27.12.2012

X, som bedrev renskötsel på området för Lapska armens renbeteslag, hade av jord- och skogsbruksministeriet beviljats tillstånd att inne på detta område uppföra ett sådant skyddsgärde som aves i 39 § i renskötsellagen. Lapska armens renbeteslag och de renskötare som var verksamma inom detta renbeteslags verksamhetsområde överklagade ministeriets beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas.

Med hänsyn till vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. i renskötsellagen skulle det anses att renskötsellagen utgår från att det är renbeteslaget som beslutar om vilka arrangemang i anslutning till renskötseln och åtgärder för förebyggande av skador som vidtas inom renbeteslaget. Uppförandet av det skyddsgärde som avsågs i ansökan konstaterades vara en åtgärd som i avsevärd grad inverkade på renskötseln på Lapska armens renbeteslags område. Det var således frågan om ett byggande som skulle komma att inverka på sådana arrangemang och åtgärder som som renbeteslaget har rätt att besluta om enligt renskötsellagen.

Med hänsyn till skyddsgärdets stora betydelse för renskötseln, den utgångspunkt som framgår av 7 § i renskötsellagen samt den omständigheten att man endast undantagsvis kunde tillåta att skyddsgärden uppfördes någon annanstans än där ett renbeteslag började eller slutade eller vid en riksgräns, skulle det anses att ett sådant skyddsgärde som avses i 39 § 1 mom. i renskötsellagen kunde uppföras endast med renbeteslagets samtycke. I detta fall hade inget sådant samtycke getts, varför jord- och skogsbruksministeriet inte hade behörighet att bevilja ett tillstånd som i praktiken skulle ha inneburit ett ingrepp i en uppgift som enligt 7 § i renskötsellagen ankom på renbeteslaget. Jord- och skogsbruksministeriets beslut skulle följaktligen upphävas.

Renskötsellagen 6 § 3 mom., 7 § 1 mom., 9 § 1 mom. och 39 § 1 mom.