24.5.2019

Med stöd av 51 § 2 mom. i vägtrafiklagen kunde ett vägmärke som förbjöd ridning sättas upp på en enskild väg. En i 51 § i vägtrafiklagen avsedd trafikanordning gällde alla väganvändare oberoende av med vilken rätt de utnyttjade vägen. Uppsättandet av en trafikanordning måste ha en grund som hänför sig till trafiksäkerheten eller annan reglering av trafiken. Den privata vägnämnden hade motiverat ridningsförbudet med ett behov att undvika ökade vägunderhållskostnader. Den privata vägnämnden hade inte motiverat sin ansökan för att sätta upp ett vägmärke som förbjöd ridning med på vägtrafiklagen baserade grunder. Förvaltningsdomstolen borde ha upphävt kommunens beslut om samtycke för uppsättandet av vägmärket.

Vägtrafiklagen (267/1981) 51 § 2 mom.

Lagen om enskilda vägar (358/1962) 80 § 3 mom.

Vägtrafikförordningen (182/1982) 16 § 4 mom. och 21 § 3 mom.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Mika Seppälä, Kari Tornikoski, Taina Pyysaari, Jaakko Autio och Pekka Aalto. Föredragande Tuire Taina.