Förordning om ändring av förordningen om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
På föredragning av social- och hälsovårdsministern
upphävs i förordningen den 2 november 1984 om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa ( 742/1984 ) 2 §,
ändras 3 § 1 mom. och 4 §, av dessa lagrum 3 § 1 mom. sådant det lyder i förordning 790/1994, samt
fogas till förordningen ett nytt 2 a kap. som följer:
3 §
Grunddagpenning betalas i efterskott i betalningsperioder på ett av mottagaren av dagpenning uppgivet konto i en i Finland verksam penninginrättning från det rätt till dagpenning uppkommit så, att den första betalningsperioden är två veckor lång och varje därpå följande betalningsperiod fyra veckor lång. Arbetslöshetsdagpenning kan dock även betalas på något annat sätt, om det inte är möjligt att göra inbetalningen på ett konto eller om sökanden anför särskilda skäl som folkpensionsanstalten godtar. Grunddagpenningen skall kunna lyftas av sökanden inom en vecka från betalningsperiodens utgång.
4 §
Med avvikelse från vad i 16 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgats om arbetstiden per vecka kan såsom arbetsvecka anses
inom undervisningsbranschen varje vecka under vilken personens arbetstid per vecka varit minst hälften av det lägsta antalet arbetstimmar per vecka för timlärare i huvudsyssla inom undervisningsområdet i fråga; finns det inom undervisningsområdet inga timlärare i huvudsyssla, anses minimiarbetstiden per vecka vara åtta timmar; på begäran av personen kan vid uppfyllandet av arbetsvillkoret beaktas också en sådan period om fyra på varandra följande veckor under vilken arbetstiden har uppgått till sammanlagt minst 34 timmar fördelade på varje vecka; samt
i fråga om en sådan person i arbetsförhållande som i sitt hem utför arbete åt en utomstående arbetsgivare, varje vecka under vilken hans lön varit minst tre fjärdedelar av den minimilön som enligt kollektivavtalet för branschen i fråga betalas till en fullt arbetsför person som fyllt 18 år eller, om inget kollektivavtal finns, minst tre fjärdedelar av det belopp per månad som är 40 gånger beloppet av grunddagpenningen.
2 a kap.Periodisering av försäljningsvinst
4 c §
En beräkning av försäljningsvinsten skall alltid göras när dagpenning söks i samband med att ett företag läggs ner, oberoende av om företagsegendomen då har sålts.
Försäljningsvinsten räknas ut genom att från försäljningspriset dras av
det sammanlagda beloppet av den i beskattningen icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och kostnaderna för vinstens förvärvande eller
dock alltid minst ett belopp enligt den presumtiva anskaffningsutgift som fastställs i 46 § inkomstskattelagen (1535/1992).
Den försäljningsvinst som skall periodiseras innefattar även skattefria förmåner enligt 48 § 1 mom. 3 punkten inkomstskattelagen.
Har företagsegendomen inte sålts, räknas som försäljningspris värdet enligt företagets bokföring och 46 § inkomstskattelagen. Detta belopp kan korrigeras på basis av en tillförlitlig utredning som sökanden har företett.
Från försäljningsvinsten avdras skulder och skuldräntor som hänför sig till sökandens företagsverksamhet.
4 d §
Försäljningsvinsten periodiseras från det att företaget har lagts ner.
Om företagsegendomens beskaffenhet eller andra särskilda skäl talar för det och företagsegendomen inte har kunnat säljas, kan periodiseringen på begäran av den som söker dagpenning och med stöd av en tillförlitlig utredning dock göras från tidpunkten för försäljningen av företaget.
4 e §
Har företagsverksamheten upphört genom att en konkursansökan har lämnats in, behöver ingen beräkning av försäljningsvinsten göras.
Får mottagaren av dagpenning efter konkursdomen egendom som skall delas och som skulle ha lett till en periodisering av dagpenningen, görs periodiseringen från tidpunkten för konkursdomen, om personen i fråga alltjämt får dagpenning.
4 f §
Försäljningsvinst i samband med att ett företag läggs ner beaktas även i situationer där en delägare i företaget eller en bolagsman lägger ner sin verksamhet i företaget och säljer sin andel men företaget fortsätter sin verksamhet. När hela företaget säljs delas försäljningsvinsten mellan ägarna i relation till deras ägarandelar.
4 g §
Försäljningsvinsten periodiseras utifrån företagarens arbetsinkomst genom en beräkning av hur många månaders arbetsinkomst försäljningsvinsten motsvarar. Om det efter periodiseringen kvarstår en rest, anses en månad bestå av 21,5 arbetsdagar.
Som arbetsinkomst räknas inom förtjänstskyddet antingen den arbetsinkomst enligt vilken företagaren har låtit försäkra sig i en arbetslöshetskassa eller den löneinkomst som ligger till grund för dagpenning enligt 16 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Inom grundskyddet räknas som arbetsinkomst den arbetsinkomst som ligger till grund för en persons pensionsförsäkring i anknytning till företagsverksamhet. Om personen inte har haft någon pensionsförsäkring för företagsverksamheten eller om beloppet av pensionsförsäkringen har stått i klar disproportion till företagsverksamhetens omfattning, används vid periodiseringen den arbetsinkomst enligt vilken personen borde ha tecknat pensionsförsäkring för företagsverksamheten.
4 h §
Beloppet av försäljningsvinsten räknas ut på en blankett som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1997.
Nådendal den 24 juli 1997
Republikens President MARTTI AHTISAARIMinister Terttu Huttu-Juntunen