23.8.2016/3471 HFD:2016:125

Djurskydd - Tillsyn - 44 § i djurskyddslagen - Brådskande åtgärder - Djurskyddssynpunkter - Avlivande av djur - Tillräcklig och vederbörlig utredning - Brister i djurhållning - Enskild bedömning av djur

Tillsynsveterinären och 1:a stadsveterinären hade med stöd av 39 § i djurskyddslagen 26.11.2015 på nytt verkställt inspektion på A:s gård. På basis av de iakttagelser om A:s djurhållning som gjorts vid inspektionen och efter att A lämnat ett skriftligt bemötande, hade veterinärerna som en sådan brådskande åtgärd som avses i 44 § i djurskyddslagen 9.12.2015 meddelat ett beslut om att samtliga nötdjur på A:s gård, över hundra djur, utan fördröjning skulle avlivas eller sändas för slakt, så att djuren inte skulle förorsakas ytterligare lidande. I beslutet hade med stöd av 52 § i djurskyddslagen bestämts att beslutet skulle följas även om ändring söktes.

Trots råd, uppmaningar och förelägganden som A åren 2012 - 2015 meddelats vid flera inspektioner av djurskyddet, hade djurens välbefinnande inte förbättrats på ett sätt som skulle ha blivit bestående. Av bland annat denna anledning hade det med stöd av iakttagelserna vid inspektionen 26.11.2015 funnits grund för slutsatsen att man inte genom förelägganden med stöd av 42 § i djurskyddslagen tillräckligt snabbt och med tillräcklig säkerhet skulle lyckas förbättra A:s djurhållning så som målsättningarna i 1 § 1 och 2 mom. i djurskyddslagen förutsatte. Av utredningen i ärendet hade veterinärerna kunnat dra slutsatsen att A inte förmådde sköta sin boskap på tillbörligt sätt. När man dessutom tog hänsyn till det stora antalet nötkreatur, hade det inte varit ändamålsenligt att vidta sådana primära åtgärder som avses i 44 § i djurskyddslagen. Följaktligen hade det varit möjligt att bestämma att all boskap på A:s gård skulle avlivas eller slaktas.

Vid inspektionen 26.11.2015 hade veterinärerna konstaterat att situationen ytterligare försämrats när det gällde djurens välbefinnande. Under dessa förhållanden och eftersom det var frågan om så många nötdjur, hade åtgärder enligt 44 § i djurskyddslagen kunnat vidtas utan att man bedömde djuren var för sig.

När omedelbara åtgärder vidtas med stöd av 44 § i djurskyddslagen ska man försöka undvika onödigt dröjsmål, detta med anledning av målsättningarna i djurskyddslagen och eftersom djurets ägare eller innehavare enligt 58 § i djurskyddslagen svarar för de kostnader som åtgärderna förorsakar. Veterinärerna hade meddelat sitt beslut redan dagen efter att A 8.12.2015 lämnat sitt bemötande. Åtgärderna hade inte varit lagstridiga på den grunden att de inte skulle ha vidtagits tillräckligt snabbt.

Djurskyddslagen (247/1996) 44 §

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.