531/1991

En kommunal myndighet kan bevilja förlängning av återbetalningstiden och anstånd med betalningen av avkortningar och räntor på ett i 3 § 1 mom. 2 punkten nämnt lån med högst fem år, dock så att lånet i sin helhet blir återbetalt inom den lånetid som stadgas i 6 § 1 mom. För den tid för vilken anstånd med betalningen av räntan har beviljats uppbärs inte ränta.

Under den tid bostaden används som bostad för en i 4 § nämnd person som hör till zigenarbefolkningen förfaller kommunens i 3 § 1 mom. 1 punkten angivna lån eller ett i 2 punkten nämnt lån som har överförts på kommunen inte till betalning, om inte något annat följer av 12 § 1 mom. Lånet anses ha blivit återbetalt till den del som motsvarar den tid då bostaden har använts som bostad för en i 4 § angiven person som hör till zigenarbefolkningen. Om bostaden före lånetidens utgång börjar användas som bostad för någon annan än en i 4 § nämnd person som hör till zigenarbefolkningen, förfaller det återstående lånebeloppet till betalning enligt lånevillkoren.

Kommunen skall använda en bostad för vilken specialbostadslån har beviljats som bostad för personer som hör till zigenarbefolkningen. Om bostaden inte behövs som bostad för personer som avses i 3 och 4 §§, kan kommunen använda bostaden som bostad för en person som uppfyller villkoren i 5 § lagen om bostadsproduktion.

En person som har fått specialbostadslån och den på vilken ett sådant lån har förts över skall använda bostaden som bostad för sig själv och sin familj, om inte en kommunal myndighet av särskilda skäl ger tillstånd till uthyrning av bostaden som bostad för någon annan. Om kommunen har löst in en i detta moment angiven bostad, tillämpas dock 1 mom.

Om en person som har fått specialbostadslån eller den på vilken ett sådant lån har förts över vill börja använda den bostad för vilken lånet har beviljats stadigvarande för något annat ändamål än som sin bostad eller överlåta äganderätten till de aktier som berättigar till innehav av bostaden till någon annan än sin make, en släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller sin bror eller syster eller en av kommunen utsedd i 3 och 4 §§ nämnd person, skall han erbjuda kommunen bostaden för inlösning. Kommunen har rätt att inom tre månader efter erbjudandet besluta att lösa in bostaden.

Aktiernas inlösningspris är deras anskaffningspris som justeras enligt förändringen i byggnadskostnadsindex och från vilket dras av en skälig värdeminskning. I inlösningspriset beaktas som tillägg de reparationer eller andra ökningar i förmögenheten som har skett efter anskaffningen av aktierna till den del som motsvarar aktiernas bolagsandel, och som minskning motsvarande andel av bolagets skulder. Till inlösningspriset läggs en skälig ersättning för de eventuella reparationer i lägenheten som har utförts på aktieägarens bekostnad, och från inlösningspriset dras av de kostnader som är nödvändiga för att ställa bostaden i samma skick som då ägaren flyttade in, dock utan att naturligt slitage beaktas. Bolagets styrelse skall lämna kommunen de uppgifter som behövs för bestämning av inlösningspriset. Inlösningspriset för ett egnahemshus beräknas med beaktande i tillämpliga delar av vad som ovan stadgas om bestämmande av inlösningspriset på aktier. Då förändringen i byggnadskostnadsindex och värdeminskningen beräknas, beaktas likväl också de reparationskostnader för vilka lån har beviljats enligt denna lag. Närmare stadganden om bestämmande av inlösningspriset utfärdas genom förordning.

Kommunen kan överlåta egendom som den har fått med stöd av inlösningsrätten till en person som uppfyller villkoren i 4 § eller, om detta inte är möjligt, till en person som uppfyller villkoren i 5 § lagen om bostadsproduktion. I överlåtelsepriset får därvid utöver inlösningspriset inräknas sex procents årlig ränta samt de direkta kostnader som kommunen har åsamkats av inlösningen av egendomen och under sex månader före överlåtelsen, minskade med de intäkter som kommunen har haft av egendomen.

När kommunen överlåter egendom som avses i 9 a § 1 mom. och när ägaren överlåter egendom för vilken specialbostadslån har erhållits, kan kommunen föra över specialbostadslånet på mottagaren, om han är en person som avses i 3 och 4 §§. Är han en person som uppfyller villkoren i 5 § lagen om bostadsproduktion, kan kommunen föra över specialbostadslånet på honom, om lånebeloppet och villkoren har justerats så att lånet motsvarar ett lån enligt lagen om bostadsproduktion. Vad som stadgas i detta moment tillämpas även då egendomen såsom arv eller genom testamente eller med stöd av giftorätt övergår till någon annan.

De begränsningar, som gäller kommunalt ägda bostäder för vilka specialbostadslån har beviljats och om vilka stadgas i 9 §, är i kraft 30 år efter att första raten av specialbostadslånet har lyfts, även i det fall att bostadslånet har återbetalts före lånetidens utgång eller det har bestämts att lånet skall återbetalas eller det har blivit uppsagt. Vad som stadgas i detta moment tillämpas under den återstående lånetiden på egendom som kommunen har erhållit med stöd av inlösningsrätten.

I fråga om de lån som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten gäller skyldigheten att erbjuda egendomen för inlösen samt kommunens inlösningsrätt tills lånen har återbetalts i sin helhet.

Anteckning om beviljande av ett i 3 § 1 mom. 2 punkten nämnt lån och om den därav följande skyldigheten att erbjuda kommunen bostaden för inlösen samt om kommunens inlösningsrätt och påföljderna av att inlösningsrätten förbigås skall i fråga om egnahemshus göras i inteckningsregistret, och i fråga om en bostadslägenhet i ett hus som ägs av ett bostadsaktiebolag på de aktier som berättigar till besittning av lägenheten. Anteckningen skall strykas då begränsningarna upphör att gälla.

Bostadsstyrelsen kan av särskilda skäl, då ett specialbostadslån har återbetalts i sin helhet, på ansökan och på de villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från vad som stadgas i 1 mom.

Den som är missnöjd med ett beslut av en kommunal myndighet kan yrka rättelse i beslutet. Ett rättelseyrkande som gäller ett beslut av kommunstyrelsen eller en i 14 § angiven nämnd anförs hos den myndighet som har fattat beslutet. Yrkande på rättelse i ett beslut av något annat organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare riktas till kommunstyrelsen eller en i 14 § angiven nämnd. Rättelseyrkandet skall göras skriftligen inom 14 dagar från delfåendet. Beslut i vilka rättelse får sökas skall åtföljas av anvisningar för yrkande av rättelse. Rättelseyrkanden skall behandlas utan dröjsmål.

I ett beslut med anledning av rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär hos bostadsstyrelsen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Besvärsskriften kan också tillställas den kommunala myndighet som har fattat beslutet, varvid denna myndighet utan dröjsmål skall tillställa bostadsstyrelsen besvärsskriften jämte sitt utlåtande.

Ett beslut av en kommunal myndighet kan per post tillställas den som saken gäller. Han anses då, om inte något annat visas, ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under uppgiven adress. I övrigt iakttas lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66).

Ett beslut av en kommunal myndighet kan verkställas innan det har vunnit laga kraft, om det inte på grund av verkställigheten blir onödigt att söka ändring eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och gäller till utgången av 1981, varefter den dock tillämpas på de lån som har beviljats med stöd därav tills lånen i sin helhet har återbetalts och, i fråga om bostäder för vilka specialbostadslån har beviljats, under den tid som stadgas i 9 e §.