19.12.1989

Allmänna åklagarens åtal vid Nykarleby häradsrätt

Allmänna åklagaren har anfört, att A under tiden 29.4.1985-21.1.1986 hade gjort sig skyldig till upphovsrättsförseelse genom att uppsåtligen rita av en planritning som Eurorakenne Oy hade skickat till honom i samband med en offert angående ett hus, som bolaget med ensamrätt marknadsfört i Finland. Ensamrätten hade förvärvats av B, vilken såsom arkitekt hade planerat hustypen och ritat husets planlösning. Efter att ha ritat av planlösningen för huset, som hade två våningar, hade A vänt sig till kommanditbolaget C, som var Makrotalo Oy:s representant i Nykarleby. A hade bett om en offert på ett hus som skulle tillverkas enligt den planlösning han ritat av och överlämnat till C.

C hade därefter uppgjort de slutliga ritningarna, vilka hälsovårdsnämnden i Nykarleby hade godkänt 29.4.1985. A hade 17.5.1985 fått byggnadstillstånd för ett hus, som enligt ritningarna skulle uppföras vid Värnamogatan 18 i Nykarleby. C, som var utbildad byggnadsingenjör och delägare i ett företag i byggnadsbranschen, borde ha insett att ritningarna, som A visat honom, var kopierade av någon annans ritningar samt att det var fråga om ett av Eurohouse-typhus, vilka Eurorakenne Oy tillverkade. Dessa typhus var allmänt kända bland yrkesmän i branschen för sina särprägel i utseendet, isynnerhet beträffande tak och fönster. A:s hus gav som helhet intryck av att vara ett Eurohouse-typhus. C hade haft undersökningsplikt beträffande hustypen och han borde av Eurorakenne Oy ha tagit reda på, om det var deras hustyp. C hade signerat dessa av B uppgjorda ritningar såsom sina egna, fastän han inte hade skapat dem själv eller ens ändrat dem väsentligt. C:s vårdslöshet hade varit grov.

D hade 17.4.1985-21.1.1986 uppsåtligen i förvärvssyfte brutit mot upphovsrättslagen då han såsom avdelningschef vid Makrotalo Oy hade låtit göra en offert på ett färdigt hus, beträffande vilket C, såsom Makrotalo Oy:s representant i Nykarleby, hade skickat behövliga uppgifter till bolaget. Från den av D ledda avdelningen hade offerten skickats till A, som hade godkänt den. Efter godkännandet hade D låtit leverera elementen till huset, fastän han 17.4.1985 blivit uppringd av Eurorakenne Oy:s verkställande direktör, som hade meddelat att det var fråga om deras typhus, vars ritningar B hade uppgjort. Makrotalo Oy:s representant kommanditbolaget C hade därefter börjat uppföra huset. Sålunda hade D uppsåtligen i Makrotalo Oy:s namn sålt ett hus enligt B:s ritningar och låtit tillverka elementen till detta. Brottet var grovt, då den handelsvinst som Eurorakenne Oy hade gått miste om var ungefär 100.000 mark och den royalty som B hade förlorat var 8.000 mark.

Åklagaren har yrkat svarandenas fällande till straff, A och C för upphovsrättsförseelse och D för upphovsrättsbrott.

Målsägandenas yrkanden

B och Eurorakenne Oy har förenat sig i det av åklagaren framställda åtalet samt därtill yrkat straff på A för anstiftan till grovt upphovsrättsbrott och på C för medverkan till grovt upphovsrättsbrott som delaktig.

Häradsrättens utslag 22.4.1986

Sedan A, C och D blivit i saken hörda har häradsrätten funnit utrett, att A hade varit intresserad av att åt sig uppföra ett egnahemshus av typen Eurohouse S 2, som B konstruerat och Eurorakenne Oy marknadsfört i Finland. A hade även underhandlat med Eurorakenne Oy:s representanter om anskaffandet av ett sådant hus och av dessa erhållit ritningar till huset. A hade dock sedermera under våren 1985 vänt sig till Makrotalo Oy:s distriktsrepresentant kommanditbolaget C och avtalat om uppgörandet av ritningar, som till väsentliga delar utgjorde plagiat av B:s ritningar till Eurohouse S 2, och om uppförandet av ett hus på basen av de sålunda tillkomna ritningarna. Det av B ritade Eurohouse S 2 var av så unik karaktär och präglades av hans personlighet och individualitet samt representerade ett sådant estetiskt värde att ett plagiat av hans ritningar och uppförandet av ett hus efter sådana plagierade ritningar kränkte hans upphovsrätt och även Eurorakenne Oy:s ensamrätt att i landet disponera över B:s verk.

C hade, trots att han uppmärksamgjorts på B:s upphovsrätt och Eurorakenne Oy:s ensamrätt i landet, av grov vårdslöshet kränkt B:s upphovsrätt till Eurohouse S 2 och Eurorakenne Oy:s ensamrätt till B:s verk, genom att åt A uppgöra ritningar till ett hus, som till väsentliga delar utgjorde plagiat av B:s ritningar till Eurohouse S 2, och hos byggnadsmyndigheterna i Nykarleby under april månad 1985 utverka byggnadstillstånd åt A för uppförandet av ett hus på basen av de plagierade ritningarna. Dessa åtgärder hade sedan lett till att A 17.5.1985 beviljats byggnadstillstånd. Under sommaren 1985 hade C i kommanditbolaget C:s regi låtit uppföra huset.

D hade av grov vårdslöshet kränkt B:s upphovsrätt och Eurorakenne Oy:s ensamrätt genom att, efter det byggnadstillståndet beviljats och han blivit uppmärksamgjord på B:s upphovsrätt och Eurorakenne Oy:s ensamrätt, under sommaren 1985 åt A leverera byggnadselement till huset. I branchen förekom allmänt efterapningar av andras ritningar och hus i större och mindre grad och det förelåg ingen klar och entydig gränsdragning mellan det tillåtna och otillåtna i ett sådant förfarande.

Det hade inte visats att varken C eller D avsiktligt mot bättre vetande genom sitt förfarande skulle ha kränkt B:s och Eurorakenne Oy:s rätt. De besatt dock båda ett så stort mått av sakkunskap och insikter i byggnadsbranchen, att deras förfarande måste anses ha tillkommit genom grov vårdslöshet.

A hade visserligen blivit varskodd om att uppförandet av huset på basen av de plagierade ritningarna skulle kunna kränka B:s och Eurorakenne Oy:s rätt. Med hänsyn till att han ej kunde anses ha besuttit några insikter om upphovsrätt inom husbyggandet och att han vänt sig till Makrotalo Oy, som var den största småhusbyggaren i landet och förlitat sig på Makrotalo Oy:s och dess distriktsrepresentants åtgärder, kunde det inte anses att A varken avsiktligt eller av grov vårdslöshet hade kränkt någons rätt.

På dessa grunder har häradsrätten, med förkastande av straffyrkandena till övriga delar, med stöd av 56 a § 1 och 3 mom. upphovsrättslagen dömt C för upphovsrättsförseelse till 20 dagsböter om 64 mark motsvarande 1.280 marks böter och D för upphovsrättsförseelse till likaså 20 dagsböter om 198 mark motsvarande 3.960 marks böter.

Vasa hovrätts utslag 28.4.1988

Hovrätten, där B, Eurorakenne Oy, C och D sökte ändring, har uttalat följande.

Domskäl

B hade såsom arkitekt skapat hustypen Eurohouse S 2. De enskilda komponenterna som ingick i huset, såsom takets utformning, kunde inte anses som unika eller nya, men huset som helhet besatt dock ett sådant mått av självständighet och originalitet och präglades klart av B:s personlighet och individualitet, att huset var att anse som ett i 1 § 1 momentet upphovsrättslagen avsett alster av byggnadskonst. Eurorakenne Oy hade på basen av licensavtal ensamrätt att disponera över huset i Finland.

A hade under våren och sommaren 1985 i Nykarleby av grov oaktsamhet kränkt B:s upphovsrätt till hustypen Eurohouse S 2 och Eurorakenne Oy:s ensamrätt till verket. A hade hos Makrotalo Oy:s distriktsrepresentant kommanditbolaget C låtit uppgöra ritningar till ett hus, som frånsett vissa mindre detaljer utgjort ett direkt plagiat av B:s verk. A hade vidare ingått avtal med Makrotalo Oy om leverans av ett på ritningarna baserat hus samt sedan i kommanditbolaget C:s regi låtit uppföra huset.

C hade under tiden från april till sommaren 1985 i Nykarleby uppsåtligen i förvärvssyfte kränkt B:s upphovsrätt till hustypen Eurohouse S 2 och Eurorakenne Oy:s ensamrätt till verket. C hade uppgjort ritningarna för A:s hus och angett sig själv som upphovsman, trots att dessa frånsett vissa mindre detaljer utgjort ett direkt plagiat av B:s verk. Därefter hade C, trots att han av Eurorakenne Oy blivit uppmärksamgjord på att ett uppförande av huset kränkte B:s upphovsrätt och Eurorakenne Oy:s ensamrätt, i egenskap av ansvarig bolagsman för kommanditbolaget C låtit uppföra huset åt A.

D hade i egenskap av avdelningschef vid Makrotalo Oy sommaren 1985 uppsåtligen i förvärvssyfte kränkt B:s upphovsrätt till hustypen Eurohouse S 2 och Eurorakenne Oy:s ensamrätt till verket genom att, trots att han av Eurorakenne Oy blivit uppmärksamgjord på sakförhållandet, åt A levererat ett på de av C uppgjorda ritningarna baserat hus, som frånsett vissa mindre detaljer utgjort ett direkt plagiat av B:s verk.

Med hänsyn till de stora ekonomiska intressen som var involverade i husaffären var C:s och D:s gärningar att anse som grova.

Lagrum

Upphovsrättslagen 1 § 1 mom., 2 § 1 mom., 3 § 1 mom. samt 56 och 56 a §

Domslut

Hovrätten har med ändrande av häradsrättens utslag dömt A för upphovsrättsförseelse till 20 dagsböter om 40 mark motsvarande 800 marks böter, C för upphovsrättsbrott till 40 dagsböter om 64 mark motsvarande 2.560 marks böter och D för upphovsrättsbrott till 40 dagsböter om 198 mark motsvarande 7.920 marks böter.

Domskäl

En hustyp eller stilriktning som sådan kan inte åtnjuta skydd utan förutsättningen för upphovsrätt är ett verk av byggnadskonst. Som sådant verk har B och Eurorakenne Oy åberopat ett Eurohouse S 2 benämnt hus, som enligt B:s ritningar uppförts åt E i Nykarleby. Det åt A byggda huset påminner starkt om E:s hus. Kränkning av upphovsrätt kan dock komma i fråga endast i det fall att ovannämnda Eurohouse S 2 åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Detta skydd förutsätter att verket kan anses vara individuellt och egenartat.

Huset Eurohouse S 2 skiljer sig från många vanliga småhus på grund av sin såkallade herrgårdsprägel, som framträder i sådana arkitektoniska element som valmtaket, den stora terrassen och burspråken med de framskjutande fönstren. Alla dessa element är likväl tidigare kända och vida använda.

Som helhet består Eurohouse S 2 av ovannämnda och andra arkitektoniska element. I målet har ingetts ett stort antal småhuskataloger och -prospekt som olika tillverkare av byggnadselement publicerat. Av detta material och vittnet E:s berättelse framgår, att Eurohouse S 2 som helhet inte i nämnvärd grad skiljer sig från andra saluförda småhus. Detta är förståeligt då valmöjligheterna vid framställandet av småhus vanligen är begränsade och utformningen i hög grad är betingad av tillverkningssynpunkter och andra funktionella omständigheter. Eurohouse S 2 är således inte heller som helhet individuellt och egenartat och åtnjuter därför inte upphovsrättsligt skydd. A, C och D har sålunda inte gjort sig skyldiga till brott mot upphovsrättslagen.

Domslut

Högsta domstolen upphäver hovrättens utslag och förkastar åtalen. A, C och D befrias från dem ådömda straffen.