882/1987

En enskild odlare eller en av enskilda odlare bildad sammanslutning vars syfte är att bedriva lantbrukssamarbete kan för ekonomiska förluster till följd av skördeskador år 1987 ges lån av penninginrättningars medel. Staten betalar räntegottgörelse för lånen till penninginrättningarna i enlighet med vad som stadgas i denna lag. Lånen kallas nedan räntestödslån.

Räntestödslån beviljas av andelsbankerna, sparbankerna, affärsbankerna, Postbanken eller Finlands Hypoteksförening. De kallas i denna lag penninginrättningar.

En förutsättning för att räntestödslån skall kunna beviljas är att på en brukningsenhet av någon orsak som nämns i 1 § (748/81) lagen om ersättande av skördeskador uppkommit en sådan betydande kvantitativ eller kvalitativ skada på åker- eller trädgårdsväxter som utretts genom en uppskattning som avses i nämnda lag eller på något annat tillförlitligt sätt. Brukningsenheter som äkta makar och deras minderåriga barn besitter anses härvid utgöra en enda brukningsenhet. Som en brukningsenhets åkerareal räknas även åkerareal som odlats på lega.

En skördeskada skall anses vara kvantitativt eller kvalitativt betydande om skördens värde understiger den i förordningen om ersättande av skördeskador (820/75) avgivna normskördens värde med 15 procent inom den i 67 § (553/80) lagen om gårdsbruksenheter nämnda första zonen och med 20 procent på annat håll i landet. Närmare föreskrifter om beräkningen av skadorna meddelas härvid av jordbruksstyrelsen, liksom även i det fall att det är fråga om kvalitativ skada eller skada som åsamkats trädgårdsväxter.

En förutsättning för beviljande av räntestödslån är dessutom att den som ansöker om lånet inte, enligt vad jordbruksstyrelsen närmare bestämmer, på basis av andra inkomster än inkomsterna från gårdsbruksenheten eller på basis av förmögenhet som inte hör till gårdsbruksenheten, kan anses klara av den inkomstförlust som skördeskadan medfört med hjälp av banklån som beviljas på sedvanliga villkor.

Räntestödslån kan under tiden mellan lagens ikraftträdande och den 31 mars 1988 beviljas högst till det belopp som fastställs i statsförslaget.

Lån enligt denna lag kan per brukningsenhet beviljas högst till ett belopp som motsvarar den uppkomna eller uppskattade skördeskadan.

Räntestödslånet betalas till låntagaren i två rater. Den första raten får utbetalas omedelbart och kan utgöra högst 40 procent av den uppkomna eller uppskattade skördeskadan. Slutraten får utbetalas efter det att jordbruksstyrelsen, sedan den fått anmälningar från penninginrättningarna om antalet godtagbara lån, har meddelat närmare föreskrifter om saken.

För lån enligt denna lag betalar staten till penninginrättningen en räntegottgörelse som motsvarar en årlig ränta på 5 procent.

Jordbruksstyrelsen betalar ut räntegottgörelsen. I ansökan om betalning av räntegottgörelse skall enligt vad jordbruksstyrelsen närmare bestämmer ingå de uppgifter som behövs för att gottgörelsen skall kunna beräknas.

I statsförslaget skall årligen intas ett anslag för de i denna lag nämnda räntegottgörelserna.

Har till en odlare med anledning av skördeskada som avses i denna lag utgivits eller skall, efter det lånet beviljats, till honom utges lägenhetsbestämd ersättning med stöd av lagen om ersättande av skördeskador (530/75), betalas, med avvikelse från vad som stadgas i 3 § 2 mom. och 4 § 1 mom., räntestöd endast för det lånebelopp som tillsammans med ersättningen för skördeskadan motsvarar den uppkomna eller uppskattade skördeskadan på brukningsenheten. Räntestöd betalas inte heller för lån i den mån deras sammanlagda belopp överstiger det maximibelopp som nämns i 3 § 1 mom.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf meddelas av jordbruksstyrelsen.

Den årliga ränta som skall uppbäras hos mottagarna av räntestödslån är 4,5 procent.

Räntestödslånets återbetalningstid är 5 år. Amorteringar och räntor på lånet skall betalas två gånger per år, under den senare hälften av maj och november.

Den första amorteringen skall betalas under senare hälften av den maj eller november månad som efter ett år först följer på den dag då den första raten av lånet lyftes. Denna tid på ett år ingår i den i 2 mom. nämnda återbetalningstiden.

För att minska svårigheter som uppkommit av orsaker som inte beror av låntagaren kan penninginrättningen förlänga återbetalningstiden för räntestödslånet med högst ett år, under förutsättning att låntagaren enligt företedd utredning på grund av sin ekonomiska ställning skall anses behöva en sådan lättnad. Lånet skall då återbetalas i lika stora amorteringsrater, som fastställs enligt det kapital och den återbetalningstid som återstår. Återbetalningstiden kan även förlängas så, att uppskov beviljas för en eller flera amorteringsrater. Innan saken avgörs skall penninginrättningen låta ansökan om förlängd återbetalningstid granskas av en person som jordbruksstyrelsen förordnat för uppgiften.

Jord- och skogsbruksministeriet fastställer de allmänna villkoren för räntestödslånen.

Ansökan om lån skall senast den 31 januari 1988 ges in till penninginrättningen. Lån får inte beviljas på grundval av en försenad ansökan.

Penninginrättningen skall utan dröjsmål sända låneansökningen till kommunens lantbruksnämnd, som i fråga om ansökan skall avge utlåtande om de i 2 § nämnda förutsättningarna för beviljande av lån föreligger samt meddela hur stort lån som förordats. Lantbruksnämnden skall återsända låneansökningarna jämte ett utlåtande om dem till penninginrättningen.

Om de tillbudsstående medlen inte räcker till för alla lån som anses nödvändiga, skall jordbruksstyrelsen bestämma hur stor procentuell del per kommun som får beviljas av det sammanlagda lånebelopp som lantbruksnämnden förordat. Stadgandena i detta moment hindrar inte att den första raten av lån enligt 3 § 3 mom. omedelbart betalas ut till låntagaren.

I räntestödslån får inte beviljas mera än vad som lantbruksnämnden har förordat.

Ändring i ett avgörande som ingår i lantbruksnämndens utlåtande om beviljande av skördeskadelån får inte sökas genom besvär.

Närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet meddelas av jordbruksstyrelsen.

Har en låntagare i sin låneansökan på någon väsentlig punkt lämnat oriktig uppgift eller hemlighållit omständigheter som är av väsentlig betydelse för beviljandet av lånet, skall räntegottgörelse enligt 4 § inte betalas för detta, sedan ett sådant förfarande från låntagarens sida har konstaterats. Låntagaren skall härvid till staten erlägga den räntegottgörelse som staten betalt för lånet samt dessutom en årlig straffränta om fyra procent på lånebeloppet, räknat från den dag då lånet lyftes. I de ärenden som nämns i detta moment fattas besluten av jordbruksstyrelsen. Ändring i jordbruksstyrelsens beslut får inte sökas genom besvär.

Penninginrättningen är skyldig att lämna jordbruksstyrelsen och lantbruksdistrikten de uppgifter som behövs för att det skall kunna konstateras att stadgandena i denna lag och de med stöd av den meddelade föreskrifterna har iakttagits när lånet beviljades och annars.

Skuldebreven för lånen enligt denna lag är befriade från stämpelskatt när fordringsbevis ges eller ansökan om inteckning görs, likväl högst till den del det är fråga om kapital som motsvarar den uppkomna eller uppskattade skördeskadan. Befrielsen från stämpelskatt gäller dock inte innehavarskuldebrev.

Jordbruksstyrelsen fastställer formulär för ansöknings- och skuldebrevsblanketterna samt övriga blanketter enligt denna lag.

På Åland fullgörs de uppgifter som enligt denna lag ankommer på lantbruksnämnden av kommunstyrelsen eller av någon nämnd som annars tillsatts för att sköta lantbruksnämndens åligganden, samt de uppgifter som ankommer på lantbruksdistrikten av länsstyrelsen.

Närmare föreskrifter om verkställighet och tillämpning av denna lag meddelas vid behov av jord- och skogsbruksministeriet.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1987.

Åtgärder som behövs för att långivning enligt denna lag skall kunna inledas då lagen träder i kraft kan vidtas före ikraftträdandet. Också låneansökningar kan tas emot innan lagen träder i kraft.