HFD:2013:134
- Ämnesord
- Myndighets behörighet, Ämbetsverk som inrättats med stöd av förordning, Utövning av offentlig makt, Beslutsfattande som gäller tjänstemans anställningsförhållande
- År för fallet
- 2013
- Meddelats
- Diarienummer
- 1986/3/12
- Liggare
- 2579
Då justitieförvaltningens servicecentral sammanslogs med Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Servicecentret) hade A övergått i Servicecentrets tjänst. Vid justitieförvaltningens servicecentral hade det under tre års tid betalts ett personligt lönetillägg till A på den grunden att hans kostnader för arbetsresor hade ökat efter det att hans arbetsort ändrats i samband med en tidigare omorganisation. Betalningen av det personliga lönetillägget hade grundat sig på justitieministeriets beslut som fattats enligt 5 § 2 mom. 2 punkten i lagen om statens tjänstekollektivavtal och 9 § 3 mom. 2 punkten i förordningen om statens tjänstekollektivavtal. A hade yrkat att Servicecentret åläggs att också i fortsättningen betala lönetillägget med stöd av justitieministeriets beslut. Servicecentret hade avslagit det rättelseyrkande som A hade framställt om detta enligt 52 § 1 mom. i statstjänstemannalagen.
Förvaltningsdomstolen hade ansett att Servicecentret, som ett sådant ämbetsverk som inrättats med stöd av en förordning, inte hade haft rätt att utöva offentlig makt och därmed inte behörighet att avsluta utbetalningen av lönetillägget. Förvaltningsdomstolen hade ålagt Servicecentret att erlägga det lönetillägg som tvisten gällde till A.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att utövning av offentlig makt inte hörde till Servicecentrets primära uppgifter och att det därför hade varit möjligt att med stöd av 119 § 2 mom. i grundlagen utfärda bestämmelser om ämbetsverkets allmänna grunder genom förordning av statsrådet. Servicecentrets behörighet att fatta beslut med anledning av ett rättelseyrkande som avsågs i 52 § 1 mom. i statstjänstemannalagen och Servicentrets rätt att fatta förvaltningsbeslut som inverkade på dess tjänstemäns rättsliga ställning grundade sig på tjänstemannalagstiftningen. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och återförvisade frågan om A:s rätt till det stridiga lönetillägget till förvaltningsdomstolen för avgörande.
Finlands grundlag 119 § 2 mom.
Statstjänstemannalagen 52 § 1 och 2 mom.
Statsrådets förordning om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning 1 §