72/1990

I 9 § lagen om balansering av lantbruksproduktionen (1261/89), nedan balanseringslagen, nämnda avtal om minskning av lantbruksproduktionen får 1990 ingås för en avtalsperiod om tio år. Enligt odlarens önskan börjar avtalsperioden den första dagen i mars, april, maj eller juni eller i oktober, november eller december.

Avtalet med odlaren ingås av det lantbruksdistrikt inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Ansökan om avtal skall lämnas till lantbruksdistriktet eller till lantbruksnämnden i den kommun där enheten har sitt driftscentrum senast sex veckor innan avtalsperioden börjar.

Jordbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur ansökan skall göras och avtal ingås.

I avtalet om minskad lantbruksproduktion förbinder sig en odlare som har bedrivit mjölk-, nötkötts-, svinkötts-, ägg- eller åkerväxtproduktion på sin gårdsbruksenhet att för den tid avtalsperioden omfattar på sin enhet avstå från annan lantbruksproduktion än den som anges i 5 §.

Odlaren skall sedan han ansökt om att få ingå avtalet och innan avtalsperioden börjar överlåta de husdjur som avses i avtalet till slakt eller annars använda dem för ett ändamål som inte ökar överproduktionen av den produkt som avses i 1 mom. Jordbruksstyrelsen skall meddela närmare föreskrifter om hur husdjuren skall avlägsnas från gårdsbruksenheten och om odlarens skyldighet att underrätta lantbruksdistriktet om avlägsnandet.

För att avtal skall kunna ingås krävs att det på gårdsbruksenheten finns förutsättningar att idka skogsbruk som en produktionsriktning eller sådan näring som avses i 2 § 1 mom. 2-5 punkten lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden (1031/86).

På en gårdsbruksenhet kan det anses finnas förutsättningar att idka skogsbruk som en produktionsriktning, om

Det anses finnas förutsättningar att idka näring enligt 2 § 1 mom. 2-5 punkten lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden, om odlaren har beviljats finansieringsstöd enligt den nämnda lagen för idkande av näringen eller om det annars med hänsyn till enhetens produktion har konstaterats att det finns förutsättningar att idka näringen på enheten.

En förutsättning för att avtal skall kunna ingås är dessutom att

Som inkomster som avses i 1 mom. 2 punkten betraktas inkomsten av försäljning av åkerväxtprodukter, ersättning för skördeskador inberäknad, samt inkomsten av mjölkproduktion, nötköttsproduktion, svinhushållning och fjäderfähushållning. Till inkomsten av mjölkproduktion och fjäderfähushållning hänförs inkomsterna av försäljningen av produkter samt till inkomsten av svinhushållning och nötköttsproduktion inkomsten av försäljningen av djur minskad med utgifterna för anskaffning av djuren. Till inkomsten av nötköttsproduktion hänförs även premie som har betalts enligt ett avtal om produktion av nötkött eller hållande av dikor som har ingåtts med staten.

Den förbindelse som avses i 1 mom. 4 punkten gäller inte överlåtelser som sker för andra ändamål än jord- och skogsbruk eller vilkas betydelse är liten med hänsyn till användningen av gårdsbruksenheten.

Under avtalsperioden har odlaren rätt att

Har odlaren beviljats finansieringsstöd enligt lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden för sådan näringsverksamhet som förutsätter bedrivande av lantbruksproduktion enligt 1 mom. 2, 3 eller 7 punkten, får odlaren bedriva sådan produktion som omfattas av finansieringsstödet utan hinder av 1 mom.

Produkter som avses i 1 mom. 1 och 8 punkten får inte säljas.

I 5 § 1 mom. 2 punkten nämnda husdjur omvandlas till djurenheter så att en häst motsvarar en hel djurenhet, ett föl som är yngre än ett år 0,5 djurenheter, ett får och en get vardera 0,2 djurenheter, ett lamm och en killing som är yngre än åtta månader vardera 0,05 djurenheter samt ett fjäderfä och en kanin vardera 0,02 djurenheter.

Under avtalsperioden har odlaren rätt att använda gårdsbruksenhetens produktionsbyggnader för annat ändamål än lantbruksproduktion, för lantbruksproduktion som enligt avtalet är tillåten på gårdsbruksenheten samt för att torka spannmål och för lagerutrymmen för andra gårdsbruksenheters behov.

Om odlaren håller djur för produktion som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten eller håller djur som avses i momentets 2 punkt eller om han idkar renhushållning, får han under avtalsperioden odla hö och annat ströfoder för utfodring av dessa djur och på renskötselområdet utan ersättning även för utfodring av andras renar.

Under avtalsperiodens första år får odlaren på åker på en gårdsbruksenhet som avses i avtalet skörda höstsäd och höstryps som såtts innan ansökan om avtal godkändes.

Åker på en gårdsbruksenhet som avses i avtalet får med tillstånd av lantbruksnämnden även användas som viltvårdsåker för viltutfodring, och på den får bärgas skörd till foder för villebråd. Det vederlag som odlaren eventuellt får för användning av åkern medför ingen ändring i det balanseringspremiebelopp som utbetalas med stöd av avtalet.

Odlaren kan med tillstånd av lantbruksdistriktet beskoga en åker på den gårdsbruksenhet som avses i avtalet, om beskogningen inte är till väsentlig nackdel för utvecklandet av gårdsbruksenheterna på orten. Då det prövas om förutsättningar finns för beskogningen betraktas åkern som odlad. Statsrådet beslutar särskilt om den premie som skall betalas för beskogningen.

Beskogningen och den beskogningspremie som eventuellt betalas med anledning av beskogningen medför ingen ändring av den balanseringspremie som annars betalas med stöd av avtalet om minskad lantbruksproduktion.

En gårdsbruksenhets åker som inte används för lantbruksproduktion som avses i 8 § 1 eller 3 mom. eller som inte beskogas skall skötas så att menlig ogräs- och slyväxt förhindras. Skörd från åker som avses i avtalet får dock inte användas för annat ändamål än sådan som är tillåten enligt 8 § 1 och 3 mom.

Med stöd av avtalet betalar lantbruksdistriktet till odlaren i balanseringspremie grundersättning och tilläggsersättning. Dessa ersättningars sammanlagda belopp är högst 75 000 mark för ett helt avtalsår.

I grundersättning betalas 12 000 mark för varje avtalsår.

Tilläggsersättning betalas för de fem första avtalsåren. Ersättningens belopp per år fastställs enligt odlarens i 4 § 1 mom. 2 punkten nämnda inkomster av lantbruket så att ersättningen motsvarar 25 procent av inkomsterna av försäljningen av åkerväxtprodukter, 35 procent av inkomsterna av försäljningen av mjölkproduktionen, 25 procent av inkomsterna av nötköttsproduktionen samt 20 procent av inkomsterna av svin- och fjäderfähushållningen.

Om gårdsbruksenhetens åkerareal eller djurbestånd, när ansökan om avtal görs, har minskat i så hög grad att arealen eller djurbeståndet uppenbarligen inte längre motsvarar en inkomst enligt 4 § 1 mom. 2 punkten, skall det inkomstbelopp som ligger till grund för tilläggsersättningen sänkas i motsvarighet till den minskade åkerarealen eller husdjursproduktionen. Inkomstbeloppet skall dock inte sänkas på basis av minskat djurbestånd, om minskningen har kunnat betraktas som tillfällig och den har berott på sjukdom hos djuren eller på regelbunden förnyelse av djurbeståndet. En mindre ökning av djurbeståndet inom en produktionsgren kan räknas som kompensation för en minskning av djurbeståndet inom någon annan produktionsgren.

Under avtalsperioden betalas inte till odlaren egentligt inkomststöd enligt lantbruksinkomstlagen (736/89) eller motsvarande stöd.

Avtalet skall hävas av lantbruksdistriktet, om åkerarealen på den gårdsbruksenhet som avses i avtalet efter en i 19 § 1 mom. balanseringslagen nämnd överlåtelse är mindre än två hektar. Med stöd av avtalet betalas härvid en premie som motsvarar avtalets giltighetstid till tidpunkten för överlåtelsen. Premien betalas dock inte om hävningsgrunden har uppkommit innan tre månader har förflutit från avtalsperiodens början.

Om åkerarealen på den gårdsbruksenhet som omfattas av avtalet har minskat efter avtalsslutet men avtalet dock inte hävs med stöd av 19 § 1 mom. balanseringslagen, betalas nedsatt balanseringspremie för tiden efter minskningen i motsvarighet till den minskade åkerarealen.

Om odlaren med stöd av 18 § balanseringslagen frångår avtalet under det första avtalsåret, utges ingen balanseringspremie enligt avtalet. En eventuellt redan betald premie skall återkrävas till staten.

Frångår odlaren ett avtal som har varit i kraft minst ett år, betalas premie i motsvarighet till avtalets giltighetstid.

Jordbruksstyrelsen fastställer för lantbruksdistrikten i proportion till deras åkerarealer kvoter inom vilka avtal får ingås. Jordbruksstyrelsen kan vid behov ändra de fastställda kvoterna med beaktande av de medel som står till förfogande och de godtagbara ansökningar som har lämnats i de olika lantbruksdistrikten. En del av de medel som står till förfogande för avtalen skall reserveras för balanseringspremier som betalas på grund av ändringssökande.

De årliga produktionsändringsersättningar som betalas enligt avtal om minskad lantbruksproduktion som med stöd av lagen om styrning och balansering av lantbruksproduktionen (81/83) har ingåtts 1985, 1986, 1987, 1988 och 1989 höjs inte 1990.

Jordbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av detta beslut.

Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1990.