26.10.2021

NTM-centralen förbjöd uppsättandet av en existerande reklamaffisch på det ställe företaget hade angett. Enligt beslutet uppfyllde reklamen inte som en helhet betraktad förutsättningarna för uppsättande av reklamaffischer enligt 52 § i lagen om trafiksystem och landsvägar och kraven enligt Transport- och kommunikationsverkets föreskrift. Förvaltningsdomstolen avslog företagets besvär.

Frågan i högsta förvaltningsdomstolen gällde om NTM-centralen hade kunnat förbjuda uppsättandet av reklamaffischen på det ställe företaget hade angett med beaktande av att reklam enligt Transport- och kommunikationsverkets föreskrift får placeras ut om det bedöms att reklamens placering som helhet uppfyller kraven i 52 § i lagen om trafiksystem och landsvägar.

52 § i landsvägslagen har ändrats så att man på uppsättande av reklam och annonsering vid vägar i stället för undantagsförfarande tillämpar anmälningsförfarande och samtidigt har förutsättningarna för uppsättande av reklam lättats. Lagens namn har senare ändrats till lagen om trafiksystem och landsvägar. I anmälningsförfarandet bedöms inte längre reklamens nödvändighet för trafikinformation eller turism, utan begränsningarna för placeringen grundar sig på trafiksäkerhets-, vägunderhålls- och miljösynpunkter. Det är enligt 52 § 1 mom. i lagen om trafiksystem och landsvägar möjligt att förbjuda uppsättandet av en reklamaffisch bland annat om den äventyrar trafiksäkerheten. För att garantera trafiksäkerheten får Transport- och kommunikationsverket med stöd av nämnda lag meddela behövliga föreskrifter om bland annat placeringen av reklamaffischer.

Transport- och kommunikationsverket har med stöd av nämnda lag gett närmare föreskrifter om placering av sådana reklamaffischer som enligt 52 § i lagen om trafiksystem och landsvägar äventyrar trafiksäkerheten. I föreskrifterna har bland annat reklam i ett anslutningsområde förbjudits.

I ärendet var det ostridigt att den ifrågavarande reklamen invid en väg var placerad i ett anslutningsområde i strid med Transport- och kommunikationsverkets föreskrift.

Enligt Transport- och kommunikationsverkets föreskrift är det möjligt att tillåta uppsättandet av en reklam om placeringen som en helhet betraktad uppfyller förutsättningarna enligt 52 § i lagen om trafiksystem och landsvägar. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att NTM-centralen inte med stöd av föreskriften behöver tillåta uppsättandet av en reklam i en situation där reklamens placering är i strid med förbudet att placera en reklam i ett anslutningsområde eller reklamen på grund av sin placering äventyrar trafiksäkerheten på någon annan grund enligt 52 § i lagen om trafiksystem och landsvägar. NTM-centralens beslut var därför inte lagstridigt på den grunden att NTM-centralen inte som en helhet betraktad hade tillåtit placeringen.

Enligt utredningen i ärendet har den ifrågavarande reklamaffischen funnits på samma ställe åtminstone sedan 1994. Enligt förarbetena hade syftet med ändringen av landsvägslagen och sedermera lagen om trafiksystem och landsvägar varit att bland annat främja annonsörernas jämställdhet genom att utsträcka bedömningen enligt de nya kriterierna till alla reklamer invid vägar. Med ytterligare beaktande av att det i det undantagslov som företaget hade beviljats konstaterades att tillståndet förfaller om lagstiftningen förändras så att den reklamanordning som beslutet gäller inte längre är tillåten, kunde inte heller principen om skydd för berättigade förväntningar utgöra ett hinder för att förbjuda uppsättandet av reklamen.

NTM-centralen hade därför kunnat förbjuda uppsättandet av reklamen på det angivna stället. Det fanns inte skäl att ändra slutresultatet i förvaltningsdomstolens beslut.

Lagen om trafiksystem och landsvägar 52 § 1 och 3 mom., 52 b §

Transport- och kommunikationsverkets föreskrift om reklam och annonsering invid vägar TRAFICOM/22492/03.04.03.00/2019 stycke 1.2 punkt 4 b, stycke 2.1 punkt 1

Ärendet har avgjorts av justitieråden Riitta Mutikainen, Kari Tornikoski, Tuomas Kuokkanen, Taina Pyysaari och Veronica Storträsk. Föredragande Maria Vapaavuori.