1175/1989

Förvaltningen av Sibelius-Akademin, nedan högskolan, sköts av styrelsen, rektorn, förvaltningsämbetet, undervisnings- och forskningsrådet, avdelningsråden, direktionerna, avdelningsföreståndarna samt utbildningslinjernas och inrättningarnas föreståndare.

Medlemmarna av högskolans förvaltningsorgan handlar under tjänsteansvar.

Ingen kan mot sin vilja väljas eller förordnas till medlem av högskolans förvaltningsorgan. Den som står i tjänsteförhållande till högskolan har emellertid inte rätt att dra sig undan medlemskap, om ett tillräckligt antal medlemmar eller suppleanter inte annars kan fås till ett kollegialt förvaltningsorgan.

En medlem av ett förvaltningsorgan får inte vägra att ta emot ett uppdrag som tilldelas honom då förvaltningsorganet konstituerar sig.

Till högskolans personal anses höra

Som studerande anses den som har anmält sig som närvarande studerande vid högskolan och som har rätt att där avlägga examen. När medlemmarna till förvaltningsorganen väljs, anses dock inte den som enligt 1 mom. hör till personalen vara studerande.

Till styrelsen hör rektorn, prorektorerna samt tretton andra medlemmar och lika många suppleanter, vilka genom val väljs för tre kalenderår i sänder. Ordförande för styrelsen är rektorn och viceordföranden prorektorn. Vid valet väljer högskolans ordinarie och tjänstförrättande professorer, biträdande professorer, överassistenter och lektorer bland sig fem medlemmar och lika många suppleanter, den övriga personalen inom sig fyra medlemmar och lika många suppleanter samt de studerande bland sig fyra medlemmar och lika många suppleanter.

Medlemmarna och suppleanterna väljs i varje grupp genom direkta, proportionella och hemliga val.

Om en styrelsemedlem enligt 4 § inte längre hör till högskolan eller i övrigt är varaktigt förhindrad att sköta sin uppgift, träder för den återstående mandattiden i hans ställe den i ordningen första suppleanten i valförbundet eller på motsvarande sätt den i ordningen första suppleanten för medlemmar som har valts utanför valförbunden. Om också suppleanten har blivit varaktigt förhindrad, träder för den återstående mandattiden i en ovan i 1 mom. avsedd medlems och suppleants ställe de i ordningen följande suppleanterna i valförbundet.

Valberättigade vid val av styrelsen är

En valberättigad får inom sin grupp rösta på endast en kandidat.

Styrelsen tillsätter för valet en valnämnd, som skall sköta de uppgifter som gäller valförrättningen.

Ordförande för valnämnden är förvaltningsdirektören samt övriga medlemmar två personer från var och en av de grupper som nämns i 6 §. Valnämnden utser inom sig en viceordförande. Sekreterare är en av förvaltningsämbetet därtill förordnad tjänsteman vid högskolan.

Valnämnden gör upp en vallängd över de personer som är valberättigade vid styrelsevalet.

Beträffande varje valberättigad antecknas vilken av de grupper som nämns i 6 § han hör till samt huruvida han är valbar.

Den som anser att vallängden innehåller fel som påverkar valrätten eller valbarheten, kan skriftligen yrka rättelse hos valnämnden inom sju dagar efter att vallängden har offentliggjorts.

Valnämnden skall ge ett beslut på rättelseyrkandet inom sju dagar efter utgången av den tid som anges i 1 mom. Därefter fastställer och offentliggör valnämnden den slutliga vallängden.

En valberättigad har rätt att inom 14 dagar från det den slutliga vallängden har offentliggjorts inom sin egen grupp ställa upp kandidater för val av medlemmar och suppleanter till styrelsen.

En kandidat ställs upp genom att en valbar persons skriftliga samtycke till att ta emot medlemskap i styrelsen lämnas in till valnämnden. Samtycket skall ges på en blankett för vilken valnämnden har fastställt formulär. En kandidatlista skall uppta endast en kandidat.

Kandidaterna kan bilda valförbund inom de grupper som nämns i 6 §. En anmälan om ett valförbund skall lämnas in till valnämnden inom den tid som anges i 1 mom. I ett valförbund får antalet kandidater vara högst dubbelt så stort som det antal medlemmar och suppleanter som skall väljas ur gruppen i fråga.

När tiden för uppställande av kandidater har gått ut, offentliggör valnämnden omedelbart en sammanställning av kandidatlistorna.

Om det i någon grupp finns lika många kandidatlistor som det antal medlemmar och suppleanter som skall väljas, förklarar valnämnden kandidaterna inom denna grupp valda utan valförrättning.

Styrelseval ordnas under en vardag eller under två på varandra följande vardagar. Efter avslutad valförrättning räknar valnämnden de givna rösterna.

Ordningsföljden mellan de kandidater som hör till samma valförbund bestäms enligt deras personliga röstetal. I denna ordning tilldelas kandidaterna jämförelsetal så att den första kandidaten som jämförelsetal får hela det antal röster som har getts till förmån för valförbundet, den andra hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare. Jämförelsetalet för en kandidat som inte hör till ett valförbund utgörs av hans röstetal.

Om röstetalen eller jämförelsetalen är lika stora, avgörs kandidaternas inbördes ordning genom lottning.

För fastställande av röstningsresultatet ställs kandidaterna i de grupper som nämns i 6 § i den ordning som deras jämförelsetal anger. Av kandidaterna i namnserien förklarar valnämnden så många kandidater, räknade från seriens början, valda som skall väljas inom gruppen.

Som suppleanter för styrelsemedlemmarna förklarar valnämnden inom varje grupp bland de första medlemmar som inte har valts i varje valförbund, i den ordning som deras jämförelsetal anger, så många personer som antalet medlemmar som har valts ur valförbundet.

Som suppleanter för medlemmar som har valts utanför valförbunden förklarar valnämnden bland de första kandidater som inte har valts i varje grupp och som inte enligt 1 mom. har förklarats som suppleanter i valförbunden, i den ordning som den i 12 § avsedda namnserien anger, så många som det i gruppen finns medlemmar vilka har valts utanför valförbunden.

Om ett tillräckligt antal suppleanter inom valförbunden inte fås i enlighet med 1 mom., förklaras som följande suppleanter efter de suppleanter som avses i 1 mom. de första kandidater vilka inte har valts enligt den i 12 § avsedda namnserien och vilka inte har förklarats som suppleanter enligt 1 eller 2 mom.

Om en suppleant skall kallas in för en styrelsemedlem under styrelsens mandattid, men det inte längre finns personer som är förordnade till suppleanter, förordnar styrelsen nya suppleanter i enlighet med 13 §.

Närmare bestämmelser om val utfärdas i en valinstruktion.

Styrelsen har till uppgift

Styrelsen kan överföra ärenden som avses i 1 mom. 2, 3 och 7 punkten till rektorn för avgörande samt ärenden som avses i 9 punkten till förvaltningsämbetet för avgörande.

Styrelsen sammanträder när ordförande eller, om han har förhinder, viceordförande anser det vara nödvändigt eller när minst tre medlemmar av styrelsen skriftligen anhåller om det för behandling av ett ärende som de uppger.

Kallelsen till styrelsesammanträde skall skickas senast fyra vardagar före sammanträdet. De ärenden som kommer att behandlas skall anges i kallelsen. I brådskande fall kan styrelsen genom de närvarande medlemmarnas enhälliga beslut ta upp ett sådant ärende till behandling som inte har angetts i kallelsen till sammanträdet.

Styrelsen är beslutför när sammanträdets ordförande och minst åtta andra medlemmar är närvarande.

När en styrelsemedlem är förhindrad, träder i hans ställe en suppleant som avses i 5 § 1 mom. i enlighet med vad styrelsen bestämmer.

Rektorn och första och andra prorektorn väljs för tre läsår i sänder av ett valkollegium, som består av styrelsens, undervisnings- och forskningsrådets och avdelningsrådens medlemmar, föreståndarna för utbildningslinjerna, de ordinarie professorerna, förvaltningsdirektören, föreståndarna för de fristående inrättningarna samt förmännen för de enheter inom förvaltningsämbetet som fastställs i en instruktion.

Avdelningsrådet för solistavdelningen utser dessutom till medlemmar tre företrädare från varje utbildningslinje, av vilka två skall företräda den personal som avses i 6 § 1 mom. 1 och 2 punkten och en studerande.

Ordförande för valkollegiet är den till tjänsteåren äldsta ordinarie professorn.

Rektorn och vardera prorektorn skall vara ordinarie professor, biträdande professor, överassistent eller lektor vid högskolan samt förtrogna med förvaltning och undervisning.

Den som har varit rektor de tre senaste åren har rätt att vägra ta emot uppdraget som rektor eller prorektor. Valkollegiet kan godkänna också någon annan orsak till vägran.

Valet av rektor samt första och andra prorektor förrättas vart för sig med slutna sedlar. Om ingen vid den första omröstningen får absolut majoritet av rösterna, förrättas ny omröstning mellan de två som har fått de flesta rösterna.

Om rösterna faller lika, avgör lotten.

Rektorn är förman för högskolan samt leder och övervakar högskolans verksamhet.

Rektorn för högskolans talan vid domstolar och andra myndigheter samt företräder även annars högskolan.

Rektorn har rätt att vara närvarande vid högskolans samtliga förvaltningsorgans sammanträden och att där yttra sig.

Rektorn har dessutom till uppgift

Rektorn kan föra ett sådant ärende till styrelsen för avgörande som hör till hans befogenheter och som är av vittsyftande art eller av principiell vikt för högskolan.

Rektorn skall lämna styrelsen en redogörelse för de beslut som avses i 1 mom. 8 och 12 punkten.

Rektorn beslutar om arbetsfördelningen mellan rektorn och prorektorerna.

Om rektorn är förhindrad, sköts hans uppgifter av första prorektorn, och vid förhinder även för denne av andra prorektorn. Om första prorektorn är förhindrad, sköts hans uppgifter av andra prorektorn.

Rektorn är befriad från de uppgifter som hör till hans egentliga tjänst. Detsamma gäller prorektorn när han sköter rektorns uppgifter.

Rektorn kan på grund av de förvaltningsuppgifter som hör till prorektorn bevilja denne befrielse från högst hälften av undervisningsskyldigheten.

Chef för förvaltningsämbetet är förvaltningsdirektören.

Till förvaltningsämbetet hör den högskolepersonal om vars placering annat inte har bestämts.

Förvaltningsämbetet har till uppgift

Förvaltningsämbetet kan föra ett sådant ärende till styrelsen för avgörande som hör till ämbetets befogenhet och som är av vittsyftande eller principiell vikt för högskolan.

Förvaltningsdirektören har till uppgift

Rektorn kan i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra även ett sådant ärende som annars skall avgöras av förvaltningsdirektören eller någon annan tjänsteman vid förvaltningsämbetet.

Angående förvaltningsämbetets organisation och uppgifter meddelas närmare föreskrifter i instruktion. Ett ärende som skall avgöras av förvaltningsdirektören kan genom en instruktion överföras på en annan tjänsteman.

Till undervisnings- och forskningsrådet hör första prorektorn som ordförande, andra prorektorn som viceordförande, föreståndarna för utbildningscentralen och utbildningsenheten i Kuopio och de avdelningsföreståndare och föreståndare för utbildningslinjer som avses i 36 §. Varje avdelningsråd väljer inom sig, avdelningsrådet för solistavdelningen dock från varje utbildningslinje, två andra medlemmar, av vilka den ena skall vara professor eller biträdande professor och den andra en studerande. Om det vid avdelningen eller en utbildningslinje inte finns någon professor eller biträdande professor, kan till medlem utses en överassistent eller lektor.

Mandattiden för en medlem som avdelningsrådet har utsett är densamma som för avdelningsrådet.

Om en medlem som avdelningsrådet har utsett till undervisnings- och forskningsrådet enligt 4 § inte längre hör till högskolan, skall avdelningsrådet i hans ställe utse en ny medlem för den återstående mandattiden.

Undervisnings- och forskningsrådet har till uppgift att följa och utveckla undervisningen vid högskolan, det konstnärliga arbetet och forskningen samt ta initiativ och göra framställningar därom.

Undervisnings- och forskningsrådet har dessutom till uppgift

Undervisnings- och forskningsrådet sammanträder när ordföranden eller, om han är förhindrad, viceordföranden anser det vara nödvändigt eller när minst en fjärdedel av rådets medlemmar skriftligen anhåller därom för behandling av ett angivet ärende.

Kallelse till rådets sammanträde skall skickas senast fyra vardagar före sammanträdet. De ärenden som kommer att behandlas skall nämnas i kallelsen.

I brådskande fall kan undervisnings- och forskningsrådet genom ett enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna ta upp ett sådant ärende till behandling som inte har nämnts i möteskallelsen.

Rådet är beslutfört när sammanträdets ordförande medräknad minst hälften av medlemmarna är närvarande.

För förvaltning av undervisningen, det konstnärliga arbetet och forskningen finns vid högskolan avdelningar som består av ett eller flera läroämnen, konstområden eller forskningsområden. Avdelningarna kan delas in i utbildningslinjer.

Avdelningarna vid högskolan är avdelningen för jazzmusik, avdelningen för folkmusik, avdelningen för kyrkomusik, avdelningen för musikfostran, solistavdelningen och avdelningen för komposition och musikteori. Styrelsen fattar på framställning av högskolans styrelse beslut om indelning av en avdelning i utbildningslinjer.

Högskolans styrelse fastställer de grunder, enligt vilka det bestäms till vilken avdelning var och en hör. En och samma person kan samtidigt höra till högst två avdelningar eller utbildningslinjer.

Förvaltningen av en avdelning sköts av avdelningsrådet och avdelningsföreståndaren, vilkas mandattid är tre kalenderår. Utbildningslinjen leds av föreståndaren för utbildningslinjen, och hans mandattid är även tre kalenderår.

Styrelsen utser till medlemmar av avdelningsrådet sex, nio eller tolv personer som hör till avdelningen samt för var och en av dem en personlig suppleant. Av medlemmarna skall två tredjedelar utses inom den personal som avses i 6 § 1 mom. 1 och 2 punkten och en tredjedel bland de studerande. Av medlemmarna skall minst två vara ordinarie eller tjänstförrättande professorer, biträdande professorer, överassistenter eller lektorer.

Innan medlemmarna och suppleanterna i avdelningsrådet utses skall styrelsen bereda grupperna i fråga tillfälle att lägga fram sitt förslag.

Om en medlem eller suppleant i avdelningsrådet enligt 4 § inte längre hör till högskolan, utser styrelsen en ny medlem eller suppleant i hans ställe för den återstående mandattiden.

Ett avdelningsråd har till uppgift

Avdelningsrådet kan överföra sin beslutanderätt på avdelningsföreståndaren i ärenden som nämns i 1 mom. 5, 7 och 9 punkten samt i övriga ärenden som är av ringa betydelse.

Utlåtanden om de personers undervisnings- och framställningsförmåga som söker en tjänst som professor, biträdande professor eller lektor vid en utbildningslinje vid solistavdelningen ges av en nämnd som består av lärare och studerande vid utbildningslinjen. Av nämndens medlemmar skall minst två tredjedelar representera den personal som avses i 6 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

Avdelningsrådet sammanträder när rådets ordförande eller, om han är förhindrad, viceordföranden anser det vara nödvändigt eller när minst en tredjedel av rådets medlemmar skriftligen anhåller därom för behandling av ett angivet ärende.

Kallelse till rådets sammanträde skall skickas senast fyra vardagar före sammanträdet. De ärenden som kommer att behandlas vid sammanträdet skall nämnas i kallelsen. I brådskande fall kan rådet genom ett enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna ta upp ett sådant ärende till behandling som inte har nämnts i möteskallelsen.

Avdelningsrådet är beslutfört när ordföranden medräknad minst hälften av medlemmarna är närvarande.

Avdelningsrådet utser inom sig till avdelningsföreståndare och till dennes ställföreträdare för sin mandattid en ordinarie eller tjänstförrättande professor, biträdande professor, överassistent eller lektor vid avdelningen.

När avdelningsföreståndaren är förhindrad sköts hans uppgifter av hans ställföreträdare, som även är viceordförande för avdelningsrådet.

När en medlem av avdelningsrådet är förhindrad företräds han av sin suppleant på det sätt som styrelsen bestämmer.

Avdelningsrådet väljer för sin mandattid till föreståndare för en utbildningslinje och till dennes ställföreträdare en ordinarie eller tjänstförrättande professor, biträdande professor, överassistent eller lektor.

Avdelningsföreståndaren leder och övervakar avdelningens verksamhet, är ordförande för avdelningsrådet samt avgör de ärenden som hör till avdelningens befogenheter och som inte enligt gällande stadganden eller bestämmelser skall avgöras av avdelningsrådet.

Avdelningsföreståndaren har dessutom till uppgift

Avdelningsföreståndaren lämnar avdelningsrådet en redogörelse för det beslut som avses i 2 mom. 3 punkten. Avdelningsföreståndaren kan överföra ärenden som avses i 2 mom. 7 punkten på utbildningslinjens föreståndare för avgörande.

Utbildningsenhetens föreståndare sköter förvaltningen av Kuopio utbildningsenhet som hör till avdelningen för kyrkomusik.

Om arbetsuppgifterna för utbildningsenhetens föreståndare bestäms närmare i en instruktion.

Fristående inrättningar vid högskolan är biblioteket, utbildningscentralen, forskningsinstitutet för musik, musikteatern och konsertcentralen. Genom beslut av undervisningsministeriet kan inom ramen för budgeten även andra fristående inrättningar grundas vid högskolan.

Förvaltningen av en fristående inrättning sköts av en direktion samt en föreståndare eller en därtill förordnad ordinarie eller tjänstförrättande tjänsteman vid högskolan.

Närmare bestämmelser om inrättningarnas verksamhet utfärdas i en instruktion.

Utbildningscentralens direktion består av tio medlemmar som utses av styrelsen. Av dem skall tre utses bland personer som inte hör till högskolan.

Musikteaterns direktion består av åtta medlemmar som utses av styrelsen. Av dem skall en utses bland personer som inte hör till högskolan.

Medlen i de fonder som har kommit till genom donationer och testamenten till förmån för högskolan och som förvaltas av högskolan skall hållas åtskilda från statens övriga medel. Fondernas medel skall placeras på ett säkert och inkomstbringande sätt.

Om mottagande och användning av högskolans donations- och testamentsmedel gäller vad som allmänt har bestämts om mottagande och användning av donations- och testamentsmedel i statens ämbetsverk och inrättningar.

Styrelsen, undervisnings- och forskningsrådet, avdelningsråden och direktionerna samt rektorn, prorektorerna, de tjänstemän som utöver högskolans beslutanderätt samt avdelningsföreståndarna, utbildningsföreståndarna och föreståndarna för de fristående inrättningarna fattar beslut på föredragning. Ärendet föredras av en tjänsteman som förvaltningsämbetet har förordnat därtill.

Föredragningsförfarandet tillämpas inte vid avgöranden angående konstnärlig eller vetenskaplig kompetens eller när undervisnings- eller framställningsprov eller studieprestationer bedöms eller när studierätts eller rätt att fullgöra studieavsnitt beviljas.

Över de ärenden som behandlas vid styrelsens, undervisnings- och forskningsrådets, avdelningsrådens och direktionernas sammanträde upprättas föredragningslistor. I föredragningslistan antecknas för varje ärende det beslut som har fattats och namnen på dem som har deltagit i beslutet. Föredragningslistorna utgör förvaltningsorganets protokoll, som undertecknas av ordföranden samt föredraganden eller sekreteraren.

Om föredragningsförfarande inte tillämpas eller omröstning har ägt rum i ett ärende eller föredraganden har anmält avvikande åsikt eller ordföranden anser det vara nödvändigt, uppsätts ett särskilt protokoll. Avvikande åsikt som har antecknats i protokollet skall undertecknas av den som har framfört åsikten, och ordföranden skall konstatera att den stämmer överens med vad som har anförts.

Expeditionerna i ärenden som har behandlats vid förvaltningsorganens sammanträde undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av föredraganden eller, om förvaltningsförfarande inte har iakttagits, av sammanträdets sekreterare.

Expeditionerna i ärenden som har avgjorts av rektorn, förvaltningsämbetet och avdelningsföreståndaren undertecknas av den som har avgjort ärendet och kontrasigneras av föredraganden.

Remisser, meddelanden och med dem jämförbara handlingar undertecknas av föredraganden.

I ett kollegialt förvaltningsorgan fattas beslut i andra ärenden än valärenden med enkel majoritet, om meningsskiljaktighet förekommer. Om rösterna faller lika, blir den åsikt gällande som ordföranden har biträtt. I ärenden som gäller besättande av tjänster och diciplinen bland studerandena förrättas dock omröstning på samma sätt som vid kollegial domstol.

Valet förrättas som majoritetsval. Om ingen vid den första omröstningen får absolut majoritet, förrättas ny omröstning mellan de två som har fått de flesta rösterna. Om rösterna faller lika, avgör lotten resultatet av valet.

Om minst två skall väljas eller förordnas, iakttas proportionellt valsätt, om minst en femtedel av de närvarande begär det. Om rösterna faller lika, avgör lotten resultatet av valet.

Om föredragandens åsikt avviker från beslutet, har han rätt att få sin åsikt antecknad i protokollet, om ärendet har avgjorts vid ett sammanträde, och i expeditionens liggarexemplar, om ärendet har avgjorts vid annan föredragning. Den avvikande åsikten skall i det senare fallet undertecknas av föredraganden, och den som har avgjort ärendet skall konstatera att den stämmer överens med vad som har anförts.

En framställning till ett ministerium samt ett utlåtande till ett ministerium, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, justitiekanslersämbetet eller riksdagens justitieombudsman skall åtföljas av ett protokollsutdrag eller en kopia av expeditionens liggarexemplar, ifall omröstning har förrättats i ärendet eller då föredraganden har anmält avvikande åsikt.

Vid avgörande av den konstnärliga eller vetenskapliga kompetensen hos sökande till en professur eller biträdande professorstjänst eller hos den som föreslås bli kallad till en professur eller hos den som söker en docentur eller vid avgivande av utlåtande om framställningsprov som hänför sig till sökande av undervisningstjänst samt vid bedömning av lärdomsprov och studieprestationer, får i beslutsfattandet delta, förutom förvaltningsorganets ordförande och viceordförande samt de medlemmar som nämns i 6 § 1 mom. 1 punkten, endast sådana medlemmar som innehar motsvarande konstnärlig eller vetenskaplig kompetens eller som har fullgjort motsvarande lärdomsprov eller studieprestation. Förvaltningsorganets övriga medlemmar har härvid dock rätt att yttra sig vid sammanträdet.

På framställning av undervisnings- och forskningsrådet förordnar styrelsen till rådet från varje avdelning, från solistavdelningen dock från varje utbildningslinje, såsom företrädare för den personal som avses i 6 § 1 mom. 1 punkten tre medlemmar för att avgöra den konstnärliga eller vetenskapliga kompetensen hos den som söker en professur eller biträdande professorstjänst vid avdelningen eller utbildningslinjen eller som har föreslagits bli kallad till en professur, för att ge ett utlåtande därom och för att göra upp ett tjänsteförslag angående besättandet av tjänsten. Medlemmarna har rätt att delta i handläggningen och avgörandet av ärendet, om inte 1 mom. begränsar denna rätt.

Ett förvaltningsorgan är beslutfört i ärenden som avses i 1 mom. när förutom sammanträdets ordförande minst fem medlemmar som har rätt att fatta beslut är närvarande.

Har förvaltningsorganet inte ett tillräckligt antal medlemmar som får delta i beslutsfattandet, förordnar styrelsen på förvaltningsorganets framställning ett behövligt antal adjungerade medlemmar. De adjungerade medlemmarnas mandattid är detsamma som förvaltningsorganets, om de inte har valts för att behandla ett särskilt fastställt ärende.

Styrelsen utser på framställning av avdelningsrådet för solistavdelningen till rådet sex adjungerade medlemmar bland lärarna och studeranden vid utbildningslinjen för att ge utlåtande om besättande av tjänster som överassistent och lektor vid utbildningslinjen. Av de adjungerade medlemmarna skall minst två tredjedelar representera den personal som avses i 6 § 1 mom. 1 och 2 punkten. Mandattiden för de adjungerade medlemmarna är densamma som för avdelningsrådet.

Om behörighetsvillkoren för tjänsterna stadgas särskilt.

Professorerna och förvaltningsdirektören utnämns av republikens president.

Biträdande professorer samt andra ordinarie tjänstemän än de som nämns i 1 mom. och av vilka krävs högskoleexamen utses av högskolans styrelse som även anställer docenterna.

Annan personal än den som nämns i 1 och 2 mom. utses eller anställs av förvaltningsämbetet.

Tjänster som överassistent och assistent besätts för högst fem år i sänder på det sätt som bestäms i en instruktion.

Om anställningen av någon att sköta en tjänst interimistiskt och om skötseln av en tjänst under tiden för tjänstledighet beslutar förvaltningsämbetet.

Styrelsen beslutar likväl om anställning av en tjänstförrättande professor, biträdande professor och förvaltningsdirektör för längre tid än ett år.

De tjänster som skall besättas på ansökan ledigförklaras av förvaltningsämbetet.

Behörighetsvillkoren för en tjänst får inte ändras efter ledigförklaringen och inte heller tjänstens undervisningsområde eller preciseringen därav eller arbetsuppgifterna för tjänsten.

Om skyldigheten att foga matrikelutdrag till en tjänsteansökan stadgas särskilt. Högskolan beslutar om annan utredning som skall fogas till ansökan.

En sökande till en professur eller biträdande professorstjänst kan av undervisnings- och forskningsrådet på skriftlig begäran som har gjorts under ansökningstiden, beviljas en tilläggsfrist på högst tre månader för komplettering av sin behörighet.

Om ovan avsedda tilläggsfrist har beviljats en av sökandena, får samtliga sökande räkna sig fristen till godo.

När ansökningstiden för en professur eller biträdande professorstjänst eller den tilläggsfrist som avses i 55 § har gått ut, utser undervisnings- och forskningsrådet minst två sakkunniga inom området för den tjänst som skall besättas för att ge skriftliga utlåtanden om sökandenas konstnärliga eller vetenskapliga kompetens och om övriga meriter för tjänsten samt för att jämföra sökandens förtjänster.

De sakkunniga som skall bedöma konstnärlig eller vetenskaplig kompetens skall utses opartiskt inom de områden som hör till tjänstens uppgiftsområde samt inom de konstnärliga skolor och vetenskapliga läroriktningar som sökandena representerar. De sakkunniga får inte till någon sökande stå i ett sådant förhållande som avses i 10 § 2 mom. lagen om förvaltningsförfarande (598/82) eller i ett sådant fast samarbetsförhållande eller stå i något tviste- eller annat förhållande som uppenbart äventyrar de sakkunnigas opartiskhet.

För givande av sakkunnigutlåtanden skall en skälig tidsfrist sättas ut, vilken inte utan särskilda skäl får vara längre än tre månader.

De sakkunniga får rådgöra sinsemellan. En sakkunnig får ge sitt utlåtande tillsammans med en eller flera andra som har utsetts till sakkunniga.

Innan tjänsteförslag upprättas skall varje sökande till en professur eller biträdande professorstjänst avlägga ett undervisningsprov för ådagaläggande av sin undervisningsförmåga samt vid behov ett offentligt prov på sin musikaliska framställningsförmåga.

Det avdelningsråd som undervisnings- och forskningsrådet har förordnat fastställer innehållet i och tidpunkten för proven samt ger utlåtande om dem. I fråga om solistavdelningen ges utlåtandet dock av en nämnd som styrelsen har förordnat.

Undervisnings- och forskningsrådet kan befria en sökande från att avlägga undervisningsprovet, om sökandens undervisningsförmåga har konstaterats tidigare.

När en professur eller biträdande professorstjänst besätts, skall de sakkunniga beredas tillfälle att vara närvarande vid provet.

När alla sakkunnigutlåtanden har kommit in eller den tid som utsatts för avgivande av utlåtanden har gått ut och minst två sakkunnigutlåtanden har kommit in samt avdelningsrådet eller nämnden har gett sitt utlåtande om undervisnings- och framställningsproven, avgör undervisnings- och forskningsrådet för varje sökandes del om han har den undervisningsförmåga samt konstnärliga eller vetenskapliga kompetens som tjänsten förutsätter.

Därefter avgör undervisnings- och forskningsrådet sökandenas övriga behörighet samt upprättar ett tjänsteförslag i vilket de tre mest förtjänta sökande som har konstaterats ha behörighet för tjänsten uppförs på förslag i den ordning de anses ha skicklighet och förmåga för tjänsten. Vid meningsskiljaktighet förrättas omröstning särskilt för sig för varje förslagsrum.

Tjänsteförslaget skall utan dröjsmål offentligen anslås på högskolans anslagstavla och delges samtliga sökande.

Beslut om kallelseförfarande fattas av rektorn på framställning av undervisnings- och forskningsrådet.

Sedan rektorn har beslutat om kallelseförfarande, utser undervisnings- och forskningsrådet efter att ha hört avdelningen i fråga minst två sakkunniga att ge utlåtande om den konstnärliga eller vetenskapliga kompetensen hos den som föreslås bli kallad och om hans övriga meriter för tjänsten.

Den tid inom vilken de sakkunniga skall ge utlåtande får härvid inte utan särskilda skäl vara längre än sex veckor. I övrigt iakttas vad som ovan stadgas om sakkunniga.

Efter att ha fått de sakkunnigas och avdelningsrådets utlåtanden skall undervisnings- och forskningsrådet avgöra om den som föreslås bli kallad har den konstnärliga eller vetenskapliga kompetens samt övriga behörighet som tjänsten förutsätter.

Om undervisnings- och forskningsrådet anser att den som föreslås bli kallad är behörig för tjänsten, skall rådet göra framställning om att kalla honom.

Vad som sägs i 59 § om ådagaläggande av undervisnings- och framställningsförmåga iakttas i tillämpliga delar vid besättande av lektorstjänster.

Den som söker en docentur skall avlägga ett undervisnings- och framställningsprov som bedöms av avdelningsrådet, om inte rådet av särskilda skäl anser att ett prov inte behövs.

Undervisnings- och forskningsrådet skall, efter att ha inhämtat utlåtande av minst två sakkunniga om den konstnärliga eller vetenskapliga kompetensen hos den som söker docenturen, avgöra huruvida den sökande är kompetent. Beträffande valet av sakkunniga gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 57 §.

Om undervisnings- och forskningsrådet finner att sökande uppfyller stadgade villkor för att anställas som docent och att det med tanke på undervisningen, det konstnärliga arbetet eller forskningen är ändamålsenligt att han anknyts till högskolan, skall rådet hos högskolans styrelse göra framställning om att sökanden skall anställas som docent.

Högskolans styrelse kan besluta att de uppgifter som hör till avdelningsrådet när en tjänst som har placerats vid en fristående inrättning besätts skall skötas av inrättningens direktion.

Tjänstledighet för tjänstemän och motsvarande befrielse för personal i arbetsavtalsförhållande beviljas av förvaltningsämbetet.

Tjänstledighet för längre tid än ett år beviljas de tjänstemän, som har utnämnts av republikens president, av högskolans styrelse samt övriga tjänstemän av den utnämnande myndigheten.

Högskolans läsår börjar den 1 augusti och avslutas den 31 juli.

Undervisning meddelas under de perioder som har fastställts i undervisningsplanerna. Undervisning meddelas dock inte under åtta dagar närmast före nyårsdagen och inte heller under tre dagar närmast före och tre dagar närmast efter påskdagen.

Undervisningsplanerna godkänns på framställning av avdelningsråden av undervisnings- och forskningsrådet. Undervisningsplanerna skall innehålla bestämmelser om undervisning på svenska, då studerandenas språkfördelning eller uppnående av ett studieavsnitts mål inom skälig tid förutsätter det. Undervisningsplanerna för följande läsår skall fastställas före utgången av maj månad.

När undervisningsplanerna görs upp skall det ses till att studerandena kan bedriva studier i ändamålsenlig ordning, utan avbrott och effektivt. För studerandena skall under tiden mellan den 1 juni och den 31 augusti reserveras en sammanhängande tid av minst en månad, då undervisning inte meddelas. En motsvarande tid skall förläggas till årsskiftet så att den innefattar de i 67 § 2 mom. nämnda åtta sista dagarna av året sammanhängande tid av minst 21 dygn.

Den undervisning vid högskolan som meddelas i form av föreläsningar är offentlig.

Vid högskolan råder frihet i fråga om undervisning, konstnärligt arbete och forskning. Lärarna skall dock följa undervisningsplanerna samt stadgandena och bestämmelserna om hans uppgifter och om undervisningen vid högskolan.

Om rätten att använda ett annat undervisningsspråk än finska och svenska beslutar rektorn.

Varje lärare ordnar på det sätt som bestäms i examensstadgan och undervisningsplanerna förhör i de läroämnen som hör till tjänsten.

När en lärare är förhindrad förordnar avdelningsföreståndaren, vid solistavdelningen, föreståndaren för utbildningslinjen, en annan lärare i samma ämne eller en annan kompetent person att ordna förhör.

I undervisningsplanen kan bestämmas vilka studieprestationer som skall bedömas av nämnder.

Angående förhör som gäller studieprestationer meddelas närmare bestämmelser i examensstadgan.

Studerandena har rätt att vid förhör och prov såväl i tal som i skrift använda finska eller svenska. Om rätten att använda något annat språk beslutar rektorn.

De högskoleexamina som kan avläggas vid högskolan är musikkandidat-, musiklicentiat- och musikdoktorsexamen.

Vid högskolan kan fortbildning anordnas inom ramen för beviljade anslag.

Vid högskolan kan även bedrivas enskilda studier, som inte hör till examina.

Vid utbildningscentralen kan utbildning meddelas ungdom i läropliktsåldern och andra unga enligt vad som bestäms i en instruktion.

Angående de examina som kan avläggas vid högskolan samt de lärdomsprov och studieprestationer som krävs för dem gäller vad som särskilt stadgas samt vad som bestäms i examensstadgan och undervisningsplanerna.

Examensstadgan godkänns av styrelsen.

Angående den utbildning som anordnas vid utbildningscentralen bestäms i instruktionen.

Den som har godkänts att studera vid utbildningscentralen antecknas inte i högskolans matrikel över studerande.

Andra än studerande vid utbildningen för ungdom väljs av föreståndaren för utbildningscentralen.

Till den som har avlagt doktorsexamen kan som yttre kännetecken på denna examen vid promotion överlämnas insignier som styrelsen har fastställt. Dessa kan överlämnas även utan solenn promotion.

Undervisnings- och forskningsrådet kan i samband med promotion eller annars förläna hedersdoktorsgrad i musik samt därtill hörande insignier till en finländare eller utlänning som på grund av sin konstnärliga eller vetenskapliga verksamhet eller andra förtjänster inom främjande av tonkonst anses vara värdig denna hedersbevisning.

Undervisningsministeriet bestämmer, om inte annat stadgas därom, efter att ha hört högskolan, de allmänna grunder enligt vilka en studerande får räkna sig till godo studier vid en utländsk högskola. I enskilda fall avgör avdelningsrådet hur tillgodoräknandet skall ske.

Avdelningsrådet beslutar om tillgodoräknandet av studier som har fullgjorts vid en inhemsk högskola eller läroanstalt eller utbildningscentral, om inte annat följer av förordningen om högskoleexamina på musikområdet (563/80).

Till studerande vid högskolan kan för avläggande av musikkandidatexamen antas den som har avlagt finländsk studentexamen eller som annars har tillräckliga allmänna grundkunskaper för studierna samt som dessutom har de basfärdigheter i musik som behövs för studierna.

Styrelsen fastställer de grunder enligt vilka den som inte har avlagt finländsk studentexamen kan antas till studerande, om det inte stadgas särskilt om dessa grunder.

Angående de allmänna förutsättningarna för avläggande av licentiat- och doktorsexamen gäller vad som stadgas i förordningen om högskoleexamina på musikområdet.

Angående antalet studerande som årligen tas in till högskolan och grunderna för urvalet av dem beslutar styrelsen sedan statsrådet har fastställt planen för antalet nybörjarplatser och undervisningsministeriet har gett sin rekommendation angående grunderna för urvalet.

Angående antalet studerande som tas in till utbildningscentralen för annat än fortbildning eller studier i den öppna högskolan och angående grunderna för urvalet av dem beslutar styrelsen.

Studerandena väljs av rektorn.

Den som har antagits som studerande vid högskolan antecknas i högskolans matrikel över studerandena sedan han på behörigt sätt anmält sig vid högskolan.

En studerande skall anmäla sig som närvarande eller frånvarande i början av läsåret på det sätt som förvaltningsämbetet bestämmer.

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som stadgas i 81 § avförs från matrikeln över studerandena.

Om en studerande som av en orsak som nämns i 1 mom. har avförts från matrikeln över studerandena senare vill fortsätta sina studier, skall han av förvaltningsämbetet anhålla om rätt att på nytt bli införd i högskolans matrikeln över studerandena.

I denna förordning avses

För granskning av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och ett konstnärligt kunskaps- och färdighetsprov utser undervisnings- och forskningsrådet på det sätt som närmare bestäms i en instruktion förhandsgranskare, granskare och opponenter, vilka skall ge ett motiverat skriftligt utlåtande i saken.

Förhandsgranskaren eller granskaren av lärdomsprov eller opponenten får inte till den som utför studieprestationen stå i ett sådant förhållande som avses i 10 § 2 mom. lagen om förvaltningsförfarande (598/82) eller i sådant tviste- eller annat förhållande som uppenbart äventyrar hans opartiskhet.

Den som utfört en studieprestation skall innan förhandsgranskaren, granskaren eller opponenten utses beredas tillfälle att yttra sig i saken.

I ärende som gäller bedömning av doktorsavhandling, licentiatavhandling och konstnärlig kunskaps- och färdighetsprov skall den som har utfört studieprestationen, innan saken avgörs, beredas tillfälle att bemöta det utlåtande som förhandsgranskaren, granskaren eller opponenten har gett.

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom.

En studerande som inte är nöjd med bedömningen av någon annan studieprestation än en doktorsavhandling, en licentiatavhandling eller ett konstnärligt kunskaps- och färdighetsprov får muntligen eller skriftligen hos den lärare eller nämnd som har utfört bedömningen begära rättelse inom 14 dagar från det han fick tillfälle att personligen ta del av de enskilda resultaten av förhöret samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom. Den som inte är nöjd med rättelsebeslutet får söka ändring hos den examensnämnd som avses i 88 § inom sju dagar från det han fick del av beslutet.

Skriftliga studieprestationer skall förvaras sex månader från det resultaten offentliggjordes. En studerande har rätt att på egen bekostnad få en kopia av sin skriftliga studieprestation.

Har ändring i ett beslut som gäller bedömning av en studieprestation sökts på det sätt som avses i 87 § 2 mom., tillsätter rektorn ordförande, som skall vara ordinarie eller tjänstförrättande professor, biträdande professor, överassistent eller lektor vid högskolan, samt två andra medlemmar, av vilka åtminstone den ena skall vara lärare vid högskolan.

Den som är missnöjd med resultatet av urvalet av studerande kan hos rektorn skriftligen begära rättelse inom 14 dagar från det resultatet av urvalet offentliggjordes. När resultatet offentliggörs skall det meddelas på vilket sätt en inträdessökande kan få kännedom om hur de vid valet iakttagna grunderna har tillämpats på honom samt på vilket sätt rättelse i valet kan begäras.

Resultatet av urvalet får inte med anledning av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för någon som har valts till studerande vid högskolan.

En studerande som inom högskolan har gjort sig skyldig till en förseelse kan straffas genom att avdelningsföreståndaren eller föreståndaren för en fristående inrättning ger honom en anmärkning eller genom att rektorn tilldelar honom en varning.

Om förseelsen är av sådan art att den enligt rektorns prövning kan leda till ett strängare straff, skall han föra saken till styrelsen. Styrelsen kan reglera den skyldige från högskolan för viss tid, dock högst ett år.

Före behandlingen av ett disciplinärt ärende skall den som saken gäller bevisligen underrättas om den förseelse för vilken han anklagas samt beredas tillfälle att bli hörd i saken.

En studerande som vid ett förhör gör sig skyldig till fusk kan av den som övervakar förhöret omedelbart utvisas, varvid studieprestationen underkänns. Om fusket avslöjas först efter förhöret, kan den lärare eller nämnd som bedömer studieprestationen underkänna studieprestationen.

I beslut av högskolans förvaltningsorgan eller valnämnd får ändring sökas genom besvär så som lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/80) stadgar om sökande av ändring i beslut av högre förvaltningsmyndigheter, om inte annat stadgas i denna förordning eller någon annanstans.

Besvär får inte anföras över beslut av högskolans förvaltningsorgan som gäller

Över beslut som enbart innebär beredning eller verkställighet får besvär inte anföras. Särskilda besvär får inte anföras över beslut varigenom det avgörs om den som söker en tjänst har tillräcklig undervisnings- eller framställningsförmåga eller konstnärlig eller vetenskaplig kompetens.

Valnämndens beslut skall, även om ändring har sökts, följas tills ärendet har avgjorts slutligt.

För brott i tjänsten åtalas högskolans rektor, prorektor, professorer, biträdande professorer och förvaltningsdirektören vid Helsingfors hovrätt.

Oberoende av vad som stadgas om mandattiden fortgår den för ett kollegialt förvaltningsorgan, rektorn, prorektorerna, avdelningsföreståndarna och deras ställföreträdare samt föreståndarna för utbildningslinjerna och de fristående inrättningarna och deras ställföreträdare, tills förvaltningsorganet i fråga har valts eller utsetts eller tjänstemannen i fråga har förordnats till sin uppgift för en ny mandattid.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning meddelas vid behov av undervisningsministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 18 juli 1980 om Sibelius-Akademin (561/80) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

Högskolans styrelse väljs första gången i enlighet med denna förordning för en mandattid som börjar den 15 februari 1990 och slutar den 31 december 1993 utan hinder av vad som stadgas i 5 § förordningen om val av styrelse vid Sibelius-Akademin år 1989 (783/89). Undervisnings- och forskningsrådet, avdelningsråden och de övriga kollegiala förvaltningsorganen förordnas första gången för en mandattid som börjar den 1 mars 1990 och slutar den 31 december 1993.

Den rektor vid högskolan som har valts innan denna förordning träder i kraft fortsätter i sin uppgift för den mandattid som slutar den 31 juli 1990. Den prorektor som har valts på motsvarande sätt börjar när denna förordning träder i kraft sköta första prorektorns uppgifter för den mandattid som slutar den 31 juli 1990. Andra prorektorn väljs första gången för den mandattid som börjar den 1 mars 1990 och slutar den 31 juli 1993.

Valet av rektor och prorektor för den mandattid som börjar den 1 augusti 1990 och valet av andra prorektor för den mandattid som börjar den 1 mars 1990 förrättas av ett valkollegium som är i enlighet med förordningen den 18 juli 1980 om Sibelius-Akademin.

Om besättandet av en tjänst eller behandlingen av ett annat ärende inte har slutförts när denna förordning träder i kraft, övergår de fortsatta åtgärderna på det förvaltningsorgan, på vilket ärendet ankommer enligt denna förordning.