1.7.2016

Regionförvaltningsverket hade med stöd av vattenlagen beviljat bolaget A tillstånd att öka uttaget av grundvatten på Selänpää grundvattenområde från 600 kubikmeter till 2 000 kubikmeter per dygn. Innan tillståndsärendet blivit anhängigt hade närings-, trafik- och miljöcentralen på begäran av bolaget A beslutat att MKB-förfarande skulle tillämpas på ett projekt som innebar att från samma grundvattenområde skulle få tas 6 000 - 7 000 kubikmeter vatten per dygn. Kontaktmyndigheten hade motiverat sitt beslut om tillämpning av MKB-förfarandet med projektets läge i förhållande till ett närliggande område som hörde till nätverket Natura 2000 samt med de sammantagna konsekvenserna av detta projekt och andra projekt under planering, såsom bolaget B:s projekt.

Bolaget A hade beträffande Selänpää-projektet tillställt kontaktmyndigheten ett program för miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivningen, vilka bolaget A gjort tillsammans med bolaget B. I de alternativ som behandlats i MKB-förfarandet hade vattenmängden med undantag för nollalternativet varierat mellan 8 000 - 22 000 kubikmeter per dygn. Miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande hade blivit klara först efter beslutet om vattenhushållningstillstånd.

Det projekt som beskrevs i bolaget A:s tillståndsansökan var i fråga om uttagen vattenmängd ett mycket mindre projekt än vad som enligt gällande bestämmelser medför skyldighet att genomföra MKB-bedömning och vad kontaktmyndigheten hade tagit ställning till i sitt beslut. Likaså var projektet till sin vattenmängd mindre än de alternativ som behandlats i MKB-förfarandet, projektets faktiska miljökonsekvenser inskränkte sig till ett litet område och mellan projektet och de övriga projekt som varit föremål för MKB-förfarandet fanns inte någon sådan växelverkan eller något sådant faktiskt samband som skulle ha påverkat granskningen av alternativen i MKB-förfarandet. Den omständigheten att bolaget A med stöd av vattenlagen hade beviljats tillstånd att öka uttaget av grundvatten innebar således inte sådan uppdelning av det projekt som varit föremål för beslutet om tillämpning av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning att det borde ha ansetts att man genom det i strid med MKB-lagen eller MKB-direktivet kringgått skyldigheten att tillämpa förfarandet vid miljökonsekvensbedömning.

Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen) 4 § och 5 § 2 mom.

Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förordningen) 6 och 7 §

Vattenlagen (587/2011) 3 kap. 4 § och 11 kap. 3 § 2 mom.

Naturvårdslagen 65 §

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt

Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)