20.6.1985

Käromål i Kimito häradsrätt

A har efter B och C delgiven stämning anfört, att hennes och B:s far D, som avlidit 25.11.1980, hade 9.12.1977 med sin hustru E:s samtycke sålt honom tillhöriga lägenheten Träskö RN:r 1:4 av Träskö enstaka hemman i Kimito, vars areal var cirka 145 hektar, jämte lantbrukslösöre och fiskebragder till B och C för 200.000 mark jämte sytningsförmåner. Från köpet hade dock undantagits Rögrund benämnda holme, vilken som gåva samma dag givits åt A. Därtill hade A fått såsom gåva 100.000 mark. Den sålda lägenhetens och lösörets verkliga värde var emellertid minst 1.500.000 mark frånsett köpeskillingen, sytningsförmånerna och det undantagna området. D:s kvarlåtenskap uppgick enligt bouppteckningen till 70.761 mark 89 penni. B och C hade erhållit nämnda förmån av gåvonatur under sådana omständigheter och på sådana villkor, att den till sitt syfte var att jämställa med testamente, och gåvan hade uppenbarligen givits i syfte att gynna mottagarna till skada för A, som var laglottsberättigad arvinge. A hade inte kunnat erhålla sin laglott oförminskad ur boets egendom. På grund härav har A yrkat, att B och C åläggs att solidariskt betala åt henne såsom utfyllnad av hennes laglott 222.380 mark 6 penni jämte 5 procents ränta från stämningsdagen och ersätta hennes rättegångskostnader.

Häradsrättens utslag 13.1.1983

Sedan B och C motsagt käromålet, har häradsrätten i sitt utslag funnit utrett, att B och C genom köpebrevet av 9.12.1977 rörande Träskö lägenhet RN:r 1:4 av D erhållit en sådan gåva, som bortgivits under sådana omständigheter och villkor, att den till syftet var att likställa med testamente och uppenbarligen givits i syfte att gynna mottagarna till skada för till laglott berättigade arvingen A, eftersom Träskö lägenhets värde, med beaktande av stadgandet i 7 kap. 3 § 3 mom. ärvdabalken, vid den tidpunkt då gåvan mottogs enligt häradsrättens värdering utgjorde 1.500.000 mark, frånsett därförinnan köpeskillingen 200.000 mark, sytningsförmånerna, undantagen med mera prestationer och inskränkningar samt lösöret.

A hade 7.7.1978 av D och E erhållit en gåva om 100.000 mark, i brist på annan utredning till hälften var av vardera föräldern, vilken gåva i stöd av stadgandet i 6 kap. 1 § 1 mom. ärvdabalken var att anses som ett av vardera föräldern givet förskott på arv åt A, som skulle avräknas på hennes arv, likväl så att hela förskottet 100.000 mark i stöd av stadgandet i 2 mom. av nyssnämnda lagrum skulle avräknas på arvet efter D.

A hade 9.12.1977 av D erhållit en gåva innefattande likaså förskott på arv efter honom i form av holmen Rögrund om 6.850 kvadratmeter, bebyggd med arrendetagares hus och utarrenderad av gåvogivaren med ett arrendekontrakt, som av arrendetagaren kunnat förlängas till 11.7.2007. Den gåvans värde hade utgjort 16.900 mark vid den tidpunkt då gåvan mottogs. Även detta förskott på arv skulle avräknas från A:s arv efter D.

Det äganderättstestamente av 12.8.1980, som E lagligen bevakat och delgivit B och A, vek för A:s laglott. E var inte enligt 103 § 2 mom. äktenskapslagen skyldig att utge utjämning åt D:s arvingar, även om hon enligt bouppteckningen ägt större tillgångar än vad maken, sedan hans skulder först avdragits från hans tillgångar, efterlämnat. A hade sålunda från boet kunnat utfå 70.761,89 mark. Härvid hade beaktats att B:s laglottsdel från boet enligt bouppteckningen måste anses ingå i hans del av Träskö lägenhet. Det laglott A kunnat få från boet, men avstått från att yrka av modern E, skulle avdras från det A borde erhålla i laglott enligt den beräknade laglottens storlek.

D hade 25.1.1938 ensam beviljats lagfart på Träskö lägenhet RN:r 1:2 dels på grund av arv 12.12.1933 och dels på grund av köp 20.12.1937. Hans första hustru F, med vilken han ingått äktenskap 14.3.1936, hade giftorätt i lägenheten. Vid hennes frånfälle 11.8.1936 ärvdes hon av dottern G. Vid dotterns död 6.1.1949 ärvdes hon av D. E, med vilken D ingått äktenskap 25.3.1945, hade även giftorätt i lägenheten. Hon hade samtyckt till ifrågavarande köp och gåvor.

Eftersom D ensam haft lagfart på Träskö lägenhet och gåvan givits åt svarandena under makarna D:s och E:s livstid, stod laglott från värdet av Träskö lägenhet i stöd av stadgandena om utfyllnad av laglott att erhålla blott efter honom och genom denna rättegång. Likväl skulle vid beräknandet av A:s laglott på grund av stadgandena i äktenskapslagen och ärvdabalken, särskilt stadgandet i 7 kap. 3 § 1 mom. ärvdabalken, utföras en fiktiv avvittring mellan makarna D och E, vilken sålunda i detta mål minskade den beräknade laglottens storlek för A, men ej överförde någon verklig egendom till efterlevande makan E.

Därför har häradsrätten uträknat A:s beräknade laglott på följande sätt:

D egendom enligt bouppteckningen, men beaktad efter nuvärden: D egen egendom .......... 2.280,1/2 andelen av gemensamma egendomen ... 71.191,23 ---------73.471,23

Avdrag innefattande hans skulder....... 2.709,34 D:s nettoegendom enligt bouppteckningen ....................... 70.761,89 70.761,89

Härtill lades och återfördes fiktivt: Av D i penningar 7.7.1978 åt A givet förskott på arv ....... 50.000,Av D 9.12.1977 åt A givet förskott på arv i form av holmen Rögrund .............................. 16.900,Av D 9.12.1977 åt B och C givna ovanrelaterade gåvan innefattande Träskö .......1.500.000,- 1.566.900,- ------------------------ D:s sammanlagda egendom............ 1.637.661,89 ============

E:s egedom enligt bouppteckningen, men beaktad efter nuvärden: E:s egen egendom ....... 42.807,1/2 andelen av gemensamma egendomen ... 71.191,23 Av E i penningar 7.7.1978 åt A givet förskott på arv ....... 50.000,- 163.998,23 --------------------- E:s sammanlagda egendom ........... 163.998,23 ========== D och E sammanlagda egendom .. 1.801.660,12 =============

Härefter utfördes i enlighet med stadgandena om avvittring i äktenskapslagen och i ärvdabalken en fiktiv avvittring mellan makarna:

D:

Hade egendom ... 1.637.661,89 Erlade utjämning åt makan ...... 736.831,83 ------------- 900.830,06

E:

Hade egendom.... 163.998,23 Erhöll utjämning åt maken....... 736.831,83 ------------- 900.830,06

varvid sålunda D:s 1.637.661,89 mark stora egendom minskats med vid den fiktiva avvittringen E tillkommande utjämningsbeloppet 736.831,83 mark, varefter E:s egendom bestod av 900.830,06 mark.

A:s arvslott av den summan var 1/2 .......... 450.415,03 och hennes laglott av samma summa utgjorde 1/4 .. 225.207,52 ==========

Från hennes sålunda beräknade laglott efter D gjordes följande avdrag:

De av D och E 7.7.1978 åt A givna förskotten på arv a' 50.000 mk ............... 100.000,Den av D 9.12.1977 åt A såsom förskott på arv givna holmen Rögrunds värde ............. 16.900,Den del av sin laglott A hade kunnat erhålla ur faderns dödsbo enligt bouppteckningen, men som hon ej yrkat på att erhålla av modern E ................. 70.761,89 ----------- Avdragen sammanlagt ............... 187.661,89.

Skillnaden mellan A:s beräknade laglott 225.207,52 mark och det hon redan erhållit 187.661,89 mark, som avdrogs, var 37.545,63 mark.

Därför har häradsrätten, med förkastandet av yrkandena i övrigt såsom ogrundade, prövat rättvist att i stöd av 7 kap. 8 § 1 mom. ärvdabalken ålägga B och C solidariskt att som utfyllnad av laglott efter D åt A erlägga 37.545,63 mark jämte fem procents ränta från stämningsdagen 25.11.1981 och att ersätta A för hennes rättegångskostnader med skäliga prövade 15.000 mark.

Åbo hovrätts dom 6.4.1984

Sedan A dragit målet under hovrättens prövning och upprepat de yrkanden hon anfört i häradsrätten har hovrätten låtit saken bero vid häradsrättens utslag och ålagt A att ersätta B:s och C:s gemensamma rättegångskostnader i hovrätten med 700 mark.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE