16.9.2016/3870 HFD:2016:133

Barnskydd - Ändring av vårdplats under tiden för brådskande placering - Besvärsförbud - Avslag på ansökan om omhändertagande och placering av vård utom hemmet - Brådskande placering förfaller - Förordnande om verkställighet av beslut

En regional förvaltningsdomstol hade avslagit en ansökan som en tjänsteinnehavare inom kommunens socialvård hade gjort om att ett barn skulle omhändertas med stöd av barnskyddslagen och placeras i vård utom hemmet. I samband med att förvaltningsdomstolen meddelade detta avgörande hade förvaltningsdomstolen med hänvisning till 31 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen konstaterat att beslutet skulle verkställas först när det hade vunnit laga kraft. Förvaltningsdomstolen hade med samma beslut avslagit barnets mors besvär över beslut som gällt brådskande placering av barnet, fortsatt brådskande placering av barnet och byte av vårdplats för barnet under den brådskande placeringen.

Barnets föräldrar överklagade förvaltningsdomstolens beslut till den del som moderns ovan nämnda besvär hade avslagits samt till den del som förvaltningsdomstolen hade uttalat sig om verkställigheten av sitt beslut. I saken skulle för det första avgöras om det var möjligt att söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut till den del som förvaltningsdomstolen avslagit besvären. I 92 § 1 mom. i barnskyddslagen föreskrivs att i en förvaltningsdomstols beslut som gäller omhändertagande av barn och vård utom hemmet enligt lagens 43 § får sökas ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, men enligt 92 § 1 och 3 mom. i barnskyddslagen får ändring i en förvaltningsdomstols beslut om brådskande placering och fortsatt brådskande placering av barn inte sökas ändring. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att enligt 92 § 1 och 3 mom. i barnskyddslagen och med hänsyn till lagens syfte och systematik fick ändring inte sökas hos högsta förvaltningsdomstolen i ett beslut som en förvaltningsdomstol under en brådskande placering hade fattat om att byta vårdplats för ett barn. Föräldrarnas besvär avvisades utan att prövas till den del som de gällde den brådskande placeringen, den fortsatta brådskande placeringen samt bytet av barnets vårdplats under den brådskande placeringen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att förvaltningsdomstolens konstaterande om verkställigheten av sitt beslut kunde förstås så att förvaltningsdomstolen meddelat ett förordnande om verkställigheten med stöd av vilket placeringen av barnet i vård utom hemmet kunde fortsätta tills förvaltningsdomstolens beslut att avslå tjänsteinnehavarens beslut hade vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen prövade föräldrarnas besvär till denna del och undanröjde förvaltningsdomstolens förordnande om verkställighet med hänvisning till att förvaltningsdomstolen när den avslog ansökan inte hade fattat något sådant beslut som skulle ha krävt verkställighet. Trots att en förvaltningsdomstols avslag på en ansökan om omhändertagande av ett barn som till följd av brådskande placering befinner sig i vård utom hemmet leder detta till att barnet återbördas till hemmet, är det när detta sker inte fråga om att förvaltningsdomstolens avslag på ansökan verkställs i den bemärkelse som avses i 31 § i förvaltningsprocesslagen, utan om att den brådskande placeringen förfaller. Förvaltningsdomstolen hade inte med stöd av 31 § 1 mom. i förvaltningsdomstolen kunnat ge det överklagade förordnandet om att den brådskande placeringen skulle fortsätta.

Barnskyddslagen 39 § 3 mom., 43 § 3 mom. och 92 § 1 och 3 mom.

Förvaltningsprocesslagen 31 §1 mom.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.