Lag om ändring av lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 30 december 1982 om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland ( 1057/82 ) 8 §,
ändras 1 och 2 §§, 3 § 1 mom. och 4-6 §§, av dessa lagrum 1 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 8 februari 1991 (269/91) och 4 och 5 §§ sådana de lyder i sistnämnda lag, samt
fogas till lagen nya 2 a, 4 a och 4 b §§ som följer:
1 §
I Lapplands län och Kuusamo kommun genomförs under 1982-1998 för skogsbruket en områdesplanering och främjas iståndsättning av underproduktiva områden, omfattande främjande av naturlig förnyelse, skogsodling och tryggande av återväxten, enligt denna lag.
I 1 mom. angivna åtgärder finansieras med skogsförbättringspengar som enligt skogsförbättringslagen (140/87) årligen upptas i statsbudgeten. Om finansieringen av arbeten och om stödets maximibelopp som kan beviljas stadgas genom förordning.
I denna lag avsedd områdesplan kan utarbetas för andra än statens marker, om inte för dem redan tidigare har uppgjorts en områdesplan. Iståndsättningsarbeten får inte utföras på områden som ägs av bolag, samfund eller stiftelse. Vad som stadgas i detta moment tillämpas dock inte på samfälld skogs delägarlag eller på ett samfällt områdes delägarlag som avses i lagen om samfälligheter (758/89) eller på ett bolag, ett andelslag eller på något annat samfund som består av fysiska personer och som har som huvudsakligt syfte att bedriva gårds- eller skogsbruk.
De i denna lag avsedda arbetena för främjande av naturlig förnyelse och skogsodling skall i första hand inriktas på de objekt som är de fördelaktigaste med hänsyn till virkesproduktionen, likväl med beaktande av förhållandena inom områdets olika delar och miljövårds- och sysselsättningssynpunkterna. Företagen skall från ekonomisk och från natur- och miljövårdssynpunkt vara ändamålsenliga och de skall koncentreras så att de kan genomföras på det ekonomiskt fördelaktigaste sättet.
2 §
Skogsnämnden beslutar inom ramen för de anslag som ställts till dess förfogande om vidtagande av åtgärder som avses i denna lag. En förutsättning för att medel för främjande av naturlig förnyelse och skogsodlingsarbete skall kunna beviljas är att jordägaren ansökt där-om.
2 a §
Skogsnämnden kan återkalla sitt beslut om finansiering av iståndsättningsarbete eller ändra beslutet till den del arbetet inte är utfört, om det är uppenbart att det område som utgör föremål för iståndsättningsarbete kommer att användas så att områdets användning för skogsbruksändamål till väsentliga delar förhindras.
3 §
Jordägaren är skyldig att ombesörja skötseln av ett sådant område på vilket har utförts i denna lag avsett arbete för främjande av naturlig förnyelse eller skogsodling. Om ett sådant område övergår till någon annan, övergår även skyldigheterna att sköta området på denne.
4 §
Har inom tjugo år från det ett arbete slutförts någon försummelse inträffat med avseende på skötseln av ett område för främjande av naturlig förnyelse eller skogsodling, varvid med skötsel avses plantskogsröjning och gräsbekämpning, och har försummelsen inte avhjälpts inom en av skogsnämnden förelagd tillräckligt lång tid, kan skogsnämnden besluta att de medel som har använts för arbetet helt eller delvis skall återbetalas och att den skyldighet i fråga om skötseln som avses i 3 § 1 mom. skall upphöra.
4 a §
Har ett område där iståndsättningsarbete har utförts börjat användas så att områdets användning för skogsbruksändamål till väsentliga delar förhindras och har inte tjugo år förflutit sedan arbetet slutförts, kan skogsnämnden, efter att ha fått vetskap om saken, bestämma att de medel som använts för iståndsättningsarbete helt eller delvis skall återbetalas. Sedan skogsnämnden har fattat ett här avsett beslut, upphör den i 3 § 1 mom. nämnda skyldigheten att sköta området.
4 b §
Har iståndsättningsarbete till väsentliga delar mist sin betydelse på grund av förödelse i naturen, en skogsbrand som uppstått utan jordägarens vållande eller av någon annan orsak som inte beror på jordägaren eller av skador till följd av åtgärder som behövts för att förhindra skada, och är det inte ändamålsenligt att förnya iståndsättningsarbetet enligt denna lag, kan skogsnämnden på ansökan besluta att den i 3 § 1 mom. nämnda vårdskyldigheten för det område som har utsatts för förödelsen skall upphöra.
5 §
I beslut som skogsnämnden har fattat med stöd av denna lag får ändring sökas genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd.
Vid sökande av ändring skall lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) iakttas i tillämpliga delar.
6 §
De medel som skall återkrävas får, oberoende av hur länge de varit utestående, indrivas utan dom eller beslut i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61) och utsökas ur den fastighet för vars räkning arbetena har utförts, med samma förmånsrätt som gäller för offentligrättsliga prestationer som avser fastighet.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995.
RP 124/94
JsUB 31/94
Helsingfors den 8 december 1994
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Jord- och skogsbruksminister Mikko Pesälä