65/1994

Finska medborgare som i Finland bedriver heltidsstudier under minst två månader i en följd efter fullgjord läroplikt beviljas studiestöd enligt denna lag.

Vad som i denna lag bestäms om finska medborgare tillämpas också på den

(23.3.2007/361)

Studiestöd kan beviljas en i Finland stadigvarande bosatt utlänning som vistas i landet av någon annan orsak än studier, om han eller hon

(13.9.2013/670)

Studiestöd beviljas en finsk medborgare som bedriver studier utomlands, om han eller hon har haft sin i lagen om hemkommun (201/1994) avsedda hemkommun i Finland i minst två år under de fem år som föregår inledandet av studierna och om vistelsen utomlands kan anses tillfällig. (7.5.2004/345)

På de villkor som föreskrivs i denna lag beviljas studiestöd i form av

(7.5.2004/345)

Förfallna räntor på studielån enligt denna lag samt den upphävda lagen om studiestöd (28/1972) kan på de villkor som bestäms i denna lag betalas som ränteunderstöd av statens medel utan återbetalningsskyldighet. (21.12.2001/1427)

Den som har fått studielån enligt denna lag har under de förutsättningar som anges i denna lag rätt till studielånskompensation. (30.12.2013/1243)

I denna lag avses med

Studiestöd får beviljas för utbildning som står under offentlig tillsyn. En utbildning eller en läroanstalt anses stå under offentlig tillsyn, om den övervakas eller finansieras av undervisningsmyndigheterna eller myndigheter inom den egna branschen.

Studiestöd för högskolestudier beviljas studerande som

Studiestöd för studier i andra läroanstalter beviljas studerande som

Studiestöd beviljas för studier utomlands, om studierna motsvarar sådana studier som avses i 1–3 mom. i Finland eller ingår i sådana studier i Finland som berättigar till studiestöd.

Studiestöd beviljas för annan utbildning som ordnas i Finland än sådan som står under offentlig tillsyn, om Folkpensionsanstalten på ansökan av utbildningsanordnaren har beviljat rätt till studiestöd för utbildningen. Förutsättningar för beviljande av rätt till studiestöd är att

Rätt till studiestöd beviljas också för annan än i 1 mom. 3 punkten avsedd utbildning som det föreskrivs särskilt om genom förordning av statsrådet, om utbildningen ger allmänt erkända yrkeskvalifikationer och de övriga förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd är uppfyllda.

Folkpensionsanstalten kan återkalla den rätt till studiestöd som beviljats för en utbildning i sådana fall där förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd inte är uppfyllda. Om rätten till studiestöd för utbildningen återkallas är de studerande som inlett sina studier i den ifrågavarande utbildningen före rätten till studiestöd återkallades berättigade till studiestöd till utbildningens slut.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd, om ansökan, beviljande och återkallande av rätt till studiestöd samt om utbildningsanordnarens utrednings- och anmälningsskyldighet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De allmänna villkoren för att studiestöd skall beviljas är att den studerande har antagits till en läroanstalt, att han eller hon bedriver studierna på heltid, har framgång i studierna samt är i behov av ekonomiskt stöd. (7.5.2004/345)

När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes egna och föräldrarnas inkomster så som bestäms i denna lag. (14.11.2008/706)

Studier där målsättningen är att avlägga högskoleexamen är heltidsstudier. Andra högskolestudier är heltidsstudier när deras omfattning i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad. (10.6.2005/408)

Gymnasiestudierna är heltidsstudier, om deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 75 kurser eller om de genomförs i samband med en yrkesinriktad grundexamen enligt lärokursen för gymnasieutbildningen för vuxna. Som heltidsstudier betraktas också en studiehelhet omfattande ett läsår och minst 25 kurser som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning. I gymnasiestudierna förutsätts dessutom att den studerande under terminen deltar i minst 10 kurser eller i studier av motsvarande omfattning, eller i två prov som ingår i studentexamen. Gymnasiestudier som ordnas i internat betraktas dock alltid som heltidsstudier. (30.12.2013/1243)

Yrkesinriktade studier och andra studier än de som avses i 1 eller 2 mom. är heltidsstudier när studiernas omfattning i genomsnitt är minst tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad. När studiernas omfattning inte har dimensionerats i studieveckor eller kompetenspoäng, fordras att den studerande under i genomsnitt minst 25 veckotimmar deltar i undervisning enligt undervisnings- eller utbildningsprogrammet eller i praktik som hör till studierna. Utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv är dock alltid heltidsstudier. (20.3.2015/249)

Yrkesinriktade studier och andra studier än de som avses i 1 eller 2 mom. är heltidsstudier när studiernas omfattning i genomsnitt är minst tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad. När studiernas omfattning inte har dimensionerats i studieveckor eller kompetenspoäng, fordras att den studerande under i genomsnitt minst 25 veckotimmar deltar i undervisning enligt undervisnings- eller utbildningsprogrammet eller i praktik som hör till studierna. (3.10.2014/789)

Yrkesinriktade studier och andra studier än de som avses i 1 eller 2 mom. är heltidsstudier när studiernas omfattning i genomsnitt är minst tre studieveckor per studiemånad. När studiernas omfattning inte har dimensionerats i studieveckor, fordras att den studerande under i genomsnitt minst 25 veckotimmar deltar i undervisning enligt undervisnings- eller utbildningsprogrammet eller i praktik som hör till studierna.

Studier som genomförs vid en utländsk läroanstalt är heltidsstudier om läroanstalten har angett dem som sådana. Högskolestudier kan anses som heltidsstudier också om studiernas omfattning motsvarar i medeltal minst fem studiepoäng per studiemånad. Andra studier kan anses som heltidsstudier också om studiernas omfattning motsvarar sådana heltidsstudier som avses i 2 eller 3 mom. Studiestöd beviljas dock inte för studier som helt ordnas som distansstudier. (28.12.2012/1078)

Framgången i studierna följs årligen. Framgången i studierna anses tillräcklig om den tid under vilken den studerande bedriver studier på heltid inte väsentligt kommer att överskrida den stödtid som fastställts för studierna i fråga.

Utbetalningen av studiestödet kan fortsätta även om studieprestationerna är otillräckliga, om den studerande anför särskilda skäl till att studierna tillfälligt fördröjts. Godtagbara skäl kan vara att den studerande eller en nära anhörig drabbats av sjukdom eller att den studerande befinner sig i en svår livssituation eller något annat särskilt skäl av tillfällig natur.

Utbetalningen av studiestödet kan fortsätta för en viss tid om studieprestationerna är otillräckliga och framgången i studierna anses kräva särskild uppföljning. När tidsfristen gått ut kan studiestöd beviljas, om den studerandes studier har framskridit tillräckligt inom den utsatta tiden. I högskolestudier kan utbetalningen av studiestödet fortsätta högst till utgången av läsåret. I studier vid andra läroanstalter ska den studerande visa att studierna framskridit inom den utsatta tiden på det sätt som Folkpensionsanstalten förutsätter.

Studiestödet upphör om den studerande inte svarar på begäran om utredning eller inte anger godtagbara skäl till att studierna framskrider långsamt. I högskolestudier upphör studiestödet vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs.

Studiestödet kan återkrävas, om antalet studieprestationer varit synnerligen litet och det av omständigheterna framgår att den studerande inte ens haft för avsikt att studera på heltid.

Efter att studiestödet dragits in kan stödet beviljas på nytt när studierna framskridit tillräckligt efter att stödet upphört.

Närmare bestämmelser om bedömningen av tillräcklig framgång i studierna kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studiestöd beviljas inte den som

(17.8.2007/792)

En studerande som får vuxenutbildningsstöd under minst två månader utan avbrott har dock rätt att få statsborgen för studielån. (28.12.2000/1277)

I fråga om andra studier än studier som leder till högskoleexamen beviljas studiestöd för den tid då den studerande bedriver heltidsstudier. (28.12.2012/1078)

Studiestöd för högskolestudier kan fås för högst 64 stödmånader. (30.12.2013/1243)

Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsåren är dock fem stödmånader. (30.12.2013/1243)

Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen. Den tid som berättigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. Den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vilken huvudämnet eller den ämnesgrupp till vilket huvudämnet hör är asiatiska och afrikanska språk och kulturer är dock sammanlagt högst 64 stödmånader.

För avläggande av vetenskapliga, konstnärliga eller yrkesinriktade påbyggnadsexamina vid en högskola kan studiestöd fås för sammanlagt högst nio stödmånader.

I fråga om en examen som avläggs vid en utländsk högskola bestäms den tid som berättigar till studiestöd på de grunder som anges i denna paragraf och på basis av examens omfattning. (28.12.2012/1078)

Om en studerande som har beviljats studiestöd för högskolestudier men som inte har avlagt högskoleexamen inleder studier för en andra högskoleexamen, beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av den tid som berättigar till stöd. Om den studerande har antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av examinas sammanlagda stödtid.

Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högskoleexamina av olika omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om andra läroanstalter kan studiestöd beviljas för högst 12 månader när den regelrätta studietiden gått ut. Med den regelrätta studietiden avses tiden för slutförande av studierna utan förlängning enligt 31 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning eller 24 § 1 mom. i gymnasielagen eller tiden för slutförande av studierna enligt läroplanen, om tiden inte är angiven i lagstiftningen. (20.3.2015/249)

I fråga om andra läroanstalter kan studiestöd beviljas för högst 12 månader när den regelrätta studietiden gått ut. Med den regelrätta studietiden avses tiden för slutförande av studierna utan förlängning enligt 31 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning eller 24 § 1 mom. i gymnasielagen eller tiden för slutförande av studierna enligt läroplanen, om tiden inte är angiven i lagstiftningen. (28.12.2012/1078)

Den maximitid för studiestöd som avses i 7 § 3 mom. och som beviljas för avläggande av en högskoleexamen kan förlängas så att den omfattar den återstående tiden av studierna. Villkoret för en förlängning av maximitiden är att

Studiestöd enligt denna paragraf kan beviljas för sammanlagt högst nio stödmånader.

Närmare bestämmelser om ansökan om förlängning och om grunderna för beviljande av förlängning utfärdas genom förordning av statsrådet.

En stödmånad anses förbrukad när studiepenningen eller bostadstillägget för stödmånaden har betalats ut.

Om stödtagaren frivilligt betalar tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för en stödmånad före utgången av maj kalenderåret efter stödåret, återinförs stödmånaden. Studiepenning och bostadstillägg som betalats tillbaka frivilligt beviljas på nytt med beaktande av den ansökningstid som avses i 23 §. (15.6.2012/297)

Återkrav medför inte att en stödmånad återinförs, om inte återkravet föranleds av felaktig utbetalning eller av retroaktiv betalning av en sådan förmån som avses i 6 §.

För högskoleexamen beviljas studiestöd i allmänhet för nio månader per läsår. Studiestöd kan dock beviljas för en längre tid om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under mer än nio månader under läsåret. Om läsårets regelmässiga längd i en utländsk högskola är längre än nio månader beviljas studiestöd för hela studiemånader från och med den dag studierna inleddes så att en studiemånad berättigar till studiestöd om den omfattar minst 18 dagar som ingår i den tid som berättigar till studiestöd.

En kalendermånad berättigar till studiestöd, om den omfattar minst 18 dagar som ingår i den tid som berättigar till studiestöd.

Inom gymnasieutbildningen kan studiestöd beviljas för högst nio stödmånader per läsår.

Den allmänna ledningen, styrningen och utvecklingen av studiestödsverksamheten ankommer på undervisningsministeriet.

Uppgifterna enligt denna lag sköts av folkpensionsanstalten i samarbete med läroanstalterna. Folkpensionsanstalten avgör ärenden som gäller studiestöd och meddelar beslut om studiestöd.

Läroanstalterna har till uppgift att ta emot ansökningar om studiestöd av dem som studerar vid läroanstalten, på ansökningarna anteckna de uppgifter som behövs för att ärendet skall kunna avgöras och skicka ansökningarna till folkpensionsanstalten samt för sin del övervaka att det finns förutsättningar för att få studiestöd och meddela folkpensionsanstalten om det finns skäl att avbryta eller indra studiestödet.

Vid en högskola finns en studiestödsnämnd som högskolan tillsätter för två år i sänder.

Till nämnden hör en ordförande samt minst tre och högst sju andra medlemmar. För varje medlem utses en personlig ersättare. Hälften av medlemmarna, ordföranden inbegripen, och deras ersättare utses bland lärare eller andra tjänstemän vid högskolan samt hälften av medlemmarna och deras ersättare bland de studerande vid högskolan. Högskolan utser en av medlemmarna till vice ordförande.

Föredragande i nämnden och sekreterare för nämnden är en av högskolan utsedd tjänsteman.

Närmare bestämmelser om nämndens verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studiestödsnämnderna har till uppgift att

(28.12.2012/1078)

Om framgången i studierna inte är tillräcklig skall studiestödsnämnden höra den studerande innan den ger sitt utlåtande.

Studiestödsnämndens utlåtande är bindande för Folkpensionsanstalten.

Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser utfärdas om ett avtal mellan Folkpensionsanstalten och en högskola om att högskolans studiestödsnämnd sköter de uppgifter som enligt denna lag hör till Folkpensionsanstalten i fråga om högskolans egna studerande. I avtalet skall särskilt anges parternas uppgifter och förutsättningarna att sköta uppgifterna samt användningen av uppgifter mellan avtalsparterna och ersättningen för kostnaderna. Folkpensionsanstalten har rätt att övervaka och granska studiestödsnämndernas verksamhet.

Studiepenning beviljas studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag.

Studiepenning beviljas dock inte studerande för vars underhåll betalas barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992) eller motsvarande förmån från utlandet.

Om inte något annat följer av 3, 4 eller 6 mom. eller av 12, 17, 19 eller 20–22 § är studiepenningen per månad

(30.12.2013/1243)

Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, beviljas studiepenning till samma belopp som till en studerande som bor hos sin förälder.

Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande:

Höjningen minskas med 10 procent för varje helt belopp av 2 070 euro som överskrider inkomstgränsen. Om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 3 mom. överstiger 39 000 euro, betalas ingen höjning.

Rätten till åldersrelaterad högre studiepenning enligt 1 mom. 1 eller 3 punkten uppkommer vid ingången av den månad då stödtagaren uppnår den ålder som anges i punkten i fråga.

De studiepenningsbelopp som anges i 1 och 3 mom. justeras i början av varje läsår på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001) . Eurobeloppen avrundas till närmaste cent. (30.12.2013/1243)

I fråga om följande läroanstalter och studier är beloppet av studiepenningen detsamma som i högskolorna:

13 § har upphävts genom L 7.5.2004/345 .

Studerande som bor i en hyresbostad eller bostadsrättsbostad har rätt till bostadstillägg. Berättigad till bostadstillägg är dock inte en studerande som

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 och 5 punkten kan en studerande dock beviljas bostadstillägg för boendekostnaderna för en sådan bostad som hyrts på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad.

Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar i Finland. Den som studerar och bor utomlands har dock rätt till bostadstillägg trots vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten. (28.12.2012/1078)

Bostadstillägget är 80 procent av månadshyran, bruksvederlaget eller med dessa jämförbara månatliga boendekostnader av fast storlek enligt hyresavtalet eller bostadsrättsavtalet. När bostadstillägg beviljas beaktas inte boendekostnader till den del de överstiger 252 euro. En studerandes andel av boendekostnaderna fås genom att boendekostnaderna för hela bostaden divideras med antalet boende, om inte någon annan fördelningsgrund godkänns av särskilda skäl.

Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som föräldern äger, är bostadstillägget högst 58,87 euro i månaden. Bostadstillägget för en studerande som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter är 88,87 euro i månaden, om den studerande bor i läroanstaltens elevhem. (19.5.2006/399)

Bostadstillägget är 210 euro i månaden om den studerande studerar och bor utomlands. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om bostadstilläggets belopp i länder med låg hyresnivå. (28.12.2012/1078)

Bostadstillägg betalas inte, om boendekostnaderna understiger 33,63 euro i månaden.

Statsborgen för studielån beviljas studerande som får studiepenning enligt denna lag eller vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd. (30.12.2013/1243)

Statsborgen beviljas även studerande

(30.12.2013/1243)

Högskolestuderande som får studiepenning beviljas statsborgen för studielån utan särskild ansökan. Den som får vuxenutbildningsstöd kan beviljas statsborgen också för andra studier än sådana som avses i 4 §. (30.12.2013/1243)

Statsborgen beviljas inte studerande

Statsborgen kan dock beviljas trots att den studerande har en betalningsstörning som avses i 4 mom. 3 punkten, om

Statsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet om beviljande av statsborgen kan dock omfatta statsborgen för juni och juli före läsåret. Om studierna varar högst 12 månader kan statsborgen för studielån beviljas genom ett enda beslut för hela studietiden.

Studielån ges mot skuldebrev som Folkpensionsanstalten har fastställt formuläret för. För studier kan beviljas ett studielån, vars belopp ökas med en beviljad ny lånerat.

Studielån skall lyftas under det läsår för vilket statsborgen har beviljats. Studielån får dock inte lyftas efter att studierna har slutförts eller avbrutits, om inte något annat följer av 4 mom.

Studielån lyfts enligt följande:

När beslutet om statsborgen för studielån omfattar statsborgen för juni eller juli före läsåret, får den första raten av lånet lyftas redan under dessa månader. Om statsborgen har beviljats genom ett enda beslut för studier som omfattar högst 12 månader, kan lånet lyftas under dessa månader. Om tiden mellan det beslutet gavs och studierna eller läsåret avslutas är kortare än två månader eller beslutet om borgen ges efter det läsåret eller studierna har avslutats, skall studielånet lyftas senast två månader efter det att beslutet om borgen gavs.

Innan en studerande lyfter en ny rat av studielånet skall kreditinstitutet hos Folkpensionsanstalten kontrollera att statsborgen är giltig.

Ett studielån som beviljats med stöd av denna lag och som en studielåntagare som avlagt högskoleexamen inom utsatt tid har i ett penninginstitut amorteras med studielånskompensation som betalas av statens medel under de förutsättningar som anges i denna lag.

Studielånskompensation beviljas under de förutsättningar som anges i denna lag studielåntagare som har avlagt lägre högskoleexamen, både lägre och högre högskoleexamen, högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen i Finland eller motsvarande examen utomlands.

En studielåntagare kan beviljas studielånskompensation endast med anledning av den första högskoleexamen han eller hon avlagt. Om studielåntagaren har avlagt både lägre och högre högskoleexamen, betraktas den högre högskoleexamen som den först avlagda högskoleexamen, om inte studielånskompensation har beviljats på ansökan av studielåntagaren redan med anledning av den lägre högskoleexamen.

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation förutsatt att

Det som i 1 mom. föreskrivs om den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation gäller även examen som avlagts vid en utländsk högskola.

Den tid som använts för att avlägga examen räknas från början av den termin då studeranden första gången tagit emot en studieplats vid en högskola, till utgången av den termin då han eller hon har avlagt en i 15 b § avsedd examen.

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren under den tid som avses i nämnda paragraf

Den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation förlängs med högst två läsår vid omständigheter som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.

Om en omständighet som avses i 1 mom. varat minst 30 dagar utan avbrott, förlängs den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation med en termin. Under en termin kan endast en period som berättigar till förlängning beaktas.

Närmare bestämmelser om hur de omständigheter som förlänger den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation ska beaktas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten prövar utan ansökan på basis av högskolans uppgifter om den dag då studierna inletts och den dag då examen avlagts huruvida en studielåntagare som avlagt högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen är berättigad till studielånskompensation på grund av tiden för avläggande av examen.

När en studielåntagare har avlagt lägre högskoleexamen eller examen i en utländsk högskola prövar Folkpensionsanstalten rätten till studielånskompensation på studielåntagarens ansökan. Ansökan ska inlämnas till Folkpensionsanstalten inom två år från det att examen avlagts. Den som avlagt examen i en utländsk högskola ska lämna in utredning om när studierna inletts och examen avlagts.

Om en studielånlåntagare har rätt till studielånskompensation på grund av avlagd examen, räknar Folkpensionsanstalten, på basis av de uppgifter som penninginstituten lämnat, ut beloppet av studielånskompensationen enligt 15 f § och meddelar ett beslut i saken. Beslutet kan meddelas utan att studielåntagaren i fråga hörs.

Om en studielåntagare på basis av uppgifterna om avläggande av examen eller de uppgifter som penninginstituten har meddelat inte är berättigad till studielånskompensation, lämnar Folkpensionsanstalten ett förslag till beslut i ärendet. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om inte studielåntagaren inom den tid som satts ut för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt.

Närmare bestämmelser om ansöknings- och beslutsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studielånskompensationens belopp är 40 procent av den del som överstiger 2 500 euro av ett studielån som berättigar till kompensation. Med studielån som berättigar till studielånskompensation avses ett studielån enligt denna lag som löpt från utgången av den termin som föregick den första dagen av högskolestudier enligt 15 b § till ingången av den termin som börjat efter dagen för avläggande av examen som berättigar till kompensation, dock inte de kapitaliserade räntorna på lånet.

Studielånskompensationens belopp beräknas på högst det lånebelopp som motsvarar studielånebeloppet enligt den tid som motsvarar den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning. Studielån som motsvarar maximibeloppet av statsborgen beaktas för nio månader per läsår. Till den del som den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning inte är hela år, beaktas studielånet för fem månader per halvt läsår när kompensationens maximibelopp beräknas. Det maximala lånebeloppet beräknas enligt de bestämmelser om maximibeloppet av statsborgen för studielån som gäller vid den tidpunkt då examen avläggs.

När beslutet om rätt till studielånskompensation och dess belopp har meddelats studielåntagaren, betalar Folkpensionsanstalten kompensationen till penninginstitutet.

Studielånskompensationen används för att amortera studielån med statsborgen enligt lånens storleksordning från det största till det minsta.

Om Folkpensionsanstalten emellertid i egenskap av borgensman har betalat studielånet till penninginstitutet och Folkpensionsanstalten driver in studielånet, avdras studielånskompensationens belopp i första hand från den borgensfordran som Folkpensionsanstalten driver in.

Om studielånet vid tidpunkten för betalning av studielånskompensation är mindre än den kompensation som ska betalas, betalas den överskjutande delen till studielåntagaren.

Närmare bestämmelser om betalning av studielånskompensation får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Beloppet av statsborgen för studielån per stödmånad är

(30.12.2013/1243)

Under de terminer då den studerande får studiestöd höjs beloppet av statsborgen med det tillägg på studielånet som kreditinstitutet beviljar den studerande för betalning av den ränta på studielånet som förfaller till betalning under studieåret.

De förfallna räntorna på studielån som beviljats med stöd av denna lag och den upphävda lagen om studiestöd kan betalas som ränteunderstöd av statens medel, om räntorna på ett studielån enligt denna lag inte läggs till lånekapitalet med stöd av 34 § eller till en låntagare med lån enligt den upphävda lagen om studiestöd inte har betalts studiestöd under de närmaste fem månaderna före den månad då räntan normalt förfaller till betalning.

Ett villkor för att ränteunderstöd ska beviljas är att låntagaren har haft skattepliktig inkomst till ett belopp av i genomsnitt högst 1 195 euro per månad under fyra månader närmast före den månad då räntan normalt förfaller till betalning. En värnpliktigs räntor på studielån som förfaller till betalning under tjänstgöringstiden betalas dock inte som ränteunderstöd utan som militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) . (21.1.2011/52)

Om låntagaren försörjer egna minderåriga barn eller makens minderåriga barn som bor hos låntagaren, är den övre inkomstgränsen för ränteunderstöd dock

(21.1.2011/52)

Med den månad då räntan på ett studielån som avses i denna lag normalt förfaller till betalning avses juni och december. Med den månad räntan på ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd normalt förfaller till betalning avses mars och september.

De inkomstgränser som föreskrivs i 2 och 3 mom. justeras den 1 mars vartannat år i överensstämmelse med förändringen i lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Eurobeloppet enligt lönekoefficienten avrundas till närmaste euro. De justerade inkomstgränserna tillämpas på ränteunderstöd som beviljas för räntor som förfaller till betalning efter justeringen. Justeringarna av inkomstgränserna motsvarar den förändring som inträffat under den gångna tvåårsperioden. (30.12.2013/1243)

Ansökningar om ränteunderstöd skall sändas till Folkpensionsanstalten senast under de två närmaste kalendermånaderna efter den månad då räntan normalt förfaller till betalning. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare anvisningar om ansökningsförfarandet.

Till ansökan skall fogas en utredning över den ränta som banken kräver eller ett verifikat i original över den ränta som redan har betalts samt andra eventuella utredningar som Folkpensionsanstalten fordrar.

I ränteunderstöd betalas den ränta på studiestöd som förfallit till betalning och aviseringskostnaderna. I ränteunderstöd betalas inte dröjsmålsränta till följd av en försenad räntebetalning. Till samma sökande betalas ränteunderstöd för högst de ränteposter som förfallit till betalning under fem halvår.

16 c § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

16 d § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

16 e § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

16 f § har upphävts genom L 30.12.2013/1243 .

En studerande kan under ett kalenderår utöver studiepenning ha andra skattepliktiga inkomster och stipendier som är avsedda att trygga utkomsten till ett belopp som kallas fribelopp . Stipendier som kompletterar studiestödet och är avsedda för studerandeutbyte utomlands beaktas inte. Fribeloppet räknas så att den studerande kan ha

Inkomster som har erhållits samma år som studierna inleds men före den månad då studierna inleds eller som har erhållits samma år som studierna avslutas men efter den månad då examen avläggs eller efter att de studier som berättigar till studiestöd har slutförts beaktas inte till den del fribeloppet skulle överskridas på grund av dem. Studier som berättigar till studiestöd anses avslutade när en högskolestuderande har fått studiestöd för den maximala tid som anges i 7 eller 7 a § och som beviljas för studierna i fråga eller när någon annan än en högskolestuderande har avlagt en så stor del av sin examen att de återstående studierna inte längre berättigar till studiestöd. Den studerande ska lägga fram en utredning om när inkomsterna har erhållits.

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, avses med den i 2 mom. nämnda månaden då examen avläggs den månad då den högre högskoleexamen avläggs och med att den i det momentet avsedda maximitid som berättigar till studiestöd upphör att den sammanlagda maximitiden som berättigar till studiestöd för lägre och högre högskoleexamen upphör. Den månad då den lägre högskoleexamen avläggs kan dock anses vara den i 2 mom. avsedda månaden då examen avläggs, om den studerande bevisligen avslutat sina studier vid avläggandet av den lägre examen. (15.6.2012/297)

Den studerande ska se till att årsinkomsten inte överstiger fribeloppet. Den studerande kan reglera fribeloppet genom att söka studiestöd för bara en del av studiemånaderna, genom att för önskade månader säga upp ett studiestöd som redan beviljats eller genom att betala tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för stödmånader som redan förbrukats. Studiepenningen och bostadstillägget ska betalas tillbaka före utgången av maj kalenderåret efter stödåret för att fribeloppet ska höjas. (15.6.2012/297)

18 § har upphävts genom L 7.5.2004/345 .

Föräldrarnas inkomster beaktas inte när studiestöd beviljas högskolestuderande. (7.5.2004/345)

Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande inte har fyllt 20 år, samt när bostadstillägg beviljas, om den studerande inte har fyllt 18 år. Inkomsterna beaktas till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken åldersgränsen uppnås. Föräldrarnas inkomster beaktas dock inte, om den studerande är gift eller underhållsskyldig. Om föräldrarna är frånskilda eller på grund av varaktig söndring bor åtskiljs, beaktas bara inkomsterna för den förälder som sökanden bor eller senast har bott hos. Om den studerande inte har fyllt 18 år och försörjs av sin förälder och dennas nya äkta make i deras gemensamma hem, beaktas även den nya äkta makens inkomster. (21.12.2001/1427)

En studerande har rätt till studiepenning och bostadstillägg till fullt belopp, om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen är högst 40 800 euro per år. Studiepenningen och bostadstillägget minskas med fem procent för varje helt belopp av 1 010 euro som överskrider inkomstgränsen. (17.8.2007/792)

En 18–19-åring som studerar i någon annan läroanstalt än en högskola och som bor någon annanstans än hos sin förälder, har dock rätt till studiepenning till fullt belopp, om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen är högst 53 000 euro per år. Studiepenningen minskas med fem procent för varje helt belopp av 1 010 euro som överskrider inkomstgränsen. (30.12.2013/1243)

19 a § har upphävts genom L 14.11.2008/706 .

Studiepenning beviljas inte en studerande som får dagpenning för studietiden eller motsvarande förmån från sin läroanstalt som till sitt månatliga belopp i genomsnitt överskrider den högsta studiepenning som beviljas för utbildningen i fråga.

Studiepenning och bostadstillägg beviljas inte, om det sammanlagda beloppet av en månadspost understiger 8,40 euro.

Med en studerandes skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Sådana inkomster som en studerande haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig.

Föräldrarnas inkomster enligt 11 och 19 § beaktas på basis av den senast verkställda statsbeskattningen från ingången av året närmast efter det år då beskattningen slutfördes. Sådana inkomster som föräldrarna haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig. Inkomster utomlands beaktas till bruttobelopp för tiden före ansökan om studiestöd. Sökanden ska lämna en utredning om de inkomster som föräldrarna har fått utomlands för det år i fråga om vilket inkomsterna utifrån beskattningsuppgifterna i övrigt beaktas vid beviljande eller justering av studiestöd. Om föräldrarnas ekonomiska situation väsentligt förändrats efter skatteåret, kan förändringarna beaktas enligt 25 b § när stöd beviljas. (14.11.2008/706)

Studiestöd söks hos Folkpensionsanstalten, om inte ett avtal enligt 9 a § har ingåtts mellan Folkpensionsanstalten och en läroanstalt. Ansökan kan lämnas till Folkpensionsanstaltens byrå eller till läroanstalten för vidarebefordran till Folkpensionsanstalten. Den som studerar utomlands skall dock sända ansökan till Folkpensionsanstalten. Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan har inlämnats.

Den som får vuxenutbildningsstöd kan dock beviljas statsborgen för studielån räknat från ingången av den månad som föregår ansökningsmånaden.

En ansökan om studiestöd kan avslås, om den tidpunkt då stödet enligt ansökan är avsett att börja löpa eller då villkoren för beviljande av stöd uppfylls infaller senare än sex månader efter det att ansökan har lämnats in.

Om en studerandes ansökan om hindrande förmån som nämns i 6 § har avslagits, kan studiestöd beviljas från ingången av den månad då ansökan om hindrande förmån har lämnats in.

Om en studerandes ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975) eller den studerandes och makens ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare har avslagits, kan studiestödets bostadstillägg beviljas från ingången av den månad då ansökan om bostadsbidrag har lämnats in.

Studiepenning och bostadstillägg betalas månatligen in på ett av den studerande angivet konto inom Europeiska unionen. Bestämmelser om betalningsdag utfärdas genom förordning av statsrådet. En enskild stödpost kan dock betalas även på något annat sätt, om inbetalning på konto inte är möjlig eller om den sökande eller stödtagaren anför särskilda skäl som Folkpensionsanstalten godtar.

Studiestödet justeras eller indras om det i den studerandes förhållanden skett en sådan förändring som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet. (7.5.2004/345)

Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet borde dras in eller beloppet minskas, kan utbetalningen av studiestödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om stödtagaren inte lämnar den begärda utredningen, kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som Folkpensionsanstalten har till sitt förfogande. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt. (15.12.2000/1099)

Utbetalningen av studiestödet kan avbrytas också på den studerandes begäran. (15.12.2000/1099)

Om en studerande utexamineras eller avbryter sina studier före den 18 dagen i månaden, indras studiestödet från början av den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. I andra fall indras studiestödet från början av den månad som följer efter den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. (21.12.2007/1388)

Om förhållandena ändras av någon annan orsak än att den studerande avbryter studierna eller avlägger examen, justeras stödet från början av den månad under vilken de ändrade förhållandena för första gången varar minst 18 dagar. (21.12.2007/1388)

Om ändringen av förhållandena varar en bestämd tid, justeras stödet för de kalendermånader under vilka det ändrade förhållandet varar minst 18 dagar. (30.12.2013/1243)

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, är den studerande berättigad till studiestöd för den månad då han eller hon avlägger lägre högskoleexamen, även om han eller hon utexamineras med lägre högskoleexamen före den 18 dagen i månaden. Om den studerande beslutar att avsluta studierna efter att ha avlagt lägre högskoleexamen, iakttas dock bestämmelserna i 4 mom. om indragning av studiestödet. (15.6.2012/297)

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, kan studiestöd för att avlägga högre högskoleexamen beviljas från och med den månad som följer på den kalendermånad då han eller hon utexaminerats med lägre högskoleexamen. (15.6.2012/297)

Studiestödet justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter sedan beskattningen slutförts. Justering görs dock inte om studiestödet har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas ekonomiska ställning. (14.11.2008/706)

Bostadstillägget kan utan ansökan justeras på basis av förändringar i hyran eller dras in, om hyresförhållandet upphör, utifrån de uppgifter som nämns i 41 b § 3 punkten i fråga om mottagare av bostadstillägg som bor i sådana studentbostäder som avses i lagrummet. (17.8.2007/792)

Bostadstillägget för andra som får bostadstillägg än de som nämns i 2 mom. justeras när minst två år har gått sedan bostadstillägget började löpa eller sedan föregående justering. Om den som får bostadstillägg inte på uppmaning av folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden lämnar de uppgifter som behövs för justering av bostadstillägget, dras bostadstillägget in vid ingången av mars eller november närmast efter den ovan nämnda tvåårsperioden. Folkpensionsanstalten ger närmare anvisningar om justeringsförfarandet. (21.1.2000/41)

Studiestödet kan utan ansökan justeras på basis av en ändring av läsårets längd som läroanstalten anmält. (21.12.2001/1427)

Studiestödet kan dras in utan att studeranden hörs, om läroanstalten meddelar att studeranden utexaminerats eller att studierna avbrutits. På basis av avbrott i studierna kan studiestödet dras in utan att studeranden hörs endast om den uppgift läroanstalten lämnat baserar sig på ett meddelande från studeranden.

Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen och har beviljats studiestöd för att avlägga lägre högskoleexamen, kan studiestödet justeras och beviljas för att avlägga högre högskoleexamen utan ansökan i och med att högskolan meddelar att den studerande har avlagt lägre högskoleexamen. (15.6.2012/297)

Den ekonomiska ställningen för den studerandes föräldrar anses ha förändrats väsentligt om föräldrarnas inkomster efter den senast verkställda beskattningen har förändrats med minst 20 procent. När studiestöd har beviljats eller justerats under vårterminen på basis av de förändrade inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av samma år. När studiestöd har beviljats eller justerats under höstterminen på basis av de förändrade inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av det följande kalenderåret.

Den inkomst som intjänats som företagare, lantbruksföretagare eller stipendiat beaktas till det belopp som arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) har fastställts till. (21.1.2011/52)

Studiestöd kan förvägras helt eller delvis, om någon avsiktligt har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller genom att ge felaktiga uppgifter eller genom att hemlighålla de verkliga förhållandena har orsakat att studiestöd har betalts utan grund.

Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas. (18.4.1997/341)

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/352)

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån. (18.4.1997/341)

Om en studerandes årsinkomst enligt 17 § 1 mom. överstiger fribeloppet, återkrävs en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp av 1 310 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 220 euro, återkrävs dock inte stöd som betalts ut till för stort belopp. Stödtagaren ges ett förslag till beslut om återkrav av stöd som betalts ut till för stort belopp. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om stödtagaren inte inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt. (21.12.2007/1388)

Det studiepennings- och bostadstilläggsbelopp som skall återkrävas på basis av den studerandes egna inkomster höjs med 15 procent, om inte en lägre höjning bestäms genom förordning av statsrådet. (15.12.2000/1099)

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft.

Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Om en studerande har fått studiepenning eller bostadstillägg för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas någon förmån enligt 6 §, får Folkpensionsanstalten driva in det studiestöd som för denna tid betalts ut utan grund så att det grundlöst utbetalda studiestödet dras av från den förmån som betalas retroaktivt. (7.5.2004/345)

Folkpensionsanstalten skall senast två veckor före betalningen meddela utbetalaren av den förmån som avses i 1 mom. att förmånen enligt 1 mom. skall betalas till folkpensionsanstalten.

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller studiestödsförmån får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för studiestöd och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. (18.4.1997/341)

Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet. En besvärsskrift som gäller ett beslut av en studiestödsnämnd kan även lämnas in till studiestödsnämnden i fråga. (18.4.1997/341)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1322 . (30.12.2003/1322)

I beslut där statsborgen för studielån har förvägrats på grund av att sökanden inte har beviljats vuxenutbildningsstöd, får ändring inte sökas genom besvär. (28.12.2000/1277)

Om folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 29 §.

Kan folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som nämns i 29 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

Om den som får studiestöd, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en förmån som förhindrar beviljande av studiestöd som avses i 6 §, kan Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

Om ett lagakraftvunnet beslut som har meddelats av Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden och som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för studiestöd på yrkande av parten, Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Besvärsnämnden för studiestöd ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/675)

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen har meddelat grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av parten, Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. (17.6.2011/675)

Om Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden yrkar att ett beslut skall undanröjas, kan den genom ett interimistiskt beslut ställa in utbetalningen av förmånen eller betala denna enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas på ansökan som gjorts även efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för studiestöd och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 29 §.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/675)

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

32 § har upphävts genom L 28.12.2012/1078 .

33 § har upphävts genom L 5.3.1999/305 .

En statsborgen gäller i högst 30 år från det att den första låneposten lyfts. Ett villkor för att statsborgen ska vara i kraft är att kreditinstitutet halvårsvis under de terminer för vilka låntagaren får studiestöd samt under terminen närmast efter en sådan termin till lånekapitalet lägger de räntor som förfaller till betalning under halvåret.

Statsborgen ställs som proprieborgen för hela det nominella beloppet av ett studielån som ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn har beviljat, för räntan på studielånet, dröjsmålsräntan samt de godtagbara kostnaderna för uppsägning av lånet.

På statsborgen för studielån tillämpas inte vad som i 19 § 3 mom. lagen om borgen och tredjemanspant (351/1999) föreskrivs om preskription av en borgensförbindelse. Bestämmelserna i 19 § 1 mom. i nämnda lag tillämpas inte på lån enligt denna lag till den del det är fråga om amorteringar av dem.

Om en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering och minst tre månader har förflutit sedan förfallodagen, har kreditinstitutet rätt att yrka att lånet genast betalas tillbaka i sin helhet. Försummelsen skall dock meddelas folkpensionsanstalten minst en månad tidigare.

Har låntagare avlidit, kan kreditinstitutet framställa ett betalningsyrkande hos folkpensionsanstalten. Studielånet anses vara förfallet till betalning i sin helhet när betalningsyrkandet har framställts.

Kreditinstitutet kan framställa ett betalningsyrkande också då domstolen har fastställt ett betalningsprogram som avses i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93) eller folkpensionsanstalten har gett sitt samtycke till ett frivilligt betalningsavtal om skuldsanering.

En borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt den ränta som med stöd av denna lag uppbärs på borgensfordran får utan dom eller beslut sökas ut hos låntagaren enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961) . Vad som i nämnda lag föreskrivs om preskription av fordringar gäller dock inte den regressrätt som staten har enligt detta moment. (21.12.2004/1237)

Vid återkrav kan folkpensionsanstalten bevilja betalningstid eller tillgripa andra betalningsarrangemang, om det med hänsyn till låntagarens betalningsförmåga finns grundad anledning till detta eller om det därigenom kan säkerställas att de obetalda posterna flyter in.

En borgensfordran preskriberas fem år efter det att Folkpensionsanstalten betalade studielånet till ett kreditinstitut, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en borgensfordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Befrielse beviljas från betalning av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran, om låntagaren har avlidit.

Befrielse från betalning kan också beviljas, om låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller har varit arbetsoförmögen sammanlagt minst fem år, och återkrav med hänsyn till låntagarens ekonomiska omständigheter och andra förhållanden kan anses vara oskäligt.

Partiell betalningsbefrielse kan beviljas, om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet kan anses vara oskäligt.

Återkrav av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran kan frångås helt, om det belopp som återkrävs är litet, om det med beaktande av låntagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det belopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

På statens hela borgensfordran skall låntagaren betala högst den ränta som avses i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982) , om inte bestämmelser om en lägre ränta utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studerande som ansöker om studiestöd skall meddela Folkpensionsanstalten och studiestödsnämnden enligt 9 § de uppgifter som behövs för beviljande av studiestöd. Studerande som får studiestöd skall anmäla slutförda eller avbrutna studier, byte av läroanstalt, förändringar i boendeförhållanden och andra förändringar som påverkar studiestödsförmånen.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av

För verkställigheten av studiestödet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

Studiestödsnämnderna har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av Folkpensionsanstalten få de uppgifter som är nödvändiga med tanke på skötseln av de uppdrag som nämns i 9 a §. Studiestödsnämnderna har rätt att få uppgifterna avgiftsfritt. (30.12.2013/1243)

Studiestödsnämnder som sköter studiestödsuppdrag med stöd av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. har dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att använda sådana för behandlingen av förmåner enligt denna lag nödvändiga uppgifter som Folkpensionsanstalten erhållit.

I 2 mom. avsedda studiestödsnämnder har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av i 41 a § avsedda myndigheter och andra instanser avgiftsfritt få sådana uppgifter om en viss person som är nödvändiga för behandlingen av förmåner enligt denna lag.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt. (9.8.2002/691)

Undervisningsministeriet har rätt att av folkpensionsanstalten få uppgifter om dem som åtnjuter en studiestödsförmån till de delar dessa uppgifter behövs för skötseln av de statistikförings-, planerings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till studiestödsförmånerna som ankommer på undervisningsministeriet. I dessa uppgifter får inte ingå uppgifter som gör det möjligt att identifiera dem som får förmånen.

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i momentet öppna en teknisk anslutning till mottagare enligt 41 d och 44 § till sådana uppgifter i sina register som Folkpensionsanstalten med stöd av nämnda bestämmelser har rätt att utlämna. (13.3.2003/204)

Vad som i denna paragraf bestäms om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter enligt 41 a och 41 b § samt 41 d § 2 och 3 punkten. (10.6.2005/408)

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om varifrån uppgifter om honom eller henne kan skaffas och till vilka instanser de i regel kan utlämnas.

Studiepenning, bostadstillägg och studielån får inte mätas ut. (7.5.2004/345)

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet utlämna uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag, dock inte om sådana förmåner som inte beaktas vid beräkningen av det skyddade beloppet enligt 4 kap. 7 § utsökningslagen (37/1895) . Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som veterligen betalar ut pensioner och andra sociala förmåner. (9.8.2002/691)

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

Vid undervisningsministeriet finns en av statsrådet tillsatt delegation för studiestödsärenden som har till uppgift att göra framställningar och avge utlåtanden i frågor som gäller utveckling och verkställande av studiestöd.

Om delegationens uppgifter och sammansättning stadgas genom förordning.

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten för kostnaderna för förmåner som betalas med stöd av denna lag.

Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den dag då studiepenningarna och bostadstilläggen betalas meddela staten en uppskattning av beloppet av de studiepenningar, bostadstillägg, borgensansvar och måltidsstöd som skall betalas den följande månaden. Staten skall senast en vardag före nämnda betalningsdag på basis av meddelandet betala Folkpensionsanstalten det belopp som anges i meddelandet. (7.5.2004/345)

I samband med den uppskattning som skall sändas under den månad som följer efter betalningsmånaden för studiestödet skall Folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av stöd som har betalts föregående månad samt beloppet av de förmåner som föregående månad återkrävts med stöd av 27 och 28 §. Folkpensionsanstalten skall dessutom meddela staten beloppet av borgensfordringar som återkrävts med stöd av 38 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått samt beloppet av de uppburna räntorna på borgensfordringarna. Från det sammanlagda beloppet av de studiestöd som betalts och de studielån som betalts till bankerna på grundval av borgensansvar under kalendermånaden dras av summan av förskotten på studiestödet och de återkrävda förmånerna samt de återkrävda borgensfordringarna och räntorna på dem för samma månad. Den på så sätt erhållna skillnaden beaktas vid fastställandet av förskottet för den månad som följer efter den då uppskattningen sändes. (12.1.2007/30)

Folkpensionsanstalten skall månatligen meddela staten beloppet av de betalningsbefrielser som har beviljats med stöd av 39 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått. (12.1.2007/30)

De utgifter som verkställigheten av denna lag förorsakar Folkpensionsanstalten räknas som Folkpensionsanstaltens omkostnader och de utgifter som åsamkas läroanstalterna för de uppgifter som föreskrivs i 8 § 3 mom. samt 9 a § 1 och 2 mom. räknas som utgifter för läroanstalten i fråga.

I fråga om de omkostnader som förorsakas av de uppgifter som på basis av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. ankommer på läroanstalten avtalas mellan Folkpensionsanstalten och läroanstalten.

De belopp som anges i denna lag kan höjas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten svarar inom ramen för det anslag som i statsbudgeten reserverats för måltidsstöd för högskolestuderande för beviljande av understöd till dem som förestår studentrestauranger och för annan förvaltning i samband med detta.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994. Stadgandena i 1 § 2 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning.

I fråga om studiestödet tillämpas lagen på stöd som beviljas högskolestuderande för tiden efter den 1 juni och studerande vid andra läroanstalter för tiden efter den 1 juli 1994.

Genom denna lag upphävs

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Folkpensionsanstalten har rätt att utan ersättning få de uppgifter som avses i 41 § 2 mom. 2 och 3 punkten i denna lag innan lagen träder i kraft för beviljande av studiestöd för läsåret 1994–1995.

Om det på något annat ställe i lag eller i stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag hänvisas till stadganden i lagar som upphävts genom denna lag eller nämns en förmån som skall betalas med stöd av dessa, anses hänvisningen avse motsvarande lagrum i denna lag.

De uppgifter som avses i 8 och 9 §§ och som när denna lag träder i kraft ankommer på statens studiestödscentral och studiestödsnämnderna övergår vid ikraftträdandet till folkpensionsanstalten, om inte något annat stadgas i denna lag eller något annat avtalas med stöd av 9 § 3 mom. Också de ärenden som är anhängiga vid studiestödscentralen eller vid studiestödsnämnderna när lagen träder i kraft överförs till folkpensionsanstalten. Studiestödsnämnderna sköter dock studiestödsuppgifter som gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår med tillämpning av tidigare stadganden samt de uppgifter som enligt lagen om studiestödsförvaltningen ankommer på nämnderna.

Studiestödscentralen skall innan denna lag träder i kraft till folkpensionsanstalten överlåta de behövliga uppgifter om studiestöd som den förfogar över.

Statens studiestödscentrals egendom övergår utan ersättning till folkpensionsanstalten när denna lag träder i kraft.

Folkpensionsanstalten svarar för statens del för de förbindelser som statens studiestödscentral har avgivit. På folkpensionsanstalten tillämpas i tillämpliga delar vad som på något annat ställe i lag stadgas om statens studiestödscentral, dock med beaktande av de särskilda stadganden som gäller folkpensionsanstaltens ställning.

På studielån som beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd skall den nämnda upphävda lagens 6 § och 7 § 1 och 2 mom. alltjämt tillämpas sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

Maximiräntan för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd är grundräntan ökad med högst 1,5 procentenheter.

Räntestöd för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd återställs inte längre.

Om studiestödet gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår, tillämpas de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft. Om en studerande som är berättigad till studiestöd enligt denna lag har fått studiestöd för en högskoleexamen med stöd av den upphävda lagen om studiestöd innan denna lag har trätt i kraft, kan han få studiestöd för denna examen för en tid som motsvarar sammanlagt högst sju studieår. Den som avlagt en grundexamen vid en högskola eller fått studiestöd enligt lagen om studiestöd (28/72) för högskolestudier för minst sju studieår före den 1 juli 1992 kan få studiestöd för högskolestudier som inleds efter denna tidpunkt för högst 27 månader.

Maximibeloppet av statsborgen för studielån för en studerande höjs, utöver vad som stadgas i 16 §, med en tolftedel av den årsränta som beräknas för ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Som ränta beaktas maximiräntan för studielån, från vilken räntestödets andel har avdragits. Höjningen bestäms enligt det lånebelopp som förelåg i mars innan läsåret inleddes.

När studiestöd beviljas enligt denna lag avses med föräldrarnas beskattningsbara inkomst den beskattningsbara inkomsten enligt beskattningen för 1992, om ansökan om studiestöd har inlämnats senast den 31 december 1994.

På lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/72) tillämpas dock 37-40 §§ så att låntagaren också kan ansöka om den räntenedsättning som avses i 6 § 5 mom. lagen om studiestöd (28/72) .

Folkpensionsanstalten sköter de uppgifter som enligt den upphävda lagen om studiestöd och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den har ankommit på statens studiestödscentral. De uppgifter som ankommit på högskolornas studiestödsnämnder och högskolorna sköts fortfarande av studiestödsnämnderna eller högskolorna.

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten enligt 46 § för kostnader som förorsakas av förmåner enligt lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den sista mars och den sista september meddela staten beloppet av de räntegottgörelser som skall betalas. I övrigt tillämpas 46 §. Beloppet av de övriga förmånerna beaktas i den uppskattning som avses i 46 § 2 mom.

Läroanstalterna skall till folkpensionsanstalten sända in personbeteckningar, namn och datum för när studierna avslutas för dem som fått studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten lämnar uppgifterna till penninginrättningarna för det syfte som stadgas i 9 § 2 mom. i nämnda lag.

Skattemyndigheterna har rätt att som massutlämnande av folkpensionsanstalten årligen få namnen, personbeteckningarna och beloppet av den betalda räntan för dem som får ränteunderstöd enligt 7 § 3 mom. i den upphävda lagen om studiestöd.

Ändring i ett beslut som givits med stöd av den upphävda lagen om studiestöd och lagen om studiestöd för högskolestuderande efter att denna lag har trätt i kraft söks enligt denna lag.

Den besvärsnämnd för studiestöd som tillsatts enligt den upphävda lagen om studiestödsförvaltningen fortsätter sin verksamhet till och med den 30 april 1995 och utgör den besvärsnämnd för studiestöd som avses i 31 § i denna lag.