Finlex ®

Godkännande av detaljplan - Delegering av kommunfullmäktiges beslutanderätt - Instruktion - En nämnds behörighet

I en detaljplan som miljöministeriet hade fastställt år 1992 hade anvisats områden för bl.a. affärs- och kontorsbyggnader, även sådana som hyste privata hälso-, sjukvårds- och sjukhustjänster. I kvarteret hade redan då anvisats områden för sådant byggande på 30 000 kvadratmeter våningsyta som kunde skapa livlig trafik. Stadsstyrelsen hade år 1998 godkänt en ändring av detaljplanen som anvisade områden i kvarteret också för bostadsbyggande och den gata som löpte förbi kvarteret hade ändrats till återvändsgränd.

Stadens miljö- och planläggningsnämnd hade år 2003 godkänt en ändring av detaljplanen. Ändringen innebar att detaljplanen från 1998 för en del av kvarteret hade ändrats bl.a. så, att ett kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader med en byggrätt på 10 000 kvadratmeter våningsyra, i vilka även fick placeras privata hälso-, sjukvårds- och sjukhustjänster (K-1), hade ändrats till ett kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL).

När miljö- och planläggningsnämnden godkände ändringen av detaljplanen 2003, var en av motiveringarna att den i planen tillåtna placeringen av hälso-, sjukvårds- och sjukhustjänster i kvarteret inte skulle komma att förverkligas. Ändringen av detaljplanen ändrade inte väsentligt kvarterets trafikarrangemang. Trafiken ökade inte nämnvärt av att planen efter ändringen tillät bostadsbyggande i större omfattning än tidigare och byggande av affärs- och kontorsutrymmen i mindre omfattning än tidigare. När hänsyn dessutom togs till den omständigheten att området i den generalplan som stadsfullmäktige hade godkänt år 2001 hade anvisats som ett område för centrumfunktioner med karaktär av primärt centrum och reserverats för bl.a. ett i centrummiljö lämpligt boende, hade ändringen av stadsplanen under dessa förhållanden inte sådana betydande verkningar som avsågs i 52 § markanvändnings- och bygglagen. Miljö- och planläggningsnämnden, till vars behörighet det enligt instruktionen hörde att godkänna andra än i 52 § markanvändnings- och bygglagen avsedda planer med betydande verkningar, hade inte överskridit sin behörighet när den i stadsfullmäktiges ställe hade godkänt ändringen av detaljplanen.