681/2023

Syftet med denna lag är att främja

Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004) . Denna lag tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen. Lagen tillämpas även på en nordisk medborgare vars uppehållsrätt har registrerats i enlighet med vad som har överenskommits mellan de nordiska länderna om registrering av befolkningen.

Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 10 § även på andra invandrare som vistas i Finland. Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 68 § även på finska medborgare som är offer för människohandel i enlighet med 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) .

Bestämmelserna i 4 kap. om anvisande till kommunplats och i 61–66 § om ersättning för kostnader till kommuner eller välfärdsområden tillämpas på den som

Bestämmelserna i 4 kap. och 61–66 § tillämpas dessutom på en familjemedlem eller annan anhörig till en person som avses i 3 mom., om familjebandet till den som avses i 3 mom. har funnits redan innan den personen kom till Finland.

Bestämmelserna i 61, 62 och 65 § om ersättning för kostnader till kommunen eller välfärdsområdet tillämpas på ett barn till en person som avses i 3 eller 4 mom., om barnet har fötts i Finland.

Bestämmelserna i 3 kap. och bestämmelserna om ersättning av kostnader i 69 § tillämpas på en person under 23 år som

Vid tillämpning av 12–32 och 32 a § på en arbetssökande som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om ordnade av arbetskraftsservice (380/2023) ska ansvaret för genomförandet av de åtgärder och tjänster som i denna lag har ålagts kommunen ankomma på den arbetskraftsmyndighet som avses i 1 punkten i det momentet, om inte något annat följer av annan lagstiftning. (13.6.2024/322)

När tjänster som avses i 14–24 § ordnas och tillhandahålls för en i 5 § 5 punkten avsedd integrationskund som är registrerad som arbetssökande iakttas dessutom vad som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag. (30.12.2024/1100)

När denna lag tillämpas på personer under 18 år ska barnets bästa beaktas i första hand. Vid bedömningen av barnets bästa ska 4 § 2 mom. i barnskyddslagen (417/2007) tillämpas. (30.12.2024/1100)

Vid genomförandet av åtgärder och tjänster enligt denna lag ska barnets önskemål och åsikter utredas, och de ska beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn ska enligt sin ålder och utvecklingsnivå och på ett språk som barnet förstår tillförsäkras möjlighet att få information i ett ärende som gäller barnet och att framföra sina åsikter och önskemål i ärendet. (30.12.2024/1100)

Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikt inte utredas.

I denna lag avses med

Bestämmelser om myndigheters skyldighet att sörja för tolkning eller översättning i ett ärende finns i 26 § i förvaltningslagen (434/2003) .

Bestämmelser om invandrares rätt till arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och bestämmelser om invandrares rätt till utkomststöd i lagen om utkomststöd (1412/1997) .

Vad som i denna lag föreskrivs om kommunens uppgifter kan även genomföras av den arbetskraftsmyndighet som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag.

Om en myndighet i sitt arbete har fått kännedom om en person som bedöms vara i behov av i denna lag avsedda integrationsfrämjande tjänster och vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort har beviljats eller vars uppehållsrätt har registrerats för högst tre år sedan, ska myndigheten hänvisa personen till integrationsfrämjande tjänster eller, om personen ger sitt samtycke, ta kontakt med den myndighet i kommunen som svarar för integrationsfrämjande tjänster så att behovet av tjänster kan bedömas.

Kommunen ska utse den aktör som ska kontaktas och när denna kontaktats börja behandla saken utan dröjsmål, samt efter behov inleda de åtgärder som avses i 2 kap.

Kommunen ska sörja för allmän vägledning och rådgivning för invandrare och integrationskunder. Kommunen svarar för att det inom dess område finns verksamhetsställen eller tjänster som motsvarar behovet och där invandraren kan få personlig vägledning och rådgivning oavsett orsaken till invandringen och hur länge vistelsen i landet har varat. Vägledning och rådgivning kan genomföras av kommunen eller en serviceproducent.

Kommunen ska vid behov ge invandrare information om det finländska samhället, service- och utbildningssystemet, arbetslivet samt invandrares rättigheter och skyldigheter i Finland. Kommunen ska vid behov hänvisa invandraren till en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller till tjänster eller verksamhet som tillhandahålls av kommunen, välfärdsområdet, någon annan myndighet eller en läroanstalt, högskola, organisation, förening eller sammanslutning eller någon annan aktör som främjar integration eller etablering.

Myndigheter som tillämpar denna lag ska informera invandrare om deras rättigheter och skyldigheter i det finländska samhället och arbetslivet i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter. (30.12.2024/1100)

Varje myndighet som tillämpar denna lag svarar för sin del för att ta fram och uppdatera den information som avses i 1 mom. Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ( utvecklings- och förvaltningscentret ) svarar för att samordna, översätta och distribuera uppgifterna för myndigheternas bruk. (13.6.2024/322)

Integrationsfrämjande åtgärder och tjänster ordnas som en del av kommunens integrationsprogram som avses i 13 § samt som andra integrationsfrämjande tjänster som ordnas som en del av arbetskraftsservicen, annan kommunal basservice, det nationella utbildningssystemet, välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster, Folkpensionsanstaltens tjänster eller organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet.

Kommunen ska ordna ett integrationsprogram som ska innehålla

(30.12.2024/1100)

Integrationsprogrammet kan dessutom innehålla andra tjänster som omfattas av kommunens organiseringsansvar och som främjar integrationskundens sysselsättning, företagande, arbets- och funktionsförmåga, invandrares välbefinnande och hälsa eller integration samt introduktion till och deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet eller annan samhällelig verksamhet eller kultur- och fritidsverksamhet.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2024/1100 .

Kommunen ska utarbeta en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort beviljades eller uppehållsrätt registrerades för högst tre år sedan och som

Kommunen ska bedöma invandrarens kompetens och förutsättningar för sysselsättning och studier samt andra förutsättningar för integration samt dennes behov av utbildning och andra integrationsfrämjande tjänster som tillhandahålls av kommunen eller en serviceproducent och behovet av deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet. Under bedömningen utreds invandrarens mål och önskemål, tidigare utbildning, arbetshistorik, språkkunskaper, arbets- och funktionsförmåga som påverkar förutsättningarna för anställning och integration samt andra faktorer som har avsevärd betydelse för anställning och integration. För utredningen av behovet av tjänster kan invandraren hänvisas till behövliga expertbedömningar och undersökningar. Bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster ska inledas utan dröjsmål när kommunen får kännedom om en sådan person.

Åtgärder som ingår i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 32 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

Välfärdsområdet ska delta i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.

En bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster behöver inte utarbetas för ett barn eller ung person som avses i 1 mom. 6 punkten, om barnets eller den unga personens behov av tjänster kan tillgodoses genom någon annan kundplan.

Beträffande ett offer för människohandel kan bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster utarbetas också efter utgången av den tidsfrist på tre år som anges i 1 mom., om personen fås att omfattas av kommunens integrationsfrämjande tjänster först när tidsfristen har gått ut.

Utifrån bedömningen ska kommunen vid behov hänvisa personen också till andra myndigheters tjänster. Kommunen kan vid behov även hänvisa personen till en serviceproducents integrationsfrämjande tjänst samt till en organisations, förenings eller sammanslutnings verksamhet.

Närmare bestämmelser om innehållet i och genomförandet av bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster får utfärdas genom förordning av statsrådet.

15 § har upphävts genom L 30.12.2024/1100 .

Kommunen ska utarbeta en integrationsplan för en sådan invandrare som avses i 14 § 1 mom. om personen utifrån bedömningen enligt den paragrafen bedöms vara i behov av en sådan för att främja sin integration.

17 § har upphävts genom L 30.12.2024/1100 .

Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen komma överens om de individuella långsiktiga målen för integrationen och sysselsättningen eller företagandet samt om målen under tiden för integrationsplanen. När de individuella målen ställs ska invandrarens önskemål, kompetens, livssituation samt arbets- och utbildningshistorik beaktas.

Som mål för en invandrare som är arbetssökande ska, vid sidan av andra integrationsfrämjande mål, ställas sysselsättning eller företagande.

Som mål för en annan invandrare än en sådan som avses i 2 mom. ska, vid sidan av andra integrationsfrämjande mål, i regel ställas förstärkande av arbetslivsfärdigheter och arbetslivsorientering samt sysselsättning eller företagande.

Med avvikelse från 2 och 3 mom. ska som mål för en integrationskund som är under 25 år i regel ställas att personen åtminstone ska genomgå utbildning på andra stadiet.

Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen i den omfattning som invandrarens egna mål, kompetens och behov av integrationstjänster förutsätter komma överens om tjänster som främjar integration, sysselsättning eller företagande, hälsa och välbefinnande samt samhälleliga färdigheter, om deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet, om studier i finska eller svenska samt om vägledning och rådgivning. I integrationsplanen för en invandrare som registrerats som arbetssökande ska en jobbsökningsskyldighet i enlighet med 44 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice uppställas, om inte något annat följer av den lagen. I planen ska det också överenskommas om uppföljningen av genomförandet av tjänsterna.

Kommunen svarar för att de tjänster som ingår i integrationsplanen utgör en ändamålsenlig och vid behov en sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar invandrarens integration. Integrationsplanen ska innehålla tjänster som ingår i integrationsprogrammet enligt 13 § eller andra integrationsfrämjande tjänster.

I integrationsplanen ska de överenskomna tjänsternas ändamålsenlighet motiveras med avseende på uppnåendet av det mål som har ställts för invandrarens integration och sysselsättning eller företagande.

Kommunen ska utarbeta en integrationsplan utan dröjsmål efter att invandraren har genomgått den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 §. Integrationsplanen kan utarbetas i samband med den inledande intervju som ingår i bedömningen.

Välfärdsområdet ska delta i utarbetandet av integrationsplanen enligt 1 mom., om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster enligt 12 § som kommunen och välfärdsområdet har organiseringsansvar för.

Integrationsplanen ska utarbetas senast inom tre år efter det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller den första uppehållsrätten registrerades.

Beträffande offer för människohandel får avvikelse göras från den tidsfrist på tre år som anges i 3 mom., om personen fås att omfattas av kommunens integrationsfrämjande tjänster först när tidsfristen har gått ut.

Integrationskunden ska hänvisas att söka sig till utbildning eller andra integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänster som motsvarar kundens individuella behov, i enlighet med vad som överenskommits i integrationsplanen, inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades. Hänvisandet ska vid behov göras i samarbete med den myndighet som ansvarar för att ordna tjänsten, med en serviceproducent eller med en organisation, förening eller sammanslutning.

21 § har upphävts genom L 30.12.2024/1100 .

Kommunen ska följa genomförandet av en integrationsplan. Integrationsplanen ska ses över på initiativ av kommunen med anledning av förändringar som skett i integrationskundens behov av tjänster eller livssituation eller på begäran av integrationskunden. Integrationsplanen ska dock ses över minst var sjätte månad.

Välfärdsområdet ska delta i översynen av integrationsplanen, om planen har utarbetats tillsammans med kommunen på det sätt som avses i 20 § 2 mom.

Varaktigheten för en integrationsplan bestäms individuellt för en integrationskund

(30.12.2024/1100)

Den första integrationsplanen kan utarbetas för högst ett år. Den sammanlagda maximala varaktigheten för integrationsplaner är två år från det att den första integrationsplanen utarbetades. (30.12.2024/1100)

Den maximala varaktighet som anges i 2 mom. kan förlängas med högst två år om det är motiverat på grund av integrationskundens knappa utbildningsbakgrund eller behovet av sektorsövergripande tjänster och om det behövs särskilda åtgärder för att stödja integrationskundens integration och sysselsättning eller för att den maximala varaktighet som anges i 2 mom. har gått ut medan invandraren fått stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn och på deltid deltagit i integrationsplanen. (30.12.2024/1100)

Den maximala varaktigheten kan även förlängas för en tid som motsvarar orsakens varaktighet om integrationsplanen tillfälligt inte kunnat genomföras på grund av skada eller sjukdom eller för att invandraren använt sina graviditets- eller föräldrapenningsdagar enligt 9 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av någon annan med dessa jämförbar orsak. (30.12.2024/1100)

Bestämmelser om förlängning av varaktigheten för och fortsatt giltighet för en integrationsplan för genomförande av frivilliga studier för en integrationskund som är registrerad som arbetssökande finns i 31 §. (30.12.2024/1100)

Om integrationskunden fortfarande har behov av sysselsättningsfrämjande tjänster när varaktigheten för integrationsplanen går ut, finns bestämmelser om behövliga fortsatta åtgärder i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

Kommunen ska för integrationskunden redogöra vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande tjänsterna. Redogörelsen ska ges så att integrationskunden förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har. (30.12.2024/1100)

Integrationskunden ska

(30.12.2024/1100)

Dessutom ska en integrationskund som är registrerad som arbetssökande informera om genomförandet av planen på det sätt som anges i 39 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. (30.12.2024/1100)

Bestämmelser om hur försummelse av skyldigheterna inverkar på rätten att få arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och bestämmelser om hur det inverkar på utkomststödet finns i lagen om utkomststöd.

Kommunen ska ordna samhällsorientering för integrationskunderna, i den mån det är möjligt på deras modersmål eller på språk som de annars har goda kunskaper i, med beaktande av integrationskundernas behov av tjänster och språkliga behov i kommunen. Flerspråkig samhällsorientering kan genomföras av kommunen eller av en serviceproducent. (30.12.2024/1100)

Samhällsorienteringen ska åtminstone innehålla information om att bo, leva och arbeta i Finland, om hur det finländska samhället fungerar och om individens rättigheter och skyldigheter.

Närmare bestämmelser om innehållet i och genomförandet av flerspråkig samhällsorientering får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Som integrationsutbildning för en integrationskund som inte är läropliktig enligt läropliktslagen (1214/2020) ordnas på basis av dennes integrationsmål, kompetens och behov av integrationsfrämjande tjänster

Integrationsutbildningen ska även innehålla en period av inlärning i arbete eller verksamhet som stöder arbets- och funktionsförmågan. Dessutom ska den innefatta identifiering av tidigare förvärvade kompetenser.

Det språkliga målet i integrationsutbildningen ska vara att integrationskunden når fungerande och grundläggande språkkunskaper i finska eller svenska. Sluttestning i finska eller svenska ska ordnas som en del av integrationsutbildningen.

Utbildningsstyrelsen fastställer läroplansgrunderna för integrationsutbildningen för vuxna invandrare och bestämmer hur sluttestningen av språkkunskaper i finska och svenska ska genomföras. I läroplansgrunderna fastställs utbildningens mål och huvudinnehåll och bedömningen av en studerandes kunnande samt den information som ska ingå i den personliga studieplanen och intyget. Den som producerar utbildningstjänsterna ska utifrån läroplansgrunderna utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen. Utbildningsproducenten får av grundad anledning avvika från läroplansgrunderna.

Med avvikelse från 1–4 mom. kan som integrationsutbildning i enlighet med kundens behov genomföras

Kommunen svarar för att det i kommunen erbjuds integrationsutbildning som motsvarar behovet hos de integrationskunder som bor i kommunen. Kommunen ska hänvisa en integrationskund som inte är läropliktig till integrationsutbildning som genomförs av kommunen eller någon annan aktör.

Integrationsutbildningen för en integrationskund som är registrerad som arbetssökande ordnas i regel som arbetskraftsutbildning i enlighet med lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier.

Kommunen ska dessutom samordna integrationsutbildningen med de tjänster som ingår i integrationsprogrammet, kommunens övriga tjänster och de tjänster som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt med det nationella utbildningssystemet så att integrationskunden har tillgång till samordnade tjänstehelheter som främjar sysselsättning och yrkeskompetens.

En integrationskund som bedriver frivilliga studier har rätt till arbetslöshetsförmån under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om

Bestämmelser om rätten till kostnadsersättning under tiden för studierna finns i 32 § i denna lag och i 103 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

För att frivilliga studier som främjar integrationskundens integration och sysselsättning ska stödjas med arbetslöshetsförmån krävs det att det är fråga om studier i finska eller svenska eller att studierna i huvudsak sker på finska eller svenska.

Med avvikelse från 1 mom. kan även studier som sker på något annat språk stödjas med arbetslöshetsförmån om de ingår i den samhällsorientering som avses i 25 §.

I frivilliga studier som stöds kan utöver studierna ingå inlärning i arbete eller verksamhet inom en frivilligorganisation eller annan frivilligverksamhet. Minst hälften av tiden för frivilliga studier som stöds ska bestå av studier. (30.12.2024/1100)

När förutsättningarna i 28 och 29 § uppfylls kan som frivilliga studier stödjas studier

(30.12.2024/1100)

Som frivilliga studier kan även stödjas annan utbildning än de studier som avses i 1 mom., om utbildningen uppfyller förutsättningarna i 28 och 29 §.

Integrationsplanens varaktighet för en integrationskund som inte har fyllt 25 år kan förlängas med högst ett år för slutförande av de frivilliga studierna om kundens studier som stöds med arbetslöshetsförmån i enlighet med denna lag fortfarande pågår när den i 23 § avsedda maximala varaktigheten för integrationsplanen går ut.

Om studier som stöds med arbetslöshetsförmån i enlighet med denna lag fortfarande pågår för en integrationskund som har fyllt 25 år när den i 23 § avsedda maximala varaktigheten för integrationsplanen går ut kan stödet för studierna fortsätta trots att den maximala varaktigheten för planen har gått ut.

I den situation som avses i 2 mom. fortsätter integrationsplanen att gälla i fråga om stödet för frivilliga studier till dess att det för personen utarbetas en sysselsättningsplan enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller någon annan plan som ersätter en sysselsättningsplan än en integrationsplan. En sysselsättningsplan eller en annan plan som ersätter en sysselsättningsplan än en integrationsplan ska utarbetas utan onödigt dröjsmål efter det att den maximala varaktigheten för integrationsplanen har gått ut.

I fråga om frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån enligt 28 § och som ingår i en integrationsplan eller, i den situation som avses i 31 § 2 mom., en annan sådan plan som avses i 3 mom. i den paragrafen tillämpas 75–80 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice på överenskommelsen om studierna, på stödtiden, på integrationskundens skyldigheter, på uppföljningen och avbrytandet av studierna och på skyldigheten för integrationskunden och producenten av utbildningstjänster att lämna information. Frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån kan i en situation som avses i 31 § 2 mom. inkluderas i planen trots vad som i 75 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreskrivs om överenskommelse i planen innan studierna inleds. (30.12.2024/1100)

När integrationskundens frivilliga studier stöds med arbetslöshetsförmån på grundval av 31 § 2 mom. tillämpas inte bestämmelserna om rätten till kostnadsersättning i 103 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, och på studierna tillämpas inte bestämmelserna om rätten till arbetslöshetsförmån i 2 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om en invandrare eller en integrationskund har bokat en mottagningstid eller om en mottagningstid har bokats för invandraren eller integrationskunden för vägledning eller rådgivning enligt 10 §, bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, utarbetande av en integrationsplan enligt 20 § eller översyn av integrationsplanen enligt 22 § och invandraren eller integrationskunden utan godtagbart skäl och utan att ha avbokat tiden inte har kommit till mottagningen vid bokad tid, får kommunen eller arbetskraftsmyndigheten av invandraren eller integrationskunden ta ut kostnaderna för ordnandet av tolkning, dock högst 56,70 euro. Avgiften får emellertid tas ut endast om uttaget av avgiften inte ska anses oskäligt och kommunen eller arbetskraftsmyndigheten i samband med bokningen har meddelat att en avgift kan komma att tas ut samt på förhand gett anvisningar om avbokning av tiden. Uppgifter om uttag av avgift samt om avbokning av tid ska lämnas så att kunden tillräckligt väl förstår innehållet i dem. Avgift får inte tas ut av en kund under 18 år. (30.12.2024/1100)

Om den avgift som bestämts för den oanvända tjänsten inte har betalats på förfallodagen, får det från förfallodagen tas ut dröjsmålsränta enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) . Den förfallodag som ligger till grund för uttaget av dröjsmålsränta får infalla tidigast två veckor efter den bokade tiden.

Avgifter som har bestämts med stöd av 1 mom. samt dröjsmålsränta som tas ut med stöd av 2 mom. är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivningen av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

Det belopp som anges i 1 mom. justeras vartannat år utifrån förändringen i folkpensionsindex enligt 2 § i lagen om folkpensionsindex (456/2001) . Beräkningen görs på grundval av det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket folkpensioner med betalningsdag i januari månad av justeringsåret har räknats ut. Justeringsåret är året före det år vid vars ingång indexjusteringen görs. Det indexjusterade beloppet avrundas till närmaste 0,1 euro. Det indexjusterade beloppet träder i kraft vid ingången av året efter justeringsåret.

Bestämmelser om det belopp som avses i denna paragraf utfärdas vartannat år genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Välfärdsområdet ska för ett barn som avses i 2 § 6 mom. och som befinner sig i Finland inom välfärdsområdets område utan vårdnadshavare ordna omvårdnad, omsorg och fostran i ett sådant familjegrupphem som avses i 22 a § i socialvårdslagen (1301/2014) , i form av familjevård enligt familjevårdslagen (263/2015) eller på något annat ändamålsenligt sätt i form av sådan service som avses i 14 § i socialvårdslagen. (30.12.2024/1100)

Välfärdsområdet ska på grundval av en bedömning av servicebehovet i enlighet med 36 § i socialvårdslagen fatta beslut om ordnande av barnets boende i familjegrupphem, familjevård eller på något annat ändamålsenligt sätt med beaktande av barnets individuella situation och bästa.

Välfärdsområdet ska avtala med närings-, trafik- och miljöcentralen om grundande av ett familjegrupphem om servicebehovet i området förutsätter det. Välfärdsområdet ska innan avtalet ingås höra kommunen där familjegrupphemmet avses bli grundat.

På omhändertagande av ämnen och föremål och inspektion av rum som en boende förfogar över i ett familjegrupphem tillämpas vad som föreskrivs i 60–62 § och 63 § 1–3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. En kopia av protokollet över omhändertagande av ämnen och föremål och inspektionen av rum som en boende förfogar över ska lämnas till välfärdsområdet och till det regionförvaltningsverk som övervakar verksamheten. De begränsningsbefogenheter som enligt detta moment tillkommer föreståndaren eller annan personal vid ett familjegrupphem tillämpas i alla familjegrupphem, oberoende av om den nämnda personalen står i tjänsteförhållande eller tillhör övrig personal, om inte något annat föreskrivs särskilt genom lag.

För ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. ska i enlighet med hans eller hennes individuella behov stöd ordnas av välfärdsområdet på det sätt som avses i socialvårdslagen och av kommunen som en del av de tjänster som kommunens ansvarar för enligt 12 §. Välfärdsområdet och kommunen ska samordna sina tjänster för barn och unga som kommit till landet utan vårdnadshavare. (30.12.2024/1100)

Ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. har rätt till det stöd som avses i 1 mom. tills han eller hon fyller 23 år. (13.6.2024/322)

För ett barn som avses i 2 § 6 mom. och som befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska det utan dröjsmål utses en företrädare.

Välfärdsområdet ska ansöka om förordnande av företrädare efter att ha hört barnet och beaktat barnets bästa på det sätt som föreskrivs i 4 §.

Företrädaren förordnas av den tingsrätt inom vars domkrets barnets hemkommun finns. Beslutet om förordnande av företrädare ska följas trots att beslutet inte har vunnit laga kraft.

Tingsrätten ska meddela välfärdsområdet, kommunen, Migrationsverket och befolkningsdatasystemet om beslut rörande förordnande av företrädare för barn eller befriande från sådana uppdrag.

Om barnet har i 66 § i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) avsedd egendom som förvaltas av företrädaren ska tingsrätten meddela förmyndarmyndigheten om förordnandet av företrädare för anteckning om företrädarens uppdrag i registret över förmynderskapsärenden.

Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för styrningen av, planeringen av och tillsynen över företrädarverksamheten.

På behörigheten och uppgifterna för en företrädare som förordnas med stöd av denna lag tillämpas 40 och 41 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

Om det efter att en företrädare har förordnats framkommer att barnet har en vårdnadshavare i Finland, ska företrädaren befrias från sitt uppdrag, om inte befriandet strider mot barnets bästa. Företrädaren kan befrias från sitt uppdrag om denne begär det eller på grund av sjukdom eller någon annan orsak är förhindrad eller oförmögen att sköta sitt uppdrag eller om det finns någon annan särskild orsak till detta.

Ansökan till tingsrätten om befrielse från uppdraget som företrädare kan göras av företrädaren, av barnet självt om barnet har fyllt 15 år, av välfärdsområdet eller av barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för barnet. (30.12.2024/1100)

Företrädaren befrias från sitt uppdrag av den tingsrätt inom vars domkrets barnets hemkommun finns. Beslutet om befriande av företrädaren från dennes uppdrag ska följas trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. (30.12.2024/1100)

På tingsrättens anmälningsplikt tillämpas 35 § 4 och 5 mom. (30.12.2024/1100)

På upphörande av företrädaruppdrag tillämpas 43 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. (30.12.2024/1100)

Utvecklings- och förvaltningscentret betalar på ansökan ett arvode av statens medel till en företrädare som förordnats för ett barn på basis av den tid som företrädaren har använt till uppgifterna och ersättning för kostnaderna för företrädandet, när företrädaren har förordnats med stöd av denna lag eller lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel och den minderårige har beviljats uppehållstillstånd.

Närmare bestämmelser om grunderna för utbetalning av arvode, arvodets storlek och kostnader som ska ersättas samt om förfarandet vid utbetalning av arvode och ersättning för kostnader får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbets- och näringsministeriet svarar för den nationella planeringen och utvecklingen av anvisande till kommuner samt för att årligen fastställa nationella mål för kommunplatserna inom närings-, trafik- och miljöcentralernas områden.

Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för den regionala planeringen och utvecklingen av anvisande till kommuner samt som en del av detta för utarbetandet och genomförandet av den regionala strategin för anvisande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. till kommuner. Som en del av den regionala planeringen ska närings-, trafik- och miljöcentralen säkerställa att det finns kommunplatser i området som motsvarar de nationella målen. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska stödja kommunerna och välfärdsområdena inom sitt område i beredskapen att ta emot personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. och som flyttar till en kommunplats i kommunen med eller utan utnyttjande av förläggningens stödåtgärder.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genomföra den regionala planeringen i samarbete med kommunerna, välfärdsområdena, Migrationsverket och förläggningarna, flyktingslussarna och familjegrupphemmen i området samt med andra myndigheter som är viktiga med avseende på anvisande till kommuner och med aktörer inom tredje sektorn.

Kommunen kan med närings-, trafik- och miljöcentralen ingå ett avtal om anvisande till kommun och integrationsfrämjande. Avtalet ska innehålla bestämmelser om beredskapen att ta emot personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och att tillhandahålla tjänster samt om kommunplatser till vilka en person som avses i 2 § 3 och 4 mom. kan hänvisas i enlighet med 43 §. En kommun som inte hör till landskapet Åland ska samråda med välfärdsområdet innan ett avtal upprättas. En kommun som hör till landskapet Åland ska samråda med hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland innan ett avtal upprättas.

Avtalet är i regel flerårigt och det ska ses över minst vart fjärde år.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska till en kommunplats som överenskommits genom ett i 42 § avsett avtal

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock på framställning av Migrationsverket eller en förläggning till en kommun anvisa en annan i 2 § 3 mom. avsedd person än en sådan som avses i 1 mom. i denna paragraf. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan även anvisa en person som avses i 2 § 4 mom. till en kommun.

Innan anvisandet till en kommunplats ska närings-, trafik- och miljöcentralen komma överens med kommunen om anvisande till kommunen. En kommun som inte hör till landskapet Åland ska samråda med välfärdsområdet innan en person anvisas till kommunen, om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster. En kommun som hör till landskapet Åland ska samråda med hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland om personen har uppenbara behov av hälso- och sjukvårdstjänster.

En i 2 § 3 mom. avsedd person kan flytta från förläggningen till kommunen med eller utan utnyttjande av förläggningens stödåtgärder, om personen anser det vara ändamålsenligt.

Med avvikelse från 3 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen komma överens med kommunen och välfärdsområdet om anvisande av ett sådant barn eller en sådan ung person som avses i 2 § 6 mom. till en avtalad kommunplats. Av grundad anledning kan närings-, trafik- och miljöcentralen, kommunen och välfärdsområdet även utan ett i 42 § avsett avtal komma överens om placering av barnet eller den unga personen i familjevård enligt 33 §.

En annan kommun än en kommun som hör till landskapet Åland ansvarar för uppgifterna i anslutning till mottagandet av en person som anvisas till en kommunplats till den del det inte är fråga om sådana social- och hälsovårdsuppgifter som välfärdsområdet ansvarar för. (13.6.2024/322)

Till kommunens uppgifter hör att i fråga om den som anvisas till en kommunplats

Med avvikelse från 2 mom. behöver kommunen inte ordna bostad åt ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. om välfärdsområdet har ordnat personens boende på det sätt som avses i 33 §.

Kommunen har det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för planeringen och utvecklingen av främjandet av integrationen av invandrare och integrationskunder och av goda befolkningsrelationer på lokal nivå. Kommunen ska utveckla integrationsfrämjandet genom sektorsövergripande samarbete. Kommunen ska se till att planeringen och utvecklingen av kommunens integrationsfrämjande samordnas med planeringen och utvecklingen av de tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvar för.

Kommunen ska i sin planering beakta de nationella målen för integrationsfrämjandet och de nationella målen för främjandet av sysselsättning för integrationskundernas del.

Planeringen och utvecklingen av integrationsfrämjandet i kommunen ska beaktas vid utarbetandet av kommunstrategin enligt 37 § i kommunallagen (410/2015) och den kommunala budgeten och ekonomiplanen enligt 110 § i den lagen, den kommunala välfärdsberättelsen och välfärdsplanen enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) och planen om ordnande av arbetskraftsservice enligt 15 § 4 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt när kommunen utarbetar och följer upp annan planering.

När det gäller arbetssökande kunder genomförs uppföljningen av integrationsfrämjandet på det sätt som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

Kommunen svarar för att integrationsprogrammet ordnas inom ramen för tillgängliga anslag så att det till sitt innehåll och sin omfattning är sådant som invandrarnas behov av tjänster i kommunen förutsätter. Kommunen svarar för att de tjänster som ingår i integrationsprogrammet och kommunens övriga integrationsfrämjande tjänster utgör en ändamålsenlig och vid behov sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar integrationen.

Kommunen ska beakta det sektorsövergripande samarbetet vid genomförandet och uppföljningen av tjänster som ingår i integrationsprogrammet.

Kommunen ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens inom integrationsfrämjande utvecklas.

Kommunen ska vid behov i samarbete med välfärdsområdet, andra myndigheter och med i denna lag avsedda serviceproducenter sörja för samordningen av de integrationsfrämjande tjänster som avses i 12 § på så sätt att de integrationskunder, invandrare och invandrargrupper som behöver samordnade tjänster identifieras och de tjänster som dessa behöver fastställs.

48 § har upphävts genom L 30.12.2024/1100 .

Välfärdsområdet ska i sin planering beakta behoven hos invandrarna i sitt område och de nationella målen för integrationsfrämjandet. Integrationsfrämjandet ska beaktas som en del av utvecklingen och uppföljningen av välfärdsområdets övriga verksamhet.

Välfärdsområdet ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare. Välfärdsområdet ska också se till att den egna personalens kompetens inom integrationsfrämjande utvecklas.

Välfärdsområdet svarar för följande uppgifter i anknytning till främjandet av invandrares integration inom sitt verksamhetsområde:

Arbets- och näringsministeriet svarar för

Arbets- och näringsministeriet styr närings-, trafik- och miljöcentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret i uppgifter i anslutning till integrationsfrämjandet och främjandet av goda befolkningsrelationer.

Statsrådet beslutar om den nationella utvecklingen av integrationsfrämjandet genom att för fyra år åt gången utarbeta ett statligt program för integrationsfrämjande där målen för integrationsfrämjandet anges. Arbets- och näringsministeriet svarar för beredningen av programmet. De ministerier som är centrala för utvecklingen av integrationsfrämjandet fastställer för sina respektive förvaltningsområden de mål och åtgärder för utvecklingen av integrationsfrämjandet som ska ingå i statens program för integrationsfrämjande och som ska beaktas som en del av planeringen av verksamheten och ekonomin inom respektive förvaltningsområde. (30.12.2024/1100)

I statens program för integrationsfrämjande ska beaktas främjandet av likvärdig och tillräcklig tillgång till integrationsfrämjande tjänster i kommunerna och välfärdsområdena, de nationella mål för främjande av sysselsättningen som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och de nationella mål för anvisande till kommuner som avses i 40 § i denna lag. (30.12.2024/1100)

Genomförandet av statens program för integrationsfrämjande finansieras inom ramen för statsbudgeten.

Arbets- och näringsministeriet ska tillsammans med andra centrala ministerier följa upp genomförandet av likvärdig tillgång, tillräcklig finansieringsnivå och verkningsfullhet i fråga om kommunens integrationsfrämjande tjänster enligt 2 kap.

För att främja samarbetet och informationsutbytet om integrationsfrämjande mellan ministerierna samt för att samordna åtgärderna stöds arbets- och näringsministeriet av ett samarbetsorgan som består av företrädare för de ministerier som är centrala inom integrationsfrämjandet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar inom sitt verksamhetsområde för följande uppgifter i anslutning till främjandet av invandrares integration och av goda befolkningsrelationer:

(30.12.2024/1100)

Dessutom kan närings-, trafik- och miljöcentralen vara statsbidragsmyndighet beträffande integrationsfrämjande i sådana uppgifter som avses i 9 och 11 § i statsunderstödslagen (688/2001) . (30.12.2024/1100)

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska samarbeta med regionförvaltningsverket inom sitt verksamhetsområde vid skötseln av sina uppgifter enligt denna lag.

Utvecklings- och förvaltningscentret ansvarar för följande uppgifter i anknytning till främjandet av integration och etableringen av invandrare:

Dessutom kan utvecklings- och förvaltningscentret vara statsbidragsmyndighet beträffande integrationsfrämjande i sådana uppgifter som avses i 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen. Utvecklings- och förvaltningscentret sköter, vid sidan av närings-, trafik- och miljöcentralen, även tillsynsuppgifter i enlighet med 15 § i statsunderstödslagen.

Närmare bestämmelser om utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter enligt denna lag får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Regionförvaltningsverket svarar i frågor som hör till dess verksamhetsområde för planeringen, styrningen och tillsynen när det gäller åtgärder och tjänster som främjar och stöder invandrares integration samt sörjer för att invandrarnas behov beaktas vid planeringen och ordnandet av andra åtgärder och tjänster som hör till regionförvaltningsverkets verksamhetsområde.

Regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr och utövar tillsyn över verksamheten i sådana familjegrupphem som avses i 33 § tillsammans med välfärdsområdet och närings-, trafik- och miljöcentralen. Bestämmelser om tillsynen över socialservice finns i 5 kap. i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023) .

Regionförvaltningsverket ska samarbeta med närings-, trafik- och miljöcentralerna inom sitt verksamhetsområde vid skötseln av sina uppgifter enligt denna lag.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan tillsätta en regional samarbetsgrupp för invandring och integrationsfrämjande. Samarbetsgruppen har till uppgift att stödja närings-, trafik- och miljöcentralen i utförandet av de uppgifter som avses i 55 §. Samarbetsgruppen kan även ha andra uppgifter i anknytning till invandring och integrationsfrämjande. I samarbetsgruppen kan ingå regionens kommuner, välfärdsområden, polisen, förläggningar och flyktingslussar, andra myndigheter, företrädare för näringslivet samt organisationer, föreningar, sammanslutningar och serviceproducenter av integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.

Utvecklings- och förvaltningscentret ska inom ramen för statsbudgeten ersätta kommunen och välfärdsområdet för kostnaderna för ordnandet av de tjänster som avses i denna lag i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel. För en kommun som inte hör till landskapet Åland är förutsättningen för betalning av ersättning att ett integrationsprogram har ordnats i kommunen. För en kommun inom landskapet Åland är förutsättningen för betalning av ersättning att kommunen har utarbetat ett sådant program för integrationsfrämjande som avses i 26 § i landskapslagen om främjande av integration (Ålands författningssamling 2012:74). Dessutom krävs det att kommunen har ingått ett avtal enligt 42 § med närings-, trafik- och miljöcentralen.

Ersättning betalas från det att den första hemkommunen enligt lagen om hemkommun registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen eller erhållande av välfärdsområdets tjänster är grunden för att ersättning betalas.

Om den person vars boende i kommunen eller erhållande av välfärdsområdets tjänster är grunden för att ersättning betalas inte har uppehållstillstånd när han eller hon kommer till landet och sedan uppehållstillstånd beviljats inte uppfyller förutsättningarna enligt 4 § i lagen om hemkommun, betalas ersättning från det att personen beviljades det första uppehållstillståndet. För en person som har beviljats uppehållstillstånd enligt 110 § i utlänningslagen betalas ersättningen dock först när personens första hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet.

Den tidpunkt som avses i 2 eller 3 mom. tillämpas inte på vad som föreskrivs i 60, 63, 64 och 67 §. När ett offer för människohandel är finsk medborgare betalas den ersättning som avses i 68 § från den tidpunkt då offret omfattas av det hjälpsystem som avses i 3 § 8 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

Kommunen beviljas statsandel för ordnandet av följande tjänster och för skötseln av följande uppgifter:

Bestämmelser om beviljande av statsandel finns i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) .

Till en kommun som inte hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom., för bedömning av deras kompetens och behov av integrationstjänster, för utarbetande av en integrationsplan, för vägledning och rådgivning samt för ordnande av flerspråkig samhällsorientering, integrationsutbildning, tolkning och andra integrationsfrämjande tjänster. (30.12.2024/1100)

Till en kommun som hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. samt för ordnande av de uppgifter och den tolkning som avses i landskapslagen om främjande av integration. (30.12.2024/1100)

Ersättning betalas för två år från den tidpunkt som avses i 59 §. För en person som har tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes i 2 § 4 mom. i denna lag avsedda familjemedlemmar och andra anhöriga betalas kalkylerad ersättning dock för tre år från den tidpunkt som avses i 59 §. (13.6.2024/322)

Med avvikelse från 3 mom. betalas kalkylerad ersättning för ett barn som avses i 2 § 5 mom. högst fram till dess att ersättningstiden enligt 3 mom. i denna paragraf upphör för barnets i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda förälder. (30.12.2024/1100)

Närmare bestämmelser om grunderna för och utbetalningen av ersättning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel kalkylerad ersättning för ordnandet av andra integrationsfrämjande tjänster och tolkning.

Till hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för mottagandet av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. samt för ordnandet av de uppgifter och den tolkning som avses i landskapslagen om främjande av integration.

Ersättning betalas för två år från den tidpunkt som avses i 59 §. För en person som tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes i 2 § 4 mom. i denna lag avsedda familjemedlemmar och andra anhöriga betalas kalkylerad ersättning dock för tre år från den tidpunkt som avses i 59 §.

Med avvikelse från 3 mom. betalas kalkylerad ersättning för ett barn som avses i 2 § 5 mom. högst fram till dess att ersättningstiden enligt 3 mom. i denna paragraf upphör för barnets i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda förälder.

Närmare bestämmelser om grunderna för och utbetalningen av ersättning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Välfärdsområdet ska ersättas för kostnader som under en period om högst ett år orsakats av betalning av kompletterande utkomststöd enligt 7 c § i lagen om utkomststöd eller förebyggande utkomststöd enligt 8 § i den lagen till en person som avses i 2 § 3 och 4 mom. (30.12.2024/1100)

En kommun som hör till landskapet Åland ska ersättas för kostnader som under en period om högst ett år orsakats av betalning av kompletterande och förebyggande utkomststöd enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (Ålands författningssamling 1998:66) till en person som avses i 2 § 3 och 4 mom. (30.12.2024/1100)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2024/1100 . (30.12.2024/1100)

Kommunen kan ersättas för nödvändiga kostnader som under en period om högst fyra månader före ankomsten till Finland eller flyttningen till kommunen har orsakats av beredskapen för mottagandet av en person som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och som på det sätt som avses i 43 § har anvisats till en kommunplats. Av grundad anledning kan kostnaderna ersättas för högst åtta månader. (30.12.2024/1100)

En förutsättning för betalning av ersättning till kommunen är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om detta.

Av statens medel ersätts

(30.12.2024/1100)

I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. ska av statens medel en kommun som inte hör till landskapet Åland ersättas för kostnaderna för det särskilda stöd som avses i 15 a § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) eller i 17 § i lagen om grundläggande utbildning, om inte kostnaderna ersätts enligt någon annan lag. I fråga om personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. ska av statens medel en kommun som hör till landskapet Åland ersättas för kostnaderna för det särskilda stöd som avses i 41 § i del II eller 19 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola (Ålands författningssamling 2020:32), om inte kostnaderna ersätts enligt någon annan lag. (30.12.2024/1100)

Till en kommun som hör till landskapet Åland betalas av statens medel kalkylerad ersättning för kostnaderna för tjänster som motsvarar de tjänster som avses i 60 §. Närmare bestämmelser om grunderna för ersättningen och utbetalningen av den får utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.12.2024/1100)

En förutsättning för betalning av ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om detta.

De kostnader som avses i 1 och 2 mom. ersätts för högst tio år från och med den tidpunkt som avses i 59 § 2 eller 3 mom.

Välfärdsområden samt sådana kommuner som hör till landskapet Åland ska ersättas för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 98 §.

Närings-, trafik- och miljöcentralen samt välfärdsområdet kan avtala om ersättning för kostnaderna för ankomstgranskning av hälsotillståndet samt för boende, tryggande av försörjningen och ordnande av social- och hälsovård i fråga om personer från det forna Sovjetunionens territorium vilka deltog som frivilliga i Finlands krig åren 1939–1945 samt deras makar.

Kostnaderna ersätts för hela den tid som personen som avses i 1 mom. är bosatt i Finland.

Kommunen, välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland ska ersättas för kostnader som orsakas av åtgärder och tjänster som tillhandahålls offer för människohandel på grund av deras specialbehov till följd av deras ställning som offer. (30.12.2024/1100)

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska säkerställa att ett offer för människohandel är en sådan person som avses i 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

En förutsättning för betalning av ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om detta.

Välfärdsområdet ska ersättas för kostnaderna för de tjänster enligt 33 och 34 § som ordnas för ett barn eller en ung person som kommit till landet som minderårig utan vårdnadshavare.

En kommun som hör till landskapet Åland ska ersättas för kostnader som motsvarar de kostnader som avses i 1 mom. för tjänster som ordnas för ett barn eller en ung person som kommit till landet som minderårig utan vårdnadshavare.

Kostnaderna ersätts till dess personen fyller 23 år.

En förutsättning för betalning av ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslut om detta.

Kommunen, välfärdsområdet eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland ska ansöka om sådan ersättning som avses i detta kapitel genom en ansökan riktad till utvecklings- och förvaltningscentret senast inom två år från utgången av det kalenderår under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum.

Utan särskild ansökan kan den kalkylerade ersättning som avses i 61 § betalas till kommunen och den kalkylerade ersättning som avses i 62 § betalas till välfärdsområdet eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland.

Utvecklings- och förvaltningscentret kan bestämma att kommunen, välfärdsområdet eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat, om felaktiga eller vilseledande uppgifter har getts för betalningen av ersättning eller om det i övrigt framgår att ersättningen har betalats utan grund.

På det belopp som betalas tillbaka ska det betalas dröjsmålsränta enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen. (13.6.2024/322)

Utvecklings- och förvaltningscentrets beslut om att ersättning som utan grund har betalats till kommunen, välfärdsområdet eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland ska betalas tillbaka ska fattas senast det femte kalenderåret efter utgången av det år för vilket ersättningen betalades. (30.12.2024/1100)

Uppgifter om invandrare och integrationskunder får behandlas för

1) ordnande och produktion av sådana tjänster och uppgifter som avses i denna lag,

2) tillsyn, utveckling, uppföljning, utvärdering, prognostisering och styrning av de uppgifter som avses i 1 punkten, och

3) statistikföring och kunskapsbaserad ledning av de uppgifter som avses i 1 punkten.

Bestämmelser om användningsändamålen för kunduppgifter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och om uppgifter som får behandlas finns i 13 kap. i den lagen.

Följande uppgifter om enskilda kunder får behandlas:

Om en personuppgift som behandlas har erhållits från en annan källa än den registrerade personen ska det antecknas i personens uppgifter varifrån uppgiften kommer och vem som har antecknat den.

Den registrerade har inte rätt att begränsa behandlingen av de uppgifter som avses i 1 mom. i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen .

Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för att utveckla och förvalta den nationella informationsresursen och den riksomfattande helheten av kundinformationssystem för integrationsfrämjande i enlighet med vad som närmare föreskrivs i detta kapitel.

Utvecklingen av de riksomfattande informationssystemtjänsterna för integrationsfrämjande ska ske i samarbete mellan utvecklings- och förvaltningscentret och de kommuner som använder de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Kommunerna är skyldiga att använda den nationella informationsresursen och den riksomfattande helheten av kundinformationssystem när de verkställer integrationsfrämjande.

Kommunen kan skaffa tilläggsdelar som kompletterar den riksomfattande helhet av kundinformationssystem som avses i 74 § 2 mom. När kommunen använder en tilläggsdel till den riksomfattande helheten av kundinformationssystem ansvarar kommunen för den tilläggsdel som den använder.

Tilläggsdelarna måste vara kompatibla med helheten av kundinformationssystem. Utvecklings- och förvaltningscentret fastställer de tekniska krav och it-säkerhetskrav som en tilläggsdel måste uppfylla för att få anslutas till helheten av kundinformationssystem.

Bestämmelser om kontroll av användarrättigheter för informationssystem finns i 16 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) . När användarrättigheterna till en i 1 mom. avsedd tilläggsdel hos en kommun gäller uppgifter som avses i 73 § ska kommunen vid beviljandet av användarrättigheterna dessutom iaktta bestämmelserna i 79 § 2 och 3 mom.

Kommunen och utvecklings- och förvaltningscentret är skyldiga att i den nationella informationsresursen föra in de uppgifter som behövs för utförandet av de uppgifter som avses i 72 § 1 mom. Kommunen ska föra in de uppgifter som avses i 73 § 1 mom. för varje integrationskund och invandrare för vilken det görs en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller en sådan översyn av en plan som avses i 22 §, även för arbetssökande.

Närmare bestämmelser om uppgifter som ska föras in i den nationella informationsresursen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utvecklings- och förvaltningscentret ska radera alla uppgifter om en kund eller en i denna lag avsedd serviceproducent ur den nationella informationsresursen när fyra år har förflutit från det att kundrelationen eller avtalsförhållandet upphörde. En uppgift behöver dock inte raderas, om den behövs för att fullgöra ett åliggande som grundar sig på lag eller för ett ärende som är anhängigt.

Utvecklings- och förvaltningscentret och kommunerna är gemensamt personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresurs som avses i 74 §.

I fråga om den nationella informationsresursen svarar utvecklings- och förvaltningscentret för följande:

Kommunen svarar för de andra än i 2 mom. avsedda skyldigheter som den personuppgiftsansvarige har enligt den allmänna dataskyddsförordningen. Varje kommun är personuppgiftsansvarig i fråga om sina egna kunder. Utvecklings- och förvaltningscentret och kommunen svarar för sina egna kunders del för att uppgifter lämnas ut ur den nationella informationsresursen till sådana aktörer som enligt lag har rätt att få uppgifter om integrationskunder oberoende av sekretessbestämmelserna.

Utöver vad som i 16 och 17 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen föreskrivs om kontroll av användarrättigheter och insamling av logginformation ska bestämmelserna nedan i detta kapitel iakttas.

Användningen av kundinformationssystemet inom den riksomfattande helheten av kundinformationssystem förutsätter personliga användarrättigheter. Användarrättigheterna ska till sitt innehåll, sin omfattning, sina behörigheter och sin varaktighet begränsas till vad som är nödvändigt för att användaren ska kunna sköta sina arbetsuppgifter. Den som har beviljats användarrättigheter får behandla endast sådana i 73 § avsedda uppgifter som är nödvändiga för att personen ska kunna sköta sina arbetsuppgifter och endast på det sätt som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.

Utvecklings- och förvaltningscentret ska utan dröjsmål till kommunen anmäla avvikelser som centret observerat i logginformationen för användarrättigheter. Kommunen ska utan dröjsmål reda ut vad avvikelserna beror på och vidta de åtgärder som behövs, om avvikelserna är en följd av att användarrättigheter har missbrukats.

Kommunen beviljar användarrättigheter till de riksomfattande informationssystemtjänsterna för sina anställda samt för personer som är anställda av utomstående aktörer när det gäller tjänster som kommunen skaffar. Kommunen beviljar användarrättigheter för personer som är anställda vid välfärdsområdet och som deltar i en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § eller utarbetandet av en integrationsplan enligt 16 § eller i en översyn av planen enligt 22 §. Utvecklings- och förvaltningscentret beviljar användarrättigheter för sina anställda och för personer som är anställda vid arbets- och näringsministeriet eller närings-, trafik- och miljöcentralen. Dessutom beviljar utvecklings- och förvaltningscentret användarrättigheter för personer som är anställda av utomstående aktörer när det gäller uppdrag som ges eller tjänster som skaffas av utvecklings- och förvaltningscentret eller av arbets- och näringsministeriet.

Användarrättigheter får beviljas en person som är anställd vid någon av de i 1 mom. nämnda myndigheterna och som sköter

Användarrättigheter får dessutom beviljas en person som

Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för det tekniska aktiverandet av användarrättigheter på basis av en anmälan från den myndighet som beviljat användarrättigheten.

Den myndighet som beviljat användarrättigheterna ska upphäva dem om

Den myndighet som beviljat användarrättigheterna kan upphäva dem om de uppgifter som avses i 73 § har behandlats i strid med 79 § 3 mom., den allmänna dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen (1050/2018) .

Den myndighet som beviljat användarrättigheterna ska ändra dem om de beviljade användarrättigheterna inte längre till sitt innehåll, sin omfattning, sina behörigheter eller sin varaktighet motsvarar det syfte för vilket de beviljades.

Den myndighet som beviljat användarrättigheterna ska utan dröjsmål underrätta utvecklings- och förvaltningscentret om att rättigheterna upphävs eller ändras. Utomstående aktörer som avses i 80 § 3 mom. ska utan dröjsmål underrätta den myndighet som har beviljat deras anställda användarrättigheter om grunder för upphävande eller ändring av användarrättigheter. Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för det tekniska upphävandet eller ändrandet av användarrättigheter på grundval av en anmälan från den myndighet som beviljat användarrättigheterna.

Arbets- och näringsministeriet har för skötseln av uppgifterna enligt 40 § rätt att av Migrationsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter i fråga om i 2 § 3 och 4 mom. avsedda personer som anvisats till kommuner.

Migrationsverket eller förläggningen ska till närings-, trafik- och miljöcentralen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna ut de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna enligt 43 § i fråga om de i 2 § 3 mom. avsedda personer som Migrationsverket eller förläggningen föreslår att ska bli anvisade en kommunplats.

En kommun som inte hör till landskapet Åland och ett välfärdsområde samt en kommun som hör till landskapet Åland och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och närings-, trafik- och miljöcentralen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 42–44 § i fråga om de i 2 § mom. 3 och 4 mom. avsedda personer som har anvisats till kommunen.

Kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av Folkpensionsanstalten, Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § i fråga om invandrare på vilka denna lag tillämpas och som får stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Folkpensionsanstalten har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter om ovan avsedda invandrare som är nödvändiga för att samköra uppgifterna åt kommunen. Folkpensionsanstalten ska samköra de ovan avsedda uppgifterna med uppgifterna om stöd för hemvård och lämna ut de samkörda uppgifterna till kommunen avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna.

Folkpensionsanstalten ska till kommunen för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna nödvändiga uppgifter om invandrare på vilken denna lag tillämpas och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. (30.12.2024/1100)

Migrationsverket ska till kommunen för genomförandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna nödvändiga uppgifter om i 2 § 3 eller 4 mom. avsedda personer och offer för människohandel. (30.12.2024/1100)

Om en kommun får kännedom om att en integrationskund som har en gällande integrationsplan flyttar till en annan kommuns område, ska kommunen med kundens samtycke kontakta den kommun som ansvarar för att ordna de tjänster som avses i 2 kap. för integrationskunden.

Kommunen har rätt att av Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 § i fråga om invandrare för vilka en sådan bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 § ska utarbetas.

Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket, förläggningen, flyktingslussen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 § och en integrationsplan enligt 16 § i fråga om invandrare, om välfärdsområdet deltar i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §. (30.12.2024/1100)

Kommunen och välfärdsområdet har rätt att av varandra, invandrarens föregående hemkommun, närings-, trafik- och miljöcentralen, en serviceproducent som avses i denna lag och en sådan företrädare för en minderårig som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 20 och 22 § i fråga om barn och unga personer som avses i 2 § 6 mom.

Kommunen, välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten har rätt att av varandra, andra kommuner och andra arbetskraftsmyndigheter samt av en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för översynen av en integrationsplan enligt 22 § i fråga om invandrare för vilka en integrationsplan har utarbetats och som uppfyller det villkor som avses i 20 § 3 eller 4 mom. (30.12.2024/1100)

Välfärdsområdet har rätt att av kommunen, Migrationsverket, förläggningen och den företrädare som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter enligt 33–35 och 38 § i fråga om ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom.

Kommunen har rätt att av välfärdsområdet och den företrädare som avses i 35 § avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 34 § i fråga om ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom.

Folkpensionsanstalten har för skötseln av en uppgift som avses i 84 § 3 mom. rätt att av kommunen eller arbetskraftsmyndigheten avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter om utarbetandet av en invandrares integrationsplan enligt 16 §.

Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan har för tillämpning av begränsningen av betalning av kostnadsersättning enligt 32 § 2 mom. rätt att av kommunen eller arbetskraftsmyndigheten avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter om upphörandet av en invandrares integrationsplan enligt 16 §, om invandraren fortsätter de frivilliga studierna efter att den maximala varaktigheten för planen går ut på det sätt som avses i 31 §.

Arbets- och näringsministeriet och utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 61 och 62 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering- och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för att kontrollera ersättningar enligt 61 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Välfärdsområdet och hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering- och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för att kontrollera ersättningar enligt 62 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ersättningsansökningar enligt 63–65, 68 och 69 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom., offer för människohandel och barn eller unga personer som avses i 6 mom. i den paragrafen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att av Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, kommunen och välfärdsområdet avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för beslutsfattande enligt 64, 65, 68 och 69 § och som gäller personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och barn eller unga personer som avses i 6 mom. i den paragrafen. Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att av Migrationsverket och förläggningen få de uppgifter om offer för människohandel som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 68 §.

Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar enligt 63 och 65 § och ansökan om beslut enligt 65 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Välfärdsområdet och kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 68 § och som gäller offer för människohandel. Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar och ansökan om beslut enligt 69 § och som gäller barn eller unga personer som avses i 2 § 6 mom. Välfärdsområdet har för ansökan om ersättningar enligt 65, 68 och 69 § rätt att av det välfärdsområde inom vars område invandraren senast bodde, hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland eller en kommun i landskapet Åland avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i 65, 68 eller 69 § och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom., offer för människohandel och barn eller unga personer som avses i 6 mom. i den paragrafen.

Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning och ansökan om beslut enligt 65 och 68 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland har för ansökan om ersättning enligt 65 och 68 § rätt att av välfärdsområdet avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i de paragraferna och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. (30.12.2024/1100)

Kommunen har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 64 § i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom.

Kommunen har rätt att av välfärdsområdet, Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 65 § 2 mom. och ansökan om beslut enligt 4 mom. i den paragrafen i fråga om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. Kommunen har för ansökan om ersättningar enligt 64, 65 och 68 § rätt att av invandrarens föregående hemkommun avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få det beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen som avses i de paragraferna och övriga nödvändiga uppgifter om personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. eller offer för människohandel.

En kommun som hör till landskapet Åland har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättning enligt 65 § 3 mom. i fråga om invandrare som är föremål för ersättningen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att av en kommun, ett välfärdsområde, regionförvaltningsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 55 § 1 mom. 1, 5 och 6 punkten.

Regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har rätt att av varandra, av en kommun, ett välfärdsområde, närings-, trafik- och miljöcentralen, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 57 §.

Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av kommunen, arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet, en företrädare som avses i 35 § och en serviceproducent som avses i denna lag få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 55 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

En företrädare som avses i 35 § har rätt att av Migrationsverket, välfärdsområdet, förläggningen, flyktingslussen, kommunen, Folkpensionsanstalten, familjegrupphemmet och en serviceproducent som avses i denna lag avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 37 §.

En offentlig eller privat läroanstalt eller annan serviceproducent som tillhandahåller de tjänster som avses i 2 kap., och till vilken integrationskunden hänvisas som kund i enlighet med integrationsplanen, har för skötseln av de uppgifter som avses i 2 kap. rätt att av kommunen, arbetskraftsmyndigheten och tidigare serviceproducenter avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få följande uppgifter om integrationskunden samt dennes integrationsplan och behov av integrationstjänster:

Omprövning av beslut som avses i denna lag får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) , om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Bestämmelser om sökande av ändring i kommunens beslut enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice finns i 17 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.

I fråga om en integrationsplan som avses i 16 § eller en översyn av en sådan plan enligt 22 § får omprövning inte begäras separat och inte heller besvär anföras separat. Bestämmelser om sökande av ändring i Folkpensionsanstaltens eller en arbetslöshetskassas beslut om arbetslöshetsförmån finns i 12 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Bestämmelser om sökande av ändring i Folkpensionsanstaltens beslut om utkomststöd finns i 24 § i lagen om utkomststöd.

Omprövning får inte begäras eller besvär anföras när det gäller ett avgörande av en arbetskraftsmyndighet att inte stödja den arbetssökandes frivilliga studier eller att inte godkänna ett meddelande om avbrott i studerandet med stöd.

I närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt 43 § om anvisande till kommunplats får ändring inte sökas genom besvär.

På en person som inte är anställd hos en myndighet och som sköter uppgifter som gäller vägledning och rådgivning enligt 10 §, expertbedömningar som ingår i bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 14 §, ordnande av flerspråkig samhällsorientering enligt 25 § och ordnande av integrationsutbildning enligt 27 § samt uppgifter inom familjegrupphemsverksamhet enligt 33 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när personen utför sådana uppgifter som avses i de nämnda bestämmelserna. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Kommunen och arbetskraftsmyndigheten ska se till att deltagarna i tjänster enligt det integrationsprogram som avses i 13 § försäkras med en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) samt med en gruppansvarsförsäkring. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten.

Ett välfärdsområde och en kommun som hör till landskapet Åland kan på ansökan betala ersättning för skäliga rese- och flyttkostnader till en person som avses i 2 § 3 eller 4 mom. eller till ett offer för människohandel som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem- eller utreseland. Dessutom kan välfärdsområdet eller den kommun som hör till landskapet Åland betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar beloppet av utkomststödets grunddel till en person under högst två månader och till en familj under högst fyra månader.

Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av det välfärdsområde eller den kommun som hör till landskapet Åland inom vars område den i 1 mom. avsedda personen är bosatt.

Ersättningar för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag får återkrävas av det välfärdsområde eller den kommun som hör till landskapet Åland som beviljat dem om det visar sig att ersättningen eller bidraget har betalats på felaktiga grunder eller utan grund.

Migrationsverket ersätter kostnaderna för inresa i landet för en person som tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes familjemedlemmar.

Migrationsverket kan i enskilda fall besluta att på ansökan ersätta kostnaderna för inresa i landet för familjemedlemmarna till någon annan person som får internationellt skydd än en sådan som avses i 1 mom., om det vore oskäligt att inte ersätta kostnaderna med beaktande av en svår skada eller allvarlig sjukdom hos den som får internationellt skydd eller hans eller hennes familjemedlem eller något annat därmed jämförbart exceptionellt vägande skäl.

Det som i denna lag föreskrivs om välfärdsområde tillämpas även på Helsingfors stad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

Genom denna lag upphävs lagen om främjande av integration (1386/2010) .

Kommunen och välfärdsområdet ska före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 46 och 48 § samt 49 § 1 mom. 3 punkten i den lag om främjande av integration som upphävts genom denna lag. Kommunen ska före utgången av 2026 ansöka om ersättningar som beviljas med stöd av 50 § i den lagen. (30.12.2024/1100)

De bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas på den maximala varaktigheten för en integrationsplan som har utarbetats före ikraftträdandet av denna lag samt till övriga delar på integrationsplanen tills den har setts över i enlighet med 22 § i denna lag.

Kommunen ska införa det riksomfattande kundinformationssystem för integration som avses i 74 § inom två år från ikraftträdandet av denna lag.

Kommunen och utvecklings- och förvaltningscentret ska föra in de uppgifter som avses i 76 § i informationsresursen för integration från och med den 1 januari 2027. (30.12.2024/1100)

När ändring söks i beslut som fattats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

För personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. betalas kalkylerad ersättning enligt 61 § till kommunen eller kalkylerad ersättning enligt 62 § till välfärdsområdet eller hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland i tre år från den tidpunkt som avses i 59 §, om tidpunkten har infallit före ikraftträdandet av denna lag. För en person som har tagits till Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen betalas kalkylerad ersättning dock för fyra år från den tidpunkt som avses i 59 § i denna lag, om tidpunkten har infallit före ikraftträdandet av denna lag. (13.6.2024/322)