOIVISTOHandels- och industriminister Pekka Tuomisto