29.2.2016

Till en magistrat hade lämnats en ansökan om fastställande av uppgifterna om delägarna i ett dödsbo. I bouppteckningsinstrumentet hade som delägare förutom arvingarna antecknats två andra personer som universaltestamentstagare.

Magistraten hade med stöd av uppgifter i befolkningsdatasystemet och annan tillgänglig utredning fastställt att i bouppteckningen hade upptagits samtliga delägare i dödsboet och ytterligare konstaterat att delägare i dödsboet var den avlidnas lagbestämda arvingar. Enligt magistratens tolkning var de övriga två personerna inte delägare i dödsboet, eftersom de skulle betraktas som legatarier.

Förvaltningsdomstolen ändrade magistratens beslut så att det fastställdes att även de två testamentstagare som magistraten inte ansett vara delägare i dödsboet var delägare.

Magistraten överklagade förvaltningsdomstolens beslut. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att magistratens fastställelse av bouppteckningen inte innebar ett juridiskt bindande avgörande om vem som var delägare i dödsboet. Magistratens fastställelse innehöll inte något sådant i 5 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen avsett sakligt avgörande som kunde överklagas genom besvär i förvaltningsprocess. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och avvisade besvären över magistratens beslut, med vilket magistraten fastställt delägarförteckningen i bouppteckningsinstrumentet.

Ärvdabalken 18 kap. 1 § samt 20 kap. 9 a och 9 c §

Förvaltningsprocesslagen 5 § 1 mom.