25.11.2020

Den irakiske medborgaren A hade år 2008 beviljats status som alternativt skyddsbehövande i Finland på grund av säkerhetssituationen i hemområdet Tuz Khurmatu. Han hade beviljats permanent uppehållstillstånd år 2013. A hade rest till sitt hemland i februari 2013 och hade vistats i Erbil fram till maj 2017.

Migrationsverket hade ansett att A inte kunde återvända till sitt hemområde Tuz Khurmatu. Migrationsverket hade vid prövningen gällande upphörande av statusen som alternativt skyddsbehövande däremot ansett att A kan bosätta sig i Erbil.

Det var fastställts att vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut hade det inte säkerhetssituationen i A:s hemområde skett en i 107 § 3 mom. i utlänningslagen avsedd väsentlig och varaktig förändring.

Vid prövningen av upphörande av statusen som alternativt skyddsbehövande skulle däremot även beaktas förändringarna i A:s personliga omständigheter. A hade efter att han beviljats permanent uppehållstillstånd rest till sitt hemland och vistats i Erbil hos sina släktingar i över fyra års tid. A hade inte varit utsatt för några rättskränkningar i sitt hemland och det hade inte hävdats att han skulle ha erfarit övriga säkerhetsproblem. Utgående ifrån A:s agerande kunde det bedömas att det inte heller i fortsättningen fanns en verklig risk att A skulle lida allvarlig skada i Erbil, där han även hade en verklig möjlighet att bosätta sig.

Med beaktande av A:s långvariga vistelse i hemlandet efter att han beviljats status som alternativt skyddsbehövande skulle hans personliga omständigheter anses ha förändrats i den mån att han inte längre var i behov av skydd. Förändringen var väsentlig och varaktig. Därmed hade A:s status som alternativt skyddsbehövande med stöd av 107 § 2 och 3 mom kunnat upphöra.

Utlänningslagen 107 § 2 och 3 moment, 52 § 1 moment, 58 § 1 moment, 146 § 1 moment och 149 § 1 moment 1 punk

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (skyddsdirektivet, omarbetat) artikel 16

Ärendet har avgjorts av justitieråden Mika Seppälä, Kari Tornikoski, Tuomas Kuokkanen, Monica Gullans och Juha Lavapuro. Föredragande Jenny Rebold.