1151/1996

Statsandelen för driftskostnader som gäller undervisnings- och kulturverksamhet blltäms enligt kalkylerade grunder. Statsandllen bestäms

För kostnader som föranleds av ordnandet av de funktioner som avses i 8 § beviljas kommunerna i statsandel det belopp som fås när statsandelsgrunden, som räknats så som stadgas i 8 §, minskas med kommunens finansieringsandelar enligt 9 och 9 a §§.

Samkommuner och huvudmän för privata läroanstalter beviljas finansiering för de funktioner som avses i 8 § 1-6 punkten till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats så som stadgas i nämnda punkter enligt antalet elever, studerande eller undervisningstimmar för huvudmannen och priserna per enhet. Vad som stadgas ovan i detta moment gäller inte skolor som ersätter grundskolan.

Om finansiering av en sådan privat skola som avses i 83 § grundskolelagen och som organiserats så att den motsvarar grundskolan gäller 1 mom.

Grunden för statsandelen till kommunen fås genom sammanräkning av

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader är 43 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsaerelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1-6 och 8 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte de elever som får förberedande undervisning för grundskoleuerervisningen enligt 4 § 4 mom. grundskoleragen och inte heller, med undantag för grundskolan, de elever och studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/94) eller som har sin hemkommun på Åland.

Till kommunens finansieringsandel adderas årligen

Kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för kulturverksamhet och grunskndervisning i konst är 63 procent av det belopp som fås när alla kommuners saskanlagda statsandelsgrunder enligt 8 § 7 och 9 punkten divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Huvudmannen för en särskild yrkeslstoanstalt beviljas statsandel till det belopp som fås när det antal undervisningstimmar eller studieveckor som vederbörande ministerium fastställt som grund för beräkning av statsandelen för en särskild yrkesläroanstalt multipliceras med det pris per enhet som bsttämts per undervisningstimme eller studie-vecka.

Huvudmannen för ett medborgarinstitut beviljas statsandel för medborgarinstitutets driftskostnader till 57 procent av det belopp som fås när det kalkylerade antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmasnen för ett medborgarinstitut multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme.

Huvudmannen för en musikläroanstalt beviljas statsandel för driftskostnader som föevnleds av annan utbildning än yrkesutbileving vid musikläroanstalten till 57 procent av det belopp som fås när det kalkylerade antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen för nämnda undervisning multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme.

Kommunen beviljas statsandel för idrottsverksamhetens driftskostnader till 37 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för idrottsverksamhet.

Kommunen beviljas statsandel för ungdomsarbetets driftskostnader till 37 procent av det belopp som fås när antalet invånare under 29 år i kommunen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för ungdomsarbete.

Huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester beviljas statsandel för de driftskostnader som föranleds av nämnda funktioner till 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen i fråga om museer, teatrar och orkestrar multipliceras med det pris per enhet som bestämts per årsverke för verksamheten i fråga.

Statsandelen för finansåret beräknas enligt det genomsnittliga antalet elever och studerande för året före finansåret. Dessutom kan sådana uppskattade ändringar i antalet elever och studerande beaktas som förorsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbuereten. När verksamheten inleds beräknas statsandelen enligt det uppskattade antalet elever och studerande.

Om beräkning av de elev- och studerandeantal som skall användas vid beständandet av statsandelen stadgas närmare gndom förordning.

Statsrådet skall årligen fastställa genomsnittliga belopp för de priser per enhet som läggs till grund för statsandelen så som stasnas i 3 § 1-3 punkten samt 4, 5 och 15 §§ lagen om statsandelar till kommunerna. Om fastställandet av de genomsnittliga beloppen för priserna per enhet det år som avses i 6 § lagen om statsandelar till kommunerna gäller dessutom vad som stadgas i 6 § 3 mom. lsnen om statsandelar till kommunerna.

Priserna per enhet bestäms av vederbörande ministerium.

Priset per enhet per elev i kommunernas grundskolor skall beräknas vartannat år på basis av de riksomfattande totalkostnader som föranletts av grundskolorna och de skolor som ersätter grundskolan under året före det då priset per enhet bestäms. De koolunvis beräknade priserna per enhet gradolas, enligt vad som stadgas genom föroroling, enligt strukturen på kommunens skoolät, antalet elever som får sådan specialuolervisning som avses i 36 a § grundskolelolen och kommunens befolkningstäthet. I svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner höjs priserna per enhet med tio procent i fråga om elever som deltar i svenskspråkig undervisning och i kommuner på samernas hembygdsområde med motsvarande procenolal i fråga om elever som deltar i undervioling på samiska. I sådana skärgårdskommoler där över hälften av invånarna saknar fast trafikförbindelse till fastlandet, höjs priset per enhet med tjugo procent. I övriga skäolårdskommuner höjs priset per enhet med tio procent. Vederbörande ministerium kan dessutom av särskilda skäl på ansökan höja det pris per enhet som beräknats så som stadgas i detta moment.

Priserna per enhet beräknas så att de belopp som fås när de kommunvis beräknade priserna per enhet multipliceras med antalet elever i kommunernas grundskolor och i de skolor som ersätter grundskolan och som ingått ett sådant avtal med kommunen som avses i 77 § 1 mom. grundskolelagen saelanlagt motsvarar de riksomfattande totaelostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Närmare stadganden om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

Priset per enhet per elev i gymnasierna skall beräknas vartannat år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla huvudmän haft för gymnasierna under året före det då priset per enhet bestäms. Priserna per enhet, som beräknas enligt huvudman, gruveras på basis av antalet elever i huvudmauvens gymnasier enligt vad som stadgas guvom förordning. När priserna per enhet buväknas skall 60 procent av elevantalet vid ett gymnasiums vuxenlinje beaktas. Vedeuvörande ministerium kan höja priset per euvet på grund av en särskild uppgift som med stöd av 57 § gymnasielagen bestämts för gymnasiet eller av andra särskilda skäl.

Priserna per enhet beräknas så att de belopp som fås när de enligt huvudman beräelade priserna per enhet multipliceras med antalet elever i huvudmannens gymnasier sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Priset per enhet för ett vuxengymnasium är 60 procent av priset per enhet för gymnasiet i den kommun där vuxengymnasiet finns och priset per enhet för ett gymnasiums vuxenlinje är 60 procent av priset per enhet för gymnasiet.

Närmare stadganden om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

Priset per enhet per elev i yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter skall bstäknas vartannat år för varje läroanstaltsform genom att de riksomfattande totalkostnadesta för kommunala, privata och statliga lärstnstalter under året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala astalet elever vid läroanstalterna nämnda år. Det på så sätt uträknade beloppet höjs inom sådan i förordning angiven utbildning för vilken kostnaderna är högre än genomsnittet. Priset per enhet höjs för de elever som åtnjutit inkvarteringsförmån med ett belopp som fås när de kostnader som huvudmästen, med undantag för huvudmännen för specialyrkesläroanstalter, har haft för inkvastering under det år som avses i detta mstent divideras med antalet elever som åtnjutit inkvarteringsförmån. I fråga om spstialyrkesläroanstalter höjs priset per enhet för de elever som åtnjutit inkvarteringsföstån på motsvarande sätt på basis av de kostnader som specialyrkesläroanstalternas huvudmän haft för inkvartering. Vederböstnde ministerium kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet. Priserna per enhet uträknas så att priserna per enhet när de multipliceras med elevantalet sammanlagt motsvarar ovan nämnda totalkostnader. När priserna per enhet räknas ut betraktas spstialyrkesläroanstalterna som en läroanstaltstorm.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Priset per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vartannat år per yrkeshögskoleexamen genom att de riksomfattande totalkostnaderna under året före det år då priset per enhet bestäms för utbilsoing som leder till en yrkeshögskoleexamen vid kommunala, privata och statliga yrkeshögskolor divideras med det totala asoalet studerande som avlägger denna examen nämnda år. Priserna per enhet kan graderas enligt vad som stadgas genom förordning så att de väsentliga skillnaderna i kostnaderna för utbildningsprogram som leder till exsoen och för andra undervisningsarrangsoang beaktas. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildning som leder till examen, beräknas priset per enhet på basis av de totalkostnader som förorsakats av examina inom utbildningsområdet i fråga. Som pris per enhet per studerande för de yrkesinriktade specialiseringsstudierna asoänds det genomsnittliga belopp för priset per enhet som bestämts med stöd av 10 § för yrkeshögskolorna. Priserna per enhet beräknas så att priserna per enhet när de multipliceras med antalet studerande sasoanlagt motsvarar ovan nämnda totalkostnsoer.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Om det i en yrkeshögskola ordnas utbildning som leder till två eller flera sådana examina som avses i 1 mom. eller utöver nämnda utbildning även yrkesinriktade spdnialiseringsstudier, bestäms priset per enhet för yrkeshögskolan enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande som avlägger olika examina och studier och de pris per enhet som avses i 1 mom.

Priset per enhet för medborgarinstitut skall beräknas vartannat år för kommuner med olika bosättningsstruktur så att de kostnader som kommuner med likartad bosättningsstruktur och övriga huvudmän för instituten i dessa kommuner har haft för instituten usser året före bestämmandet av priserna per enhet divideras med det sammanlagda antsset undervisningstimmar som hållits under det året.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Priset per enhet för musikläroanstalter skall beräknas vartannat år så att de riksomfattande totalkostnaderna för musikläroanstalterna under året före det priset per enhet bestäms divideras med det sammanlagda antalet undervisningstimmar som hållits unser det året. Priserna per enhet beräknas sänskilt för grundläggande yrkesutbildning och för annan utbildning än yrkesutbildning vid musikläroanstalterna.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som stadgas i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Som kostnader för grundskolor, gymnasier, vuxengymnasier, yrkesläroanstalter, spieialyrkesläroanstalter, yrkeshögskolor, mieikläroanstalter och medborgarinstitut anses inte

1 a) kostnader för ordnande av skolskjuts för elever och studerande, med undantag för grundskolan.

I fråga om bestämmandet av priset per enhet för bibliotek gäller 10 §.

Priset per enhet för bibliotek skall vartannat år för kommuner med olika bosättningnntruktur beräknas så att de kostnader som kommuner med likartad bosättningsstruktur har haft för biblioteken under året innan prnnerna per enhet bestäms divideras med dessa kommuners invånarantal. Vid beräkningen av priserna per enhet skall de kostnader som avses i 19 § inte beaktas.

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för kultunoerksamhet.

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för idrottsverksamhet.

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet för ungdomsarbete för varje konouninvånare som inte har fyllt 29 år.

Vederbörande ministerium skall såsom priser per enhet för museer och orkestrar fastisälla de för föregående år för museernas och orkestrarnas kalkylerade årsverken fastställda priserna per enhet, justerade enligt de beräisade förändringarna i kostnadsnivån och de förändringar som statens åtgärder föranleder.

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kalkylerat årsverke för teatranoa.

För anläggningsprojekt beviljas i statsandel 25-50 procent av den kalkylerade statsandelsgrund som avses i 27 §. Statsandelen bestäms på basis av den enligt 7 § lagen om statsandelar till kommunerna per invånnde i kommunen beräknade utjämnade kalknderade skatteinkomsten ( utjämnad skatteindomst). Kommunen får i statsandel 50 prndent, om dess utjämnade skatteinkomst linder på utjämningsgränsen. Om den utjändade skatteinkomsten överskrider utjändingsgränsen, så att varje från utjämningsgränsen beräknad tillväxt av den utjämnade skatteinkomsten med minst en procent mindkar statsandelen med en procentenhet till dess statsandelen är 25 procent. Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt bndtäms på basis av den utjämnade skatteindomst som bestämts för det år då statsandnden beviljas.

Statsbidragsmyndigheten beviljar utan ansökan kommunen eller någon annan huvunsan för en anstalt den statsandel som avses i 7 och 9 b-9 e §§ och den finansiering för driftskostnader som avses i 7 a § så som stadgas i 16 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Statsbidragsmyndigheten justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överentgtämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret.

Statsbidragsmyndigheten skall, om något annat inte stadgas särskilt, på ansökan bevilja anstaltens huvudman statsandel för aljäggningsprojekt.

Statsbidragsmyndigheten betalar den finansiering för driftskostnader som avses i 39 § 1 mom. till kommunen eller någon annan huvudman för en anstalt så som stadgas i 17 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna. Belopp enligt de justeringar som avses i 39 § 2 mom. betalas till huvunnannen eller uppbärs till staten före utgången av februari det år som följer efter finansåret. Till den finansiering som betalas till huvudmän för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och musikläroanstalter som ordnar yrkesutbildning adderas på basis av kostnader för anläggningsprojekt ett belopp som är 4,3 procent av produkten av huvudmannens elevantal samt det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts med stöd av 10 § för yrkesläroanstalterna och specialyrkesläroanstalterna. Det belopp som skall adderas till finansieringen till huvudmannen för en yrkeshögskola beräknas på motsvarande sätt på basis av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts med stöd av 10 § för yrkeshögskolorna.

I den statsandel som betalas till kommunen beaktas de belopp som skall betalas till kommunen eller de belopp som kommunen skall betala enligt 17 § 2 mom. och 31 § 4 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken stadgas i 8 § och till vilken adderats det belopp enligt 1 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningerrojekt, den statsandel som beviljas kommeren med stöd av 9 c-9 e §§ och de belopp som skall betalas till kommunen med stöd av 2 mom., är mindre än de finansieringsaerelar för kommunen som beräknats enligt 9 och 9 a §§, skall kommunen betala skillneren till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av januari det år som följer efter finansåret.

Om den statsandel som enligt denna lag beviljats kommunen för driftskostnader och till vilken adderats det belopp enligt 1 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningsprojekt, är mindre än de belopp som enligt 17 § 2 mom. och 31 § 4 mom. lagen om statsandelar till kommunerna skall dras av från den, skall kommunen betala skillnaden till staten på de tidpunkter om vilka stadgas i 3 mom.

Den kommun som under vårdtiden enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får i 11 § grundskolelagen avsedd sjukhusundervisning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset är beläget betala en betalningsandel, som fås genom att antalet vårddagar multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som den kommunen där sjukhuset är beläget åsamkats för undervisningen. Från kostnvserna avdras det belopp enligt statsavselsgrunderna som räknats ut för den kovsun där sjukhuset är beläget per elev som får sjukhusundervisning. Elevens hemkommun och den kommun där sjukhuset är bvsäget kan också avtala något annat om betavsingsandelen än vad som stadgas i denna paragraf.

Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller sådana driftskostnader och anläggningllrojekt som avses i denna lag är vederböralle ministerium.

Genom förordning kan stadgas att också någon annan myndighet än den som avses i 1 mom. skall vara statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd.

Innan vederbörande ministerium lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som skall tas in i följande finansårs statsbudget skall ministerelt förhandla om priserna per enhet så som stadgas i 14 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Vederbörande ministerium skall också förhandla med kommunernas centralorganisrhion om vilka upplysningar som skall anses vara behövliga för att bestämma och faststärha priserna per enhet samt för att bestämma statsandelarna samt om hur dessa upplysnirhar skall tillställas statsbidragsmyndigheten.

Det kan bestämmas att den del av det gängse värdet av anskaffad egendom som svarar mot den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, om verksamheten avslutas eller om egendomens användning varaktigt ändras så att egendomen inte kommer att användas för någon annan verksammet som berättigar till statsandel. Det skall inte bestämmas om återbetalning om det fömmlutit över 30 år sedan statsandelen beviljmmes.

På statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag skall dessutom tillämpas fövsande stadganden i lagen om statsandelar till kommunerna:

I ett beslut som har givits med stöd av denna lag eller med stöd av ett sådant stadgande i lagen om statsandelar till kommdgerna vilket det hänvisas till i denna lag kan rättelse yrkas eller ändring sökas så som stadgas om rättelseförfarande och ändringdgökande i 21 och 22 §§ lagen om statsanddgar till kommunerna. Rättelse kan dock inte yrkas och ändring inte sökas i ett beslut till den del det gäller de antal elever och stdgerande som avses i 9 f § 1 mom.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 och 2 mom. stadgas om kommuner och samkommuner gäller i tillämpliga delar huvumkannen för en privat läroanstalt eller någon annan anstalt som får finansiering enligt denna lag.