Förordning angående ändring av förordningen om allmänna vägar.
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av trafikministern ändras i förordningen den 30 december 1957 om allmänna vägar (482/57) 2 § 1 och 4 mom. samt 4 och 42 §§, sådana de lyder i förordningen den 29 december 1967 (648/67), samt 67 §, sådan den delvis ändrad lyder i sistnämnda förordning, ävensom
fogas till förstnämnda förordning en ny 32 a § som följer:
2 §.
Allmän väg må byggas till motorväg eller motortrafikled om trafiken det kräver. Motorväg skall ha särskilda körbanor, vilka åtskiljas av en mittremsa och på vilka icke finnas rörliga broar, och korsande trafik bör löpa i annat plan. Trafik som anslutes till motorväg skall ledas genom i vägplanen särskilt anordnade anslutningspunkter, och mellan motorväg och därtill angränsande fastighet må icke finnas annan yägförbindelse. Vad här är stadgat om motorväg, gäller även motortrafikled, dock sålunda, att den må ha endast en körbana och att på den av synnerligt skäl må tillåtas både rörliga broar och korsande trafik i samma plan, på sätt vägplanen anger. Angående trafiken på motorväg och motortrafikled är stadgat särskilt.
Är det av behovet påkallat att väg eller del därav, när det icke sker i samband med byggande av vägen, förklaras för motorväg, motortrafikled eller för annan för samfärdsel av endast visst slag avsedd körväg, för gångstig eller särskild vinterväg eller ock någon här nämnd väg för väg av annat slag, besluter trafikministeriet därom på framställning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Innan framställning göres skall tillfälle beredas dem vilkas rätt eller fördel saken berör att bliva i saken hörda i den ordning om vägplan är stadgat, samt införskaffas utlåtande av länsstyrelsen och kommunen. Beslutet i ärendet skall bringas till allmän kännedom.
4 §.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall föra förteckning över de allmänna vägarna. I förteckningen antecknas landsvägarna och bygdevägarna särskilt för sig och, beträffande varje väg, när den upplåtits för allmän samfärdsel. Av förteckningen skall även framgå huruvida vägen är huvudväg, stamväg, motorväg, motortrafikled, annan endast för trafik av visst slag avsedd körväg, gångstig eller särskild vinterväg. I förteckningen skall under särskilda vintervägar upptagas de vägar, vilka jämlikt 13 § 1 mom. lagen om allmänna vägar bliva obehövliga för allmän samfärdsel genom att särskild vinterväg anordnas. I förteckningen, som även må uppgöras vägavsnittsvis, skall därutöver angivas väghållaren, vägens eller vägsträckans längd och, försåvitt vägen löper genom flera än en kommuns område, dess längd inom de skilda kommunerna.
I väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall jämväl föras förteckning över vägs biområden samt över sådana rättigheter att taga väghållningsämnen och att använda enskild väg, vilka grundats för väghållningen.
3 kap.Om inrättande av biområden och stiftande av särskilda rättigheter utan vägplan.
32 a §.
På hållplats samt i 3 § 1 och 2 mom. lagen om allmänna vägar avsett parkeringsområde må placeras mindre anordningar och konstruktioner. På biområde som reserverats för vägfarandes vila och förplägnad eller service för fordonen må dessutom placeras anordningar, konstruktioner och byggnader
för motorhotell, motell och motorhydda;
för restaurang, kafé och kiosk;
för bränsledistribution och motorfordonsservice;
för trafikövervakning och förstahjälpsverksamhet; samt
för logi åt den personal som förutsattes av ovan uppräknade funktioner, när det visar sig nödvändigt.
Ovan avsedda anordningar, konstruktioner och byggnader reses eller byggs antingen på åtgärd av väghållaren eller med stöd av tillstånd som väghållningsmyndigheten beviljat. Med tillståndet kan förenas nödigbefunna villkor. Om uppförande av byggnader genom väghållarens försorg besluter trafikministeriet.
Innan i 2 mom. nämnt tillstånd beviljas eller, om ovan nämnda anordningar, konstruktioner eller byggnader uppförts eller byggs genom väghållarens försorg, skall väghållningsmyndigheten vid behov ingå avtal med vederbörande om områdets användning, byggande, idkande av affärsverksamhet och om eventuell ersättning till staten. För ingående av avtal skall inbegäras anbud av tillförtliga, vederhäftiga och yrkesskickliga företagare, och avtal skall ingås med den företagare, som inom utsatt tid lämnat det med hänsyn till allmän fördel lämpligaste anbudet med beaktande av trafikens och turismens behov samt den servicenivå användningsändamålet förutsätter. Beslut om avtal fattas för väghållarens räkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, på vilken det ankommer att övervaka, att avtalet och tillståndsvillkoren efterföljes. Avtal må icke överföras på annan utan väghållarens samtycke.
I fall som avses i denna paragraf bör, om icke därom är annorstädes särskilt stadgat, tillses, att parkeringsutrymmen reserveras enligt behov och att vid byggandet och även eljest iakttages vad om allmänna vägar i lag och annorstädes är särskilt stadgat.
42 §.
Angående i 50 § lagen om allmänna vägar avsedd regleringsplan gäller i tillämpliga delar vad i 11―13 §§ om vägplan är stadgat.
Länsstyrelsen skall vid avgivande av utlåtande om vägplan särskilt fästa uppmärksamhet vid vilken inverkan vägplanen har på den plan för reglering av enskilda vägar, som möjligen godkännes senare.
Skall i 50 § lagen om allmänna vägar nämnt förbud eller förordnande utfärdas eller regleringsplan godkännas i samband med byggande av allmän väg, skall i sagda lagrum förutsatt behandling såvitt möjligt ske samtidigt med handläggningen av vägplanen. Följas vid behandlingen av vägplanen stadgandena i 14 § 2 mom., skall handlingarna hållas till allmänt påseende på samma plats som vägplanen. I annat fall skola handlingarna angående utfärdande av förbud eller förordnande samt regleringsplanen delgivas vederbörande personligen eller hållas till allmänt påseende samtidigt och på samma plats. Efter fastställande av motorvägs- eller motortrafikledsplan eller sedan förbud rörande användning av anslutning utfärdats, skall regleringsplanen jämte handlingar tillställas länsstyrelsen, som ofördröjligen skall besluta om godkännande av regleringsplanen.
67 §.
Vid vägförrättning skall beträffande område som skall tagas i besittning med stöd av 29 § 3 mom. eller 51 § 1 mom. lagen om allmänna vägar utrönas och beräknas mängden, arten och skicket av byggnader, upplag, anordningar, växande gröda eller annan växtlighet som skall avlägsnas, såframt icke avtal träffats om ersättning för skada och men, som föranledes av områdets överlåtelse och vägens byggande.
Är det för igångsättande av vägarbete eller för påskyndande av vägarbetets fortsättande eller av annan orsak nödigt att avvika från vad i 1 mom. stadgats om utrönande av egendomens mängd, art och skick, må sådant utrönande ske vid syn som hålles på åtgärd av distriktskontoret. Vid synen bor närvara förutom en företrädare för distriktskontoret även vägnämndens ordförande samt en av distriktskontoret utsedd ojävig sakkunnig, om möjligt en lantmäteriingenjör. Vederbörande fastighetsägare och -innehavare skall beredas tillfälle att bliva hörda vid syneförrättningen.
Innan väghållaren vidtager åtgärder för avlägsnande av egendom på det i besittning tagna området, skall saken såvitt möjligt meddelas vederbörande fastighetsägare och -innehavare, och såvida överenskommelse om egendomens avlägsnande icke kan nås, vid behov utsättas skälig och med hänsyn till vägarbetets utförande lämplig termin, efter vars utgång egendomen avlägsnas genom väghållarens försorg.
När gränserna för vägområde eller biområde till sådant kan närmare angivas skall förrättningsingenjören genom distriktskontorets försorg erhålla meddelande därom för vägförrättningens inledande eller fortsättande.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1971.
Helsingfors den 16 april 1971.
Republikens President Urho KekkonenTrafikminister K. F. Haapasalo