HFD:2019:94
- Ämnesord
- Mervärdesskatt, Avdragsrätt, Fastighetsinvesteringsverksamhet, Utgifter som hänför sig till försäljning av fastigheters samt fastighets- och bostadsaktiebolags affärslokalers aktier
- År för fallet
- 2019
- Meddelats
- Diarienummer
- 4182/2/17,4237/2/17
- Liggare
- 3589
- ECLI-kod
- ECLI:FI:KHO:2019:94
Pensionsförsäkringsbolag A, som hörde till en skattskyldighetsgrupp, idkade fastighetsinvesteringsverksamhet genom att äga fastigheter samt aktier i ömsesidiga fastighets- och bostadsaktiebolag och hyra ut de utrymmen som genom detta var i bolagets besittning. Skattskyldighetsgruppen hade ansökt om att med stöd av 30 § i mervärdesskattelagen upptas som skattskyldig för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet. A hade hyrt ut utrymmena i fastigheterna och de ömsesidiga fastighetsbolagen med i huvudsak mervärdesskattskyldiga hyresavtal. Som en del av fastighetsbolagsverksamheten kunde A ändra sitt fastighets- och aktieägande genom att sälja fastigheter samt aktier i ömsesidiga fastighets- och bostadsbolag. A köpte inte fastigheter eller fastighetsbolagsaktier för att sälja dem vidare, utan anskaffningarna skedde alltid i uthyrningssyfte.
Hyresintäkterna från fastighetsinvesteringsverksamheten tillföll A direkt. Därför var A en i mervärdesskattelagen och i mervärdesskattedirektivet avsedd skattskyldig gällande sin fastighetsinvesteringsverksamhet, oberoende av om A sålde mervärdesskattskyldiga förvaltningstjänster åt fastighetsaktiebolagen. Försäljningen av aktier i fastighetsaktiebolag var en direkt, beständig och oundviklig följd av fastighetsinvesteringsverksamheten och hörde därför till mervärdesskattens tillämpningsområde. Enligt A ingick inte anskaffningsutgifterna för de tjänster som hänförde sig till försäljningen av objekten i de ifrågavarande objektens försäljningspris, utan deras försäljningspris var marknadsbestämt. Således utgjorde försäljningsutgifterna inte en del av prisbildningen för försäljning av fastigheternas eller fastighetsbolagens aktier, och de ifrågavarande tjänsterna riktade sig inte direkt och omedelbart till försäljningen av dessa objekt, utan de måste ses som en del av priset på de transaktioner som hänförde sig till A:s fastighetsbolagsverksamhet och därmed som sådana allmänna utgifter för bolaget som skattskyldighetsgruppen hade rätt att avdra enligt 117 § i mervärdesskattelagen. Omröstning 4 - 1 gällande domskälen.
Skatteförvaltningens förhandsbesked för tiden 29.9.2016 - 31.12.2017.
Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 27 § 1 mom., 41 §, 42 § 1 mom. 6 punkten, 43 § 1 och 2 mom., 102 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom. samt 117 §
Rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, leden a och c i artikel 2.1 samt artikel 9, artikel 15.2, led f i artikel 135.1, led a i artikel 168 samt artikel 173
Unionens domstols dom i ärendet C-29/08, SKF
Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Hannele Ranta-Lassila, Leena Äärilä, Mikko Pikkujämsä och Antti Pekkala. Föredragande Marita Eeva.