21.12.2017/6647

Miljötillstånd för fiskodling (Föglö, Åland), om beslutet finns också ett kort referat

Ärende Besvär som gäller miljötillstånd för fiskodling

Ändringssökande A och hennes medparter som framgår av handlingarna

Beslut som överklagas

Ålands förvaltningsdomstols beslut 17.5.2016 nr 52/2016

Ärendets tidigare handläggning

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) har med sitt beslut 15.4.2014 nr ÅMH-Pn 8/14 med stöd av 17 § 1 mom. i miljöskyddslagen beviljat Ålands Fiskförädling Ab tillstånd för fiskodling utanför Skrovsö, Föglö kommun, i enlighet med en till beslutet bifogad karta. Kartbilagan anger ett skifte av fastigheten Rnr 4:61 såsom plats för verksamheten.

Tillståndet gäller till och med 31.12.2024, med krav på inlämnande av ansökan om revidering av tillståndsvillkor senast 1.7.2019 samt ansökan om förnyat tillstånd senast 1.7.2024.

Tillståndet har med stöd av 24 och 26 § i miljöskyddslagen jämte 4 kap. 7 § i vattenlagen förenats med bl.a följande villkor:

1. När fiskodlingsverksamhet inleds vid den nya odlingsplatsen utanför Skrovsö ska platsens förhållanden vara utredda och kända. Bottenprovtagning avseende sedimentprov och bottenfaunaundersökning ska utföras senast under första odlingssäsongen. (7 § och 26 § e punkten miljöskyddslagen)

2. Innan fiskodlingsverksamhet inleds vid den nya odlingsplatsen utanför Skrovsö, Föglö, ska de tidigare odlingsenheterna vid Bergö i Lemland och Norrboda, Lumparland upphöra med verksamhet på de gamla odlingsplatserna. Utförd flyttning ska meddelas ÅMHM. (5 kap. 9 § 2 mom. vattenlagen)

3. De avvecklade odlingsplatserna vid Bergö i Lemland och Norrboda i Lumparland ska fortsättningsvis ingå i fiskodlingens kontrollprogram under minst 5 år för uppföljning av återhämtning. Havsbotten nedanför kassarna ska besiktas och fotograferas eller videodokumenteras senast inom ett år efter att platsen avvecklats. Om filmning visar på ackumulation av slam och exkrementer som sedimenterat under kassarna ska sedimenten provtas med bottenfaunaprov och sedimentprov för att fastställa eutrofigrad, näringsämnesinnehåll och eventuell lakbarhet. Minst ett bottenfaunaprov ska dock tas från respektive odlingsplats och analyseras under slutet av uppföljningsperioden om 5 år. Detta kan ske tillsammans med fiskodlingens kontrollprogram om det anses lämpligt och praktiskt. Resultaten lämnas in till ÅMHM för utvärdering. Allt avfall ska transporteras till godkända mottagare och övrigt eventuellt kvarblivet material, såsom kassar, ramar, bojar mm. ska avlägsnas från strandområden. (24 § d punkten miljöskyddslagen)

4. Verksamhetens totalbelastning till vattenmiljön vid Skrovsö får uppgå till maximalt 1 102 kg fosfor och 9 029 kg kväve årligen. Med totalbelastning avses den mängd kväve och fosfor som binds i den producerade fiskens årliga tillväxt subtraherat från den totala mängden kväve respektive fosfor i det foder som årligen används. (24 § a punkten miljöskyddslagen)

6. Tillståndshavaren ska sträva till att minska belastningen på vattenområdet som verksamheterna ger upphov till och vid den dagliga skötseln noggrant beakta miljöskyddsaspekter. Tillståndshavaren ska tillämpa bästa tillgängliga teknik som enligt gängse branschkriterier är ekonomiskt möjligt samt kontinuerligt sköta och underhålla anläggningarna så att minsta möjliga miljöförorening och störning av närliggande bebyggelse uppstår. Tillståndshavaren ska sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor- och kväveinnehåll. (4 kap. 7 § 2 mom. vattenlagen, 4 § miljöskyddslagen)

7. Odlingsplatsens djupförhållanden ska vara sådana att den fyller kraven i 3 § landskapsförordning om odling av regnbågslax och lax i havet. Odlingsplatsernas lokalisering ska meddelas ÅMHM och Trafikverket med kopia av karta eller utdrag ur sjökort där platsen för fiskodlingarna framgår samt där koordinater för fiskodlingsanläggningarna anges. (3 § fiskodlingsförordningen)

8. Tillståndshavaren ska hålla fiskodlingsanläggningarnas konstruktioner och anordningar i sådant skick och förankra dem så att de hålls på den avsedda platsen och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av vattendraget sådan skada som kan undvikas. Utmärkning eller belysning av fiskodlingsanläggningen får inte störa trafiken i allmän farled och eventuell belysning får inte störa navigationsljus i farleden. För att trygga sjötrafiken i anläggningarnas närhet ska konstruktionerna utmärkas på ett av Trafikverket godkänt sätt. (4 kap. 4 § vattenlagen)

13. Tillståndshavaren ska på egen bekostnad låta utföra kontroller av fiskodlingarnas inverkan på vattendraget, inverkan på fiske och fiskbestånden på ett av myndigheten godkänt sätt. Kontrollerna kan utföras som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga i området enligt det gemensamma miljökontrollprogrammet för fiskodlingarna på Åland. Om tillståndshavaren inte utför kontrollerna inom detta program ska ett förslag till alternativt program lämnas in till ÅMHM inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av observationerna ger anledning därtill kan kontrollprogrammet senare ändras i samråd med ÅMHM eller i enlighet med 26 § 4 mom. i miljöskyddslagen. Resultaten av observationerna ska inlämas till ÅMHM och Föglö kommun. Dokument och resultat från kontrollprogrammet ska bevaras vid anläggningarna och kunna uppvisas för tillsynspersonal. (26 § i miljöskyddslagen)

De övriga villkoren avser införskaffande av information om fodrets ursprung (villkor 5) kemikaliehantering (villkor 9), avfallshantering (villkor 10 och 11), egenkontroll (villkor 12), ansvarig person (villkor 14) samt avslutande av verksamheten (villkor 15).

ÅMHM har konstaterat att tillståndsvillkoren utgör sådant skydd att verksamheten inte kommer att orsaka sådan skada som ligger till grund för ersättning enligt 7 kap. 4 och 6 § i vattenlagen.

ÅMHM har motiverat sitt beslut bland annat som följer:

Verksamheterna är med iakttagande av de i tillståndet givna tillståndsvillkoren förenlig med miljöskyddslagen och den lagstiftning som nämns i 10 § i samma lag. De villkor och föreskrifter som fastställts i beslutet har utformats så att ändamålet nås med minsta möjliga negativa miljöpåverkan utan att denna miljöhänsyn blir oskälig enligt 4 § i miljöskyddslagen.

Tillståndets giltighet

Enligt 4 kap. 1 § i vattenlagen ska vattenfarlig verksamhet utövas så att ändamålet med verksamheten nås med minsta skada och olägenhet utan att kostnaderna för dessa hänsyn medför att verksamheten omöjliggörs. Av förarbetena till vattenlagen framgår att övergödning är ett av de största vattenvårdsproblemen i saltsjön. Myndigheten konstaterar att fiskodling innebär ett nettotillskott av närsalter till vattnet. Även om fiskodlingens bidrag till Östersjöns totala övergödningsproblem är relativt litet, är det ur ett åländskt perspektiv det största enskilda bidraget. Myndigheten konstaterar med utgångspunkt i detta att det är skäligt att tillståndet tidsbegränsas och omprövas med 10 års intervall och att villkoren däremellan revideras efter 5 år för att begränsa fiskodlingsverksamhets belastning på vattenmiljön enligt 24 § i miljöskyddslagen och i enlighet med vad som stadgas i 4 kap. 7 § i vattenlagen. Tillstånd har tidigare tidsbegränsats till 5 år men en giltighetstid på 10 år med villkorsrevidering efter 5 år försämrar inte miljöskyddet medan det däremot ger verksamhetsutövaren bättre förutsättningar att investera i miljöförbättrande teknik.

Flyttning av plats

Ålands Fiskförädling Ab anhåller om tillstånd att flytta odlingsenheterna vid Bergö i Lemland och Norrboda, Lumparland, i sin helhet samt halva odlingskapaciteten vid Ängösund i Lumparland dels till ny plats vid Skrovsö och dels till befintlig odlingsplats vid Rödskär, bägge i Föglö. Den nya platsen vid Skrovsö är belägen på vattenområde som innehas av sökanden.

Vid etablering av en ny odlingsplats är det viktigt att utreda utgångsläget, dvs. vad man har för status på sediment och bottenfauna då verksamheten inleds. ÅMHM har därför i villkor 1 ställt krav om nödvändiga förundersökningar enligt e punkten 24 § i miljöskyddslagen. Detta är väsentligt för att senast i det skede verksamheten avslutas kunna jämföra eventuell påverkan på platsen i förhållande till utgångssituationen. Enligt d punkten i ovan nämnda paragraf kan prövningsmyndigheten ställa villkor om åtgärder vid avslutande och för att kunna avgöra eventuellt saneringsbehov i samband med avveckling behöver utgångsläget vara klarlagt.

Enligt 5 kap. 9 § 2 mom. i vattenlagen får ny eller ändrad verksamhet komma till stånd i vattenområdet endast om det visas att åtgärden eller verksamheten inte kan bidra till ökad övergödning i området eller att förbättringsöverskott utnyttjas. Omstruktureringar och flyttningar av fiskodlingsenheter är därmed möjligt utan att förbättringsöverskott utnyttjas så länge den totala belastningen av övergödande ämnen inte ökar inom det berörda vattenområdet. De berörda fiskodlingsenheterna ligger definitionsmässigt inom samma vattenområde, Södra saltsjöområdet, enligt vattenförordningen för landskapet Åland. Därmed ges möjlighet till flytt av odlingsenheten i enlighet med detta tillstånd. Omstruktureringen får påbörjas i och med att detta beslut vunnit laga kraft. För att inte öka belastningen från övergödande ämnen måste enligt villkor 2 de gamla odlingsplatserna först vara avvecklade innan den flyttade odlingskapaciteten tas i bruk vid Skrovsö eller Rödskär.

Avveckling av odlingsplats

Ålands Fiskförädling Ab kommer att avveckla sina odlingsenheter vid Bergö i Lemland och Norrboda, Lumparland i och med omstruktureringen. Vid avvecklande av verksamhet behöver verksamhetens effekter på miljön och vattenmiljön kontrolleras för att utreda behov av sanering eller iståndsättning samt förebyggande av vidare utsläpp. Fiskodlingarnas påverkan på vattenmiljön och botten behöver kontrolleras visuellt och genom analys av bottenfauna. Avfall och utrustning som tidigare använts i verksamheten får inte lämnas kvar så att de förfular eller förorenar miljön. Villkor 3 reglerar krav på åtgärder efter att verksamheten upphört i syfte att utreda behov av iståndsättning och sanering av områden samt förebyggande av vidare utsläpp, i enlighet med d punkten 24 § i miljöskyddslagen.

Verksamhetens belastning

Myndigheten konstaterar att en minskning av belastningen från fiskodlingsverksamhet med dagens teknik i huvudsak kan uppnås genom att minska mängden genom fodret tillförda närsalter till vattnet. Hur stor belastningsminskningen kan bli begränsas dock av vilka krav på närsalter fisken har för bibehållen tillväxt och välmående, utfodringsteknik samt av de foder som finns tillgängliga på marknaden. Med beaktande av att odlingen kan medföra viss negativ inverkan på vattenmiljön har totalbelastningen av kväve och fosfor till vattenmiljön beräknats, begränsats och reglerats i villkor 4 så att förutsättningar för tillstånd enligt 4 kap. 1, 2, 4 och 7 § samt 5 kap. 9 § i vattenlagen ska föreligga.

ÅMHM bedömer, med beaktande av den nya odlingsplatsens placering och den inverkan de närliggande odlingarna har på vattenmiljön i området, att tillståndsvillkoren är ändamålsenliga för att uppnå tillräckligt miljöskydd enligt 4 kap. i vattenlagen och för att bestämmelserna om vattenkvalitet i 5 kap. 9 § i vattenlagen ska vara uppfyllda. Beräkningen av belastningen har för den nya odlingsplatsen utgått från genomsnittliga värden av fodrets innehåll av kväve och fosfor, samt bedömningen att bästa tillgängliga teknik som enligt gängse branschkriterier är tillämpbar används. Myndigheten har uppskattat den genomsnittliga foderkoefficienten (FK) till 1,15. Vid beräkningarna har myndigheten utgått från att fodret innehåller i genomsnitt 0,80 % fosfor och 6,1 % kväve samt att fisken binder 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. I bedömningen har såväl fiskens välmående, miljömässiga aspekter samt uppgifter i ansökan beaktats.

Eftersom det är fråga om en flyttning av befintlig odlingskapacitet till en ny plats har bedömningen utgått från gällande tillstånd, beviljade på 1990-talet, för de gamla platserna. De gamla tillstånden hade begränsning av näringsämnen i foder och en maximal produktion. Vid beräkning och fördelning av näringsämnesbelastning har i första hand beaktats näringsinnehållet och den totalbelastning de medfört och i andra hand odlingsbegränsningen. Äldre foder, foderkonverteringsfaktor och praxis har justerats så att kväve och fosformängderna i fodret blivit i kongruens, dvs. fosformängden har minskats och kvävet har ökats för att passa modern praxis. Vid fördelning av tillgänglig odlingskapacitet har sökandens önskemål om fördelning av odlingskapaciteten beaktats.

Om tillståndshavaren odlar enligt ovanstående innebär det att denne enligt ÅMHM:s beräkningar kan odla cirka 217 ton med en teoretisk belastning motsvarande 1 130 kg fosfor och 9 272 kg kväve vid odlingsplatsen utanför Skrovsö. Om det i samband med revidering av villkor eller förnyande av tillstånd senare framgår att belastningen lokalt blir för stor så måste villkor 4 omprövas och näringsmängderna kan justeras.

Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte enligt fiskodlingsförordningen överskrida 6 gram fosfor och 50 gram kväve per kilogram producerad fisk. Enligt myndighetens beräkningar blir den specifika belastningen 5 gram fosfor och 43 gram kväve per kilogram producerad fisk om bästa tillgängliga foder och teknik tillämpas.

Tabell 1. Myndighetens beräkningar av teoretisk och specifik belastning för Skrovsö.

Tabell 1

= = =

Enligt 4 kap. 7 § 1 mom. i vattenlagen ska den som utövar eller ämnar utöva vattenfarlig verksamhet vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar samt iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan krävas för att förebygga eller avhjälpa risk för försämring av vattenkvaliteten. Omfattningen av åliggande enligt 4 kap. 7 § 1 mom. ska bygga på tekniskt bästa möjliga lösning som är ekonomiskt möjlig för den typ av verksamhet som är ifråga. Exempelvis finns idag olika tekniska hjälpmedel för övervakning och styrning av utfodring. Villkor 6 ställs i syfte att tillgodose kraven på bästa tillgängliga teknik enligt miljöskyddslagens 4 § och 4 kap. 7 § 2 mom. i vattenlagen.

Odlingsplatsens lokalisering och lämplighet

För att utföra ett vattenföretag krävs enligt 2 kap. 2 § i vattenlagen rätt eller rådighet över vattenområdet och enligt 2 kap. 3 § i vattenlagen råder den som äger en fastighet över det vatten som finns där, om inte annat följer av bestämmelserna i vattenlagen. Vattenområdet vid Skrovsö ägs av sökanden.

Enligt 4 kap. 6 § i vattenlagen får vattenfarlig verksamhet endast utövas på plats eller platser där minsta möjliga olägenhet för vattenmiljön uppstår och där förutsättningarna finns eller kan skapas för det slags verksamhet som är i fråga, utan att oskäligt högre verksamhetskostnader uppstår till följd av platsvalet. ÅMHM konstaterar att forskning visat att kuststräckor med goda förutsättningar för fiskodling vanligen har en hög vattenomsättning. Hög vattenomsättning medför att utspädningen är stor och att eventuella övergödningseffekter är svåra att mäta i odlingens närhet. Vid en bra lokalisering får man således små lokala effekter, men ett generellt tillskott av närsalter till havet.

Enligt platskraven i 3 § i landskapsförordningen om odling av regnbågslax och lax i havet (fiskodlingsförordningen) ska fiskodlingar med en årlig produktion som överstiger 25 ton endast bedrivas på plats som ligger utanför de områden som enligt förordningen är inre vatten med lägre vattenomsättning samt ha ett öppenhetsvärde som är minst 0,75 eller en exponeringsgrad som är minst 6 samt ha ett vattendjup på minst 10 m. Villkor 7 anger att den nya platsen vid Skrovsö ska tillgodose platskraven i fiskodlingsförordningen.

Enligt bilaga 1 i fiskodlingsförordningen är den nya odlingsplatsen utanför Skrovsö lokaliserad i ett område som klassas som yttre vattenområde med hög vattenomsättning. Platsen ligger relativt öppet och klarar därmed med god marginal kriteriet om en exponeringsgrad högre än 6 samt uppfyller också kravet på vattendjup om minst 10 m. Den aktuella platsens öppenhetsvärde är däremot ca 0,30 om man beräknar öppenhetsvärdet för nordöstra Föglöfjärden. Enligt förordningen är platsen godkänd men det låga öppenhetsvärdet bör beaktas. I sitt utlåtande anger landskapsregeringens vattenenhet att det öppna läget och möjlighet till gott vattenutbyte i nord-sydliga strömstråket kan kompensera för det relativt låga öppenhetsvärdet. På basis av ovanstående har sökanden också minskat den nya odlingsplatsens storlek och väljer att flytta delar av odlingsvolymen från Bergö, Norrboda och Ängösund till befintlig odling vid Rödskär istället för enbart Skrovsö.

Platsen är belägen invid ett "sund" eller stråk i nord-sydlig riktning som förbinder norra Östersjön med Bottenhavet och har tidvis starka strömmar och god vattenomsättning. Dock är platsen också belägen nära holmar och grundare mellanskärgårdsområden vilka under perioder med tex svaga vindar kan påverkas lokalt av utsläppen från fiskodlingen. Inom det Sydöstra saltsjöområdet finns det lokaler med bättre vattenomsättning men sökanden har inte tillgång till alternativa platser.

Målsättningen med fiskodlingsförordningen är att de inre strandnära odlingsplatserna ska flyttas till mer lämpliga odlingsplatser med högre vattenomsättning. Flyttning av Ålands Fiskförädlings odlingsenheter vid Bergö i Lemland och Norrboda i Lumparland till Rödskär och den nya odlingsplatsen utanför Skrovsö är förenligt med fiskodlingsförordningen.

Fiskodlingens placering är väsentlig för att vattenföretaget ska utföras med minsta intrång och olägenhet för andra allmänna och enskilda intressen och särskilt med beaktande på fiskbestånd och möjlighet att bedriva fiske, samfärdsel, möjligheterna att på det berörda vattenområdet i framtiden utföra annat vattenföretag, utöva vattenfarlig verksamhet eller bedriva annan härmed jämförbar verksamhet samt rekreationsmöjligheterna, naturskönheten, kulturvärdena och trivseln i omgivningen. Villkor 8 anger att anläggningarna ska hållas i skick samt vara förankrade så att de inte flyttar sig eller utgör olägenhet för samfärdsel enligt 4 kap. 4 § i vattenlagen.

= = =

Recipientkontroll

Föreskrift 13 syftar till att klargöra verksamhetsutövarens ansvar för egenkontroll i enlighet med miljöskyddslagens 26 §. Kontroll av odlingarnas miljöpåverkan sker inom ramen för det gemensamma miljökontrollprogrammet för de åländska fiskodlingarna från 1993, vilket reviderats år 2002, 2007 och 2013. Enligt plan sker provtagning årligen vid samtliga fiskodlingsenheter där verksamhet bedrivs.

Sammanfattande motivering

ÅMHM konstaterar att kravet på sökandens rätt till de erforderliga vattenområdena är uppfyllda och att platserna som avses i ansökan lämpar sig för fiskodlingsverksamhet i den omfattning som anges i tillståndsvillkoren ovan. Vidare konstaterar myndigheten att ovan ställda villkor utgör ett sådant skydd att verksamheterna inte står i strid med enskilda och allmänna intressen.

Fiskodlingsverksamhet medför ett nettotillskott av närsalter till havet, men då miljötillståndet innehåller villkor och föreskrifter för förebyggande av förorening och begränsning av fiskodlingsverksamhetens belastning, vilka ges med stöd av 24 och 26 § i miljöskyddslagen och 4 kap. 7 § i vattenlagen, anser myndigheten att nyttan av att verksamheten får bedrivas på den avsedda platsen är betydlig i förhållande till den skada som kan följa av att verksamheten tillåts.

Villkoren har utformats i syfte att tillse att ändamålet med verksamheten nås med minsta olägenhet för miljön, utan att kostnaderna för dessa hänsyn medför att företaget och verksamheten omöjliggörs. Verksamhetsutövaren svarar enligt 7 § i miljöskyddslagen och 4 kap. 7 § i vattenlagen, oavsett givna villkor, för att miljöförorening förebyggs, undanröjs och begränsas och för att försämring av vattenkvaliteten förhindras, så även efter det att verksamheten avslutats i enlighet med vad som sägs i 34 § i miljöskyddslagen och 4 kap. 7 § i vattenlagen.

Med ovanstående motiveringar finner ÅMHM grund för beviljande av tillstånd för flyttning av befintlig fiskodlingsverksamhet inom det Södra saltsjöområdet till ny plats utanför Skrovsö, Föglö kommun.

Förvaltningsdomstolens avgörande

Ålands förvaltningsdomstol har med sitt överklagade beslut, till den det nu är frågan om, avslagit A:s och hennes medparters besvär över Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets beslut.

Förvaltningsdomstolen har till dessa delar motiverat sitt avgörande enligt följande:

= = =

Invändningen avseende prövningsnämndens sammansättning

I 4 kap. i landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (lagen om ÅMHM) föreskrivs följande om handläggning och beslutsfattande i miljötillståndsärenden.

Enligt 9 § i lagen avgörs ärenden om tillstånd i enlighet med landskapslagen om miljöskydd samt ändring och återkallande av sådant tillstånd i Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets namn av en prövningsnämnd.

Landskapsregeringen utser enligt 10 § 1 mom. fem ledamöter som ingår i prövningsnämnden för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Ledamöterna utses för en mandatperiod om fyra år så att omväxlande två respektive tre ledamöter utses vartannat år. Enligt 2 mom. utser landskapsregeringen bland ledamöterna en ordförande och en vice ordförande för en mandatperiod om två år. Bland ledamöterna ska finnas kompetens inom områdena hälsoskydd, teknik, biologi och ekonomi och en ledamot ska ha särskild kännedom om näringslivet. En ledamot ska vara jurist. Landskapsregeringen ska tillsätta personliga ersättare för ledamöterna. För ersättarna ska i tillämpliga delar bestämmelserna om ledamöterna gälla.

I 12 § föreskrivs om beslutförhet. Enligt lagrummet är prövningsnämnden beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.

I detta fall har prövningsnämnden vid ÅMHM vid tidpunkten för det överklagade beslutet om miljötillstånd saknat juristledamot samt personlig ersättare för denna. Det står ändå klarlagt att prövningsnämnden avgjort tillståndsärendet i beslutför sammansättning. Med vidare beaktande av att juristledamoten, eller enskilda ledamöter överlag, inte heller vid sidan av beslutsfattandet föreskrivits någon sådan uttrycklig uppgift eller medverkan i ärendens handläggning som skulle nu skulle ha bortfallit, kan den omständighet att prövningsnämnden inte varit fullständigt tillsatt inte anses belasta lagligheten av det enskilda tillståndsbeslutet.

Det överklagade beslutet har inte tillkommit i felaktig ordning. Dess lagenlighet ska således prövas i sak.

Miljöskyddslagen

Enligt 1 § i landskapslagen om miljöskydd (miljöskyddslagen) är syftet med lagen att främja en hållbar utveckling genom att undvika negativ miljöpåverkan samt genom att undanröja och begränsa skador av sådan påverkan. Inom verksamhet som medför risk för förorening av miljön ska allmänna principer om försiktighet och aktsamhet, om prevention och minimering av olägenheter, om bästa praxis ur miljösynpunkt samt om förorenarens ansvar tillämpas.

Enligt 4 § 1 mom. ska vid all verksamhet förfaras så att ändamålet nås med minsta möjliga negativa miljöpåverkan utan att denna miljöhänsyn blir oskälig. Verksamhetsutövaren ska därvid vidta sådana åtgärder som rimligen kan krävas för att negativ miljöpåverkan undviks, undanröjs eller begränsas. Enligt 3 mom. i paragrafen får gränsvärden, kvalitetsnormer eller andra specifika normer aldrig åsidosättas.

Enligt 10 § krävs tillstånd bland annat för verksamhet som förutsätter tillstånd enligt vattenlagen.

I 17 § föreskrivs om förutsättningar för tillstånd. Enligt 1 mom. i paragrafen ska tillstånd beviljas om verksamheten kan förverkligas i enlighet med denna lag och den lagstiftning som nämns i 10 §. Enligt 2 mom. ska om verksamheten inte uppfyller förutsättningarna enligt 1 mom. tillståndet i första hand förenas med sådana villkor enligt 24 och 25 § som skäligen kan krävas för att förutsättningarna ska vara uppfyllda. Om sådana villkor inte är tillräckliga för att verksamheten ska kunna förverkligas i enlighet med nämnda förutsättningar ska ansökan avslås.

Vattenlagen och -förordningen

I 1 kap. 1 § i vattenlagen för landskapet Åland (vattenlagen) föreskrivs om lagens syfte och tolkning. I 1 mom. i paragrafen föreskrivs bland annat att vatten och vattenområden inom landskapet ska användas på det sätt som bäst gagnar en uthållig utveckling samt att en åtgärd som direkt eller indirekt kan inverka på vatten inte får vidtas om den kan motverka en uthållig utveckling. Enligt 2 mom. ska för att uppnå syftet enligt 1 mom. ytvatten och grundvatten samt ekologiska förhållanden i våtmarker, sötvatten och saltsjön nyttjas, skyddas och vårdas så att en uthållig utveckling gagnas och så att där kan finnas sådana växt- och djursamhällen, som i huvudsak utgör naturliga inslag i dessa naturmiljöer.

I 4 kap. i vattenlagen finns allmänna kravbestämmelser:

Enligt 4 kap. 1 § ska vattenföretag utföras och vattenfarlig verksamhet utövas så att ändamålet med företaget eller verksamheten nås med minsta skada och olägenhet för miljön utan att kostnaderna för dessa hänsyn medför att företaget eller verksamheten omöjliggörs. Särskilt ska eftersträvas att grundvattnet och vattenmiljön skadas så litet som möjligt och hålls i ett så naturligt skick som möjligt. Vattenföretag och vattenfarlig verksamhet ska dessutom utföras och utövas med minsta intrång och olägenhet för andra allmänna och enskilda intressen. Härvid ska enligt 4 kap. 4 § särskilt beaktas företagets eller verksamhetens inverkan på fiskbeståndet och möjligheten att bedriva fiske (a punkten), samfärdseln (b punkten), möjligheterna att på det berörda området i framtiden utföra annat vattenföretag, utöva vattenfarlig verksamhet eller bedriva annan härmed jämförbar verksamhet (c punkten) samt rekreationsmöjligheterna, naturskönheten, kulturvärdena och trivseln i omgivningen (d punkten).

Enligt 4 kap. 2 §, som gäller skydd för vattenkvalitet, får vattenföretag inte utföras och vattenfarlig verksamhet utövas om detta i något vattenområde kan försvåra uppfyllandet av kvalitetsnorm eller andra krav för vattenkvalitet som föreskrivs i 5 kap.

Enligt 4 kap. 6 § får vattenfarlig verksamhet endast utövas på plats eller platser där minsta möjliga olägenhet för vattenmiljön uppstår och där förutsättningarna finns eller kan skapas för det slags verksamhet som är i fråga, utan att oskäligt högre verksamhetskostnader uppstår till följd av platsvalet.

Enligt 4 kap. 7 § ska den som utövar eller ämnar utöva vattenfarlig verksamhet, om inte längre gående krav gäller enligt annat lagrum i denna lag, vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar samt iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa risk för försämring av vattenkvalitet. Skyldigheten att avhjälpa olägenheter kvarstår även efter att vattenfarlig verksamhet har upphört. Omfattningen av åliggande enligt 1 mom. ska enligt 2 mom. bygga på tekniskt bästa möjliga lösning som är ekonomiskt möjlig för den typ av verksamhet som är i fråga.

I 5 kap. i vattenlagen finns bestämmelser om vattenkvalitet:

Enligt 5 kap. 4 § ska landskapsregeringen utfärda sådana kvalitetsnormer som är behövliga eller lämpliga för att klara de allmänna förutsättningar för vattenföretag och vattenfarliga verksamheter som anges i 1 och 2 §.

Enligt 5 kap. 9 § 2 mom. får, om inte kvalitetsnormer gäller för vattenområde i saltsjön syftande till att begränsa övergödning, såsom kvalitetsnormer avseende ekologiska förhållanden eller kvalitetsnormer i enlighet med 4 § 1 mom., ny eller ändrad markanvändningsåtgärd eller verksamhet komma till stånd i vattenområdet eller dess tillrinningsområde endast om det visas att åtgärden eller verksamheten inte kan bidra till ökad övergödning i området eller att förbättringsöverskott utnyttjas enligt bestämmelserna i 12 §.

I 5 kap. 20 § i vattenlagen föreskrivs om klassificering av vattenkvalitet och miljökvalitet. Enligt paragrafens 1 mom. ska ytvatten i sjöar och kustvatten klassificeras på grundval av ekologisk och kemisk kvalitet. Dessa ytvattens ekologiska kvalitet ska klassificeras som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig medan ytvattnens kemiska kvalitet ska klassificeras som god eller otillfredsställande. Enligt 4 mom. ska klassificering av ytvatten i sjöar, kustvatten och kraftigt modifierade vattenförekomster samt grundvatten utföras av landskapsregeringen med beaktande av vad som följer av bilaga V i vattendirektivet.

I 5 kap. 21 § 1 mom. i vattenlagen föreskrivs om kvalitetsmål för ytvatten i sjöar, kustvatten och kraftigt modifierade vattenförekomster samt grundvatten och marina vatten. Enligt paragrafens 1 mom. ansvarar landskapsregeringen för att allt vatten i landskapet skyddas på ett ändamålsenligt sätt så att vattenkvaliteten inte försämras och att den vid behov förbättras. Det övergripande målet ska vara att uppnå god vattenkvalitet i ytvatten i sjöar och kustvatten samt grundvatten samt god ekologisk kvalitet och kemisk ytvattenkvalitet i kraftigt modifierade vattenförekomster senast den 31 december 2015 samt god miljökvalitet i marina vatten senast den 31 december 2020.

I 30 § 2 mom. i vattenförordningen för landskapet Åland (vattenförordningen) föreskrivs att vattenområden i saltsjön vid tillämpning av bestämmelserna om särskilda kvalitetsnormer i 5 kap. 9 § vattenlagen är de fyra områden som anges i bilaga 9 till förordningen.

Fiskodlingsförordningen

Landskapsregeringen har med stöd av 63, 64 och 68 § i den dåvarande landskapslagen om miljöskydd och miljötillstånd samt 4 kap. 9 § i vattenlagen utfärdat landskapsförordningen om odling av regnbågslax och lax i havet (fiskodlingsförordningen). Förordningen tillämpas enligt 1 § på odling i öppna nätkassar i saltsjön av regnbågslax (Oncorhynchus mykiss) och lax (Salmo salar), med undantag av sättfisk.

I 3 § i förordningen föreskrivs krav på plats för fiskodling. Enligt paragrafens 1 mom. ska fiskodlingsplats i sin helhet vara belägen på område som enligt officiellt sjökort är minst 10 meter djupt, eller om den årliga produktionen överstiger 500 ton minst 15 meter djupt. Saknas djupangivelser inom 500 meter från odlingsplatsens mitt ankommer det på verksamhetsutövaren att på annat sätt visa motsvarande djupförhållanden. Enligt 2 mom får fiskodling med en årlig produktion som överstiger 25 ton endast bedrivas på plats som ligger minst 200 meter utanför de områden som i bilaga 1 till denna förordning anges som inre vatten med lägre vattenomsättning. Platsen ska ha ett öppenhetsvärde som är minst 0,75 eller en exponeringsgrad som är minst 6.

Enligt 4 § i förordningen får den årliga specifika belastningen vara högst 6 gram fosfor och 50 gram kväve per kilogram producerad fisk. Beräkningen utgår från att odlad regnbågslax eller lax innehåller 0,4 procent fosfor och 2,75 procent kväve.

Bilaga 1 till förordningen anger de områden som enligt 3 § utgör inre vatten med lägre vattenomsättning.

Vattendirektivet jämte rättspraxis

Landskapets vattenlag syftar genomföra direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vattendirektivet), till vilket även ovan sagda bestämmelser om klassificering av vattenkvalitet och miljökvalitet hänvisar.

I art. 4 i vattendirektivet föreskrivs om miljömål. Enligt punkt 1 a i artikeln ska medlemsstaterna vid genomförande av de åtgärdsprogram som anges i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt, när det gäller ytvatten, utan att det påverkar de relevanta internationella avtal som avses i artikel 1 för de berörda parterna, bl.a.

i) genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenförekomster, om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 6 och 7 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8,

ii) skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster om inte annat följer av tillämpningen av punkt iii när det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i syfte att uppnå en god ytvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av de förlängningar som beslutats i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8, samt

iii) skydda och förbättra alla konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i syfte att uppnå en god ekologisk potential och en god kemisk ytvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av de förlängningar som beslutats i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8.

Europeiska unionens domstol har i mål C-461/13 prövat en begäran om förhandsavgörande om tolkningen av aktuella delar i vattendirektivet. Målet gällde ett projekt avseende fördjupning av delar av floden Weser i norra Tyskland, för att större containerfartyg ska kunna nå hamnar belägna i Tyskland. I sin dom 1.7.2015 fann EU-domstolen bl.a. följande:

1) Art. 4.1 a i - iii i direktivet ska tolkas så, att medlemsstaterna − med förbehåll för att undantag kan beviljas − är skyldiga att inte lämna tillstånd till ett projekt när projektet kan orsaka en försämring av en ytvattenförekomsts status eller när projektet äventyrar uppnåendet av en god status hos en ytvattenförekomst eller en god ekologisk potential och en god kemisk status hos en ytvattenförekomst vid den tidpunkt som anges i direktivet.

2) Begreppet "försämring av statusen" hos en ytvattenförekomst, vilket återfinns i artikel 4.1 a i i direktivet, ska tolkas så, att det föreligger en försämring så snart statusen hos minst en av kvalitetsfaktorerna enligt bilaga V i direktivet blir försämrad med en klass, även om denna försämring av kvalitetsfaktorn inte leder till en försämring av klassificeringen av ytvattenförekomsten som helhet.

Tillståndsansökan och gällande tillstånd

Ålands Fiskförädling Ab:s ansökan har avsett en förflyttning av bolagets odlingsenheter vid Bergö i Lemland och Norrboda i Lumparland samt en del av odlingskapaciteten vid Ängösund i Lumparland. Odlingskapaciteten avses flyttas dels till en ny plats vid Skrovsö och dels till en befintlig odlingsplats vid Rödskär, bägge i Föglö. Det överklagade beslutet avser enbart tillstånd för den nya verksamhetsplatsen vid Skrovsö, medan det separata tillståndet för utökad verksamhet vid Rödskär inte är föremål för prövning.

Odlingsplatsen vid Bergö i Lemland har erhållit tillstånd av Västra Finlands vattendomstol år 1992. Ålands Fiskförädling Ab har senare övertagit verksamheten och tillståndet. Tillståndet avser produktion av högst 70 000 kg fisk som total tillväxt per år och fodret som används årligen får innehålla högst 1 050 kg fosfor och 7 800 kg kväve. Tillståndet har bestämts vara i kraft till utgången av år 2000 eller, förutsatt att ansökan anhängiggjorts före utgången av år 1999, till dess att lagakraftvunnet utslag erhållits med anledning av ansökan. Ålands miljöprövningsnämnd har 8.5.2001 beviljat bolaget tillstånd att bedriva fiskodling vid odlingsplatsen i fråga under en avvecklingsperiod fram till 31.12.2003. Ålands förvaltningsdomstol har 23.9.2003 med anledning av bolagets besvär upphävt miljöprövningsnämndens beslut och återförvisat ärendet för ny behandling. Förvaltningsdomstolens beslut har inte överklagats.

Odlingsplatsen vid Norrboda i Lumparland har erhållit tillstånd av Västra Finlands vattendomstol år 1992. Ålands Fiskförädling Ab har senare övertagit verksamheten och tillståndet. Tillståndet avser produktion av ca 130 000 kg fisk som total tillväxt per år, nätkassarnas sammanlagda volym tillåts uppgå till högst 13 000 m3 och fodret som används årligen får innehålla högst 1 700 kg fosfor och 12 000 kg kväve. Tillståndet har bestämts vara i kraft till utgången av år 2001 eller, förutsatt att ansökan anhängiggjorts före utgången av år 2000, till dess att lagakraftvunnet utslag erhållits med anledning av ansökan. Ålands miljöprövningsnämnd har 31.10.2002 beviljat bolaget miljötillstånd att avveckla verksamheten vid odlingsplatsen i fråga inom två år från att beslutet vunnit laga kraft. Ålands förvaltningsdomstol har 25.11.2003 med anledning av bolagets besvär upphävt miljöprövningsnämndens beslut och återförvisat ärendet för ny behandling. Högsta förvaltningsdomstolen har 22.3.2005 avvisat miljöprövningsnämndens besvär över förvaltningsdomstolens beslut utan prövning.

Odlingsplatsen vid Ängösund i Lumparland har erhållit tillstånd av Västra Finlands vattendomstol år 1992, vilket vidmakthållits av vattenöverdomstolen 20.11.1992. Ålands Fiskförädling Ab har senare övertagit verksamheten och tillståndet. Tillståndet avser produktion av ca 100 000 kg fisk som total tillväxt per år, nätkassarnas sammanlagda volym tillåts uppgå till högst 10 000 m3 och fodret som används årligen får innehålla högst 1 300 kg fosfor och 9 000 kg kväve. Tillståndet har bestämts vara i kraft till utgången av år 2001 eller, förutsatt att ansökan anhängiggjorts före utgången av år 2000, till dess att lagakraftvunnet utslag erhållits med anledning av ansökan. Ålands miljöprövningsnämnd har 31.10.2002 beviljat bolaget miljötillstånd att avveckla verksamheten vid odlingsplatsen i fråga inom två år från att beslutet vunnit laga kraft. Ålands förvaltningsdomstol har 25.11.2003 med anledning av bolagets besvär upphävt miljöprövningsnämndens beslut och återförvisat ärendet för ny behandling. Högsta förvaltningsdomstolen har 22.3.2005 avvisat miljöprövningsnämndens besvär över förvaltningsdomstolens beslut utan prövning.

Den aktuella verksamhetsplatsen samt konsekvensbedömningar

Det aktuella skiftet av fastigheten Regnbågsskogen Rnr 4:61 i Degerby av Föglö kommun omfattar vattenområde nordväst om Skrovsö. Skiftet har en areal om ca 1,9 km2 och sträcker sig i genomsnitt ca 1,5 km ut från stranden. På andra sidan av Skrovsö, på ett avstånd om ca 1,5 km i sydostlig riktning, finns Degerby centrum.

Enligt ansökan av år 2001 är vattendjupet på det avsedda området ca 10 - 20 meter. Till ansökan har senare bifogats en bedömning av vattenutbyte vid befintliga och framtida fiskodlingar på Åland utarbetad av SMHI år 2004, vari konstateras att de typiska strömhastigheterna vid den tänkta positionen ligger i intervallet 0.10 - 0.12 m/s. Mätningarna från ytan visar att strömmen kan gå i de flesta riktningar. På mellannivån, 6,5 m, finns en viss övervikt för ström mot sydväst och mot sektorn nordost till ost, som ungefär motsvarar huvudriktningen av vattenområdet väster om Degerön. Vid botten, mätdjup 13,5 m, är huvudströmriktningen sydost eller nordväst. Som slutsatser anges att den lokala vattenomsättningen är större vid detta planerade nya läge och detta bör ge upphov till lägre koncentrationer av utsläppta ämnen lokalt. Det finns en möjlighet att utsläppta näringsämnen kan drivas upp mot land av lokal ström eller vindpress. Vid det tänkta nya läget bör sannolikheten vara något större att de ventileras bort genom sunden i utsläppsområdet än vid det befintliga läget. Med den typ av vattenomsättning som föreligger i hela området med direktkontakt med öppet hav bör risken vara liten att kväve eller fosfor lagras upp under någon längre tid. Den största risken finns vid temperaturskiktning och svag drivning av strömmen.

I ett utlåtande som ÅMHM inhämtat av Ålands landskapsregering, daterat 19.3.2010, konstateras följande om områdets förhållanden:

De åländska kustvattnen är preliminärt indelade i tre olika typer såsom ytter-, mellan- och innerskärgård samt i olika vattenförekomster (vf) i anvisningarna i vattendirektivet. Föglöfjärden ligger i vf 46 och tillhör Ålands sydöstra ytterskärgård. Alla områden i Ålands sydöstra skärgård har bedömts ha måttlig vattenkvalitet. Enligt salthaltsmätningar förefaller hela området påverkat av nordöstra delen av Östersjön. Alla ytterskärgårdsområden är kraftigt påverkade av vattenkvaliteten i de omgivande havsområdena. Öppna områden i ytterskärgården är måttligt känsliga för lokal belastning pga av att vattenomsättningen är hög. Alla vattenområden har bedömts ha vattenomsättningsklass 1 med medelvattenutbytestid mindre än 10 dygn. Den största "landbaserade" belastningskällan i ytterskärgården är fiskodlingar vilka har liten lokal effekt om de är belägna i öppna vattenområden men kan ha en betydande påverkan om de är belägna i mer skyddade områden.

Enligt miljöbyråns beräkningar har Föglöfjärden en uppmätt klorofyllhalt på 2,63 mikrogram/l (medianvärde för perioden 2000-2006). Den är klassad som måttlig och skulle behöva komma ned till en klorofyllhalt av 2,1 mikrogram/l för att få klassen god enligt vattendirektivet. Totalhalten för fosfor är uppmätt till 0,61 mikromol/l och målvärdet är 0,41. För totalkväve har 22 mikromol/l uppmätts och målvärdet är 19 mikromol/l (enligt vattenåtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen för de åländska vattnen). Landskapsregeringen har begärt att vattendirektivets frist för uppnående av god vattenkvalitet förlängs från år 2015 till år 2027 för den aktuella vattenförekomsten, eftersom den främsta orsaken till den måttliga vattenkvaliteten förklaras med påverkan från de omgivande havsområdena.

I ett ytterligare utlåtande av landskapsregeringen, daterat 27.6.2013, konstateras följande:

Om man ser på den nordöstra delen av Föglöfjärden mera i detalj kan konstateras att området utgör den innersta delen av det område som bedömts vara ytterskärgård. Området angränsar till mellanskärgård i norr och öster. Den avgränsas till den övriga delen av Föglöfjärden, till Ledfjärden och vidare ut mot norra Östersjön av ett antal relativt breda och djupa sund. Vattenutbytet norrut avgränsas av något smalare och mindre sund. I Ålands östra skärgård finns ett antal nord-sydgående större "sund" eller stråk som förbinder norra Östersjön med Bottenhavet. Periodvis har man i dessa stråk starka strömmar och mycket god vattenomsättning. Platsen där fiskodlingen är tänkt att anläggas ligger i anslutning till ett av dessa stråk. Platsen ligger relativt öppen och uppfyller med klar marginal kriteriet om en exponeringsgrad större än 6 i enlighet med fiskodlingsförordningen. Platsen ligger dock nära holmar och grunda mellan-skärgårdsområden som under perioder med ogynnsam väderlek (t.ex. svaga vindar) i viss mån kommer att påverkas av utsläppen från fiskodlingen. Det är osäkert i vilken utsträckning odlingen påverkar omgivande bottnar. Bottentopografin i området är sådan att det inte kan uteslutas att exempelvis de djupområden som ligger någon kilometer nord-nordost och söder om odlingsplatsen kommer att påverkas.

Det innebär att det finns andra delar inom det södra saltsjöområdet som sammantaget har högre vattenomsättning och som ur den synpunkten är lämpligare som odlingsplats. Ur vattenskyddssynpunkt vore det därför bättre att styra så stor del av produktionen som möjligt mot mera öppna områden längre ut mot öppet hav. Under stora delar av året kommer dock odlingen troligen ha relativt liten lokal påverkan på vattenmiljön beroende på dess placering i anslutning till ett av de nord-sydgående strömstråken. Kvalitetsförbättringen lokalt på de inre platserna som följer av de inre odlingarna upphör/flyttas är troligtvis klart större än den kvalitetsförsämring som riskeras vid Skrovsö. Jämfört med den tidigare situationen är det således en förbättring totalt sett inom det södra saltsjöområdet.

För att visualisera tänkbart scenario vid olika alternativ har landskapsregeringen också utfört datorsimuleringar i BEVIS (gemensamt beslutsstödssystem för effektiva vattenskyddsåtgärder i skärgårdarna Åboland-Åland-Stockholm), vars resultat ingår i handlingarna (daterade 10.7.2013). Simuleringarna är gjorda enligt en fördelning av ca 200 ton vid Skrovsö och utökning med 150 ton vid Rödskär respektive en flytt av samtliga 350 ton till Skrovsö och på basis av data (vattenströmning, temperatur, vind, nederbörd m.m.) enbart från år 2004. Enligt en sammanfattning visar modelleringen att belastningen sannolikt transporteras söderut i Föglöfjärden och att en lokalisering av all flyttad odlingskapacitet till Skrovsö är mindre gynnsamt än att fördela det mellan Skrovsö och Rödskär. Vidare konstateras att det troligtvis kommer att bli lite sämre i Föglöfjärden med ökade lokala belastningar söder på Lumparland, Lemland och Föglö, men å andra sidan stora lokala förbättringar i Lumparn, Vargatafjärden och Järsö. Den ökade lokala primärproduktionen verkar i varje fall inte nå 4 %, medan lokala förbättringar kan nå över 10 %. Den uträknade försämringen är säkrare än den uträknade förbättringen. Modellen ger inget utslag om att Natura 2000-området i söder kring Björkör skulle påverkas negativt.

Ändringssökandena har åberopat en slutrapport avseende BEVIS (forskningsrapport nr 118 (2007) från Husö biologiska station) samt en bilaga därtill, vilken utgör en undersökning av inverkan av fiskodling på vattenkvalitet i Föglöfjärden (2006). I sistnämnda konstateras bl.a. följande (domstolens översättning från engelska). En modell av vattenströmmar gjord i BEVIS visar att de starkaste ytvattenströmmarna på området i fråga i början av augusti 2004 gick från sydväst till nordost samt från väster till öster. I utredningens sammanfattning konstateras att tydliga effekter av fiskodling, med uppmätning av perifyton tillväxt, påträffats bara inom ett avstånd på ca 300 meter från odlingarna. Inga andra klara effekter av fiskodling påträffades på området. Resultatet stöder uppfattningen att eutrofieringsverkan från fiskodlingar märks tydligt enbart i relativt skyddade områden. I mer öppna skärgårdsområden med snabbare vattenomsättning har införseln av näringsämnen från öppet hav en avgörande verkan på eutrofieringen och därför märks inte effekterna av lokal näringsämnesbelastning tydligt.

I det ytterligare utlåtande som förvaltningsdomstolen inhämtat av landskapsregeringen i fråga om klassificering av respektive påverkan för ytvattenförekomsten framgår följande:

Flytten av fiskodling sker från vattenförekomst nr 43 (Järsöfjärden) och nr 48 (Österfjärden) till vattenförekomst nr 46 (Föglöfjärden). Den för verksamheten aktuella vattenförekomsten nr 46 har i förvaltningsplanen för åren 2016-2021 klassificerats med en måttlig (3) vattenstatus enligt samtliga uppmätta parametrar, dvs. totalkväve, totalfosfor, siktdjup, klorofyll a, fysikalisk-kemikalisk kvalitetsfaktor samt ekologisk status. Av tabell 4 och 5 framgår det förbättringsbehov av kväve och fosfor som föreligger i vattenförekomst nr 46, dvs. 8 % i fråga om kväve och nästan 12 % i fråga om fosfor. I fråga om den ekologiska statusen behöver det ske en förbättring från måttlig till god status. Förlängd tidsfrist till år 2027 har begärts av Europeiska kommissionen, men ett sådant tidsundantag innebär inte att fortsatt eller utökad belastning genom utsläpp av övergödande ämnen som fosfor och kväve kan tillåtas fortsätta, utan förbättringar eftersträvas om statusen är måttlig eller sämre.

Allmänt kan sägas att ett utökat punktutsläpp i en vattenförekomst försvårar uppnåendet av god status. Ju längre ut i öppet hav en verksamhet ligger desto mer sammanlagd påverkan uppstår från övriga länder runt Östersjön, och ju längre in i innerskärgården desto större påverkan har en lokal verksamhet. Den aktuella platsen ligger relativt skyddat för att vara ytterskärgård och området närmast odlingsplatsen kommer åtminstone under perioder med lugnare väderlek att påverkas av utsläppen från fiskodlingen. Exakt hur stor denna påverkan är, och hur stort område som påverkas, kan egentligen bestämmas noggrant enbart genom provtagning efter att odlingen finns på plats. Den datorsimulering som gjorts med BEVIS-modeller ger dock en indikation om hur mycket vattenkvaliteten skulle komma att påverkas. Resultatet av simuleringen tyder på att odlingen kan komma att påverka vattenkvaliteten, åtminstone vad gäller halten lösta näringsämnen, så pass mycket att det inte kan uteslutas att den kan påverka ytvattenförekomstens status (och därmed riskera att orsaka en försämring av statusen). Samtidigt bör betonas att platsen även är starkt påverkad av vattenkvaliteten i de utanförliggande havsområdena. För att vattenkvaliteten klart ska förbättras krävs, som i andra ytterskärgårdsområden, även ett internationellt samarbete för att minska de totala utsläppen. Det finns likväl en risk att den planerade verksamheten med utökade punktutsläpp vid Skorvsö kan bidra till en försämring av enskild parameter, kvalitetsfaktor, inom den aktuella vattenförekomsten.

Till ansökan har bifogats analysresultat av bottenfauna- och syreprovtagningar 2011 vid det tilltänkta odlingsområdet utanför Skrovsö.

Sjöfartsverket har i ett utlåtande till ansökan år 2009 framfört att den allmänna 5,0 meters farleden passerar väster om den tilltänkta nya platsen och 4,1 meters farleden till Degerby går söder om det tilltänkta området. Farlederna har inte fastställts som officiellt farledsområde, men de är livligt trafikerade. Verket ställer krav på en ca 200 meter bred zon på vardera sidan av farleds mittlinje samt på att utmärkning eller belysning av fiskodlingsanläggningarna inte får störa trafiken.

Museibyrån vid landskapsregeringen har i ett utlåtande till ansökan år 2004 konstaterat att det inte finns några kända vrak i området, men att de vattenområden som berörs inte har inventerats systematiskt i syfte att söka efter vrak. Ifall områdena ska exploateras anses museibyrån att en botteninventering med side scan sonar ska göras i de berörda områdena innan flyttning inleds.

Förvaltningsdomstolens bedömning

På basis av tillståndsplikt enligt vattenlagen kräver den aktuella fiskodlingsverksamheten ett miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Enligt 17 § 1 mom. i miljöskyddslagen förutsätter beviljande av miljötillstånd att verksamheten är förenlig med både miljöskyddslagen och vattenlagen. Då kraven enligt lagarna är kumulativa är innebörden att det alltid är den strängare kravbestämmelsen som ska iakttas i tillståndsprövningen, vilket även överensstämmer med miljöskyddslagstiftningens allmänna syften.

I enlighet med 4 kap. 2 § i vattenlagen kan tillstånd inte beviljas för en verksamhet som i något vattenområde kan försvåra uppfyllandet av en kvalitetsnorm eller andra krav för vattenkvalitet som föreskrivs i 5 kap. Härvid föreskriver 5 kap. 9 § 2 mom. ett hinder för att tillåta en ny eller ändrad verksamhet som medför ökad övergödning i ett vattenområde. Det aktuella tillståndet avser en förflyttning av befintlig fiskodlingsverksamhet inom samma område av saltsjön, dvs. det södra saltsjöområdet. I enlighet med etablerad tillstånds- och rättspraxis faller detta inom ramen för en sådan verksamhetsändring som kan tillåtas med stöd av sagda lagrum, då de aktuella tillståndsvillkoren för sin del säkerställer att de befintliga odlingsplatserna avvecklas innan den nya tas i bruk och att de övergödande utsläppen inom vattenområdet inte heller annars ökar i förhållande till nuläget.

Också den av EU:s vattendirektiv följande klassificeringen av vattenkvalitet i och kvalitetsmålen för vattenförekomster har införlivats i sagda 5 kap. i vattenlagen. Trots att landskapslagen föreskriver ansvaret för uppfyllande av de i vattendirektivet föreskrivna skyldigheterna, inklusive iakttagandet av det s.k. försämringsförbudet, i första hand på landskapsregeringen, följer av EU-domstolens ovan refererade dom otvetydigt att sagda försämringsförbud vid tillämpningen av landskapets vattenlag även måste iakttas som ett sådant krav avseende vattenkvalitet som i enlighet med 4 kap. 2 § kan utgöra ett hinder för beviljande av tillstånd.

Förvaltningsdomstolen delar emellertid ÅMHM:s syn på att de för huvudsakligen planerings- och övervakningsändamål definierade vattenförekomsterna inte fullgott lämpar sig för tillämpning av vattendirektivets åtminstone delvis oförutsedda rättsverkan vid tillståndsprövningen, särskilt i fråga om sammanhängande öppna vattenområden. Såsom verktyg för tillståndsprövningen har landskapet i stället i det aktuella avseendet på författningsnivå indelat saltsjön i fyra administrativa områden. Den lagstadgade styrningen av lokalisering av fiskodlingsverksamhet från inner- till ytterskärgård följer för sin del den uttryckliga målsättningen i den förvaltningsplan jämte åtgärdsprogram som landskapet antagit i enlighet med vattendirektivet. Det är även i detta fall närmast ostridigt att de förbättringar som följer av omlokaliseringen i de vattenförekomster därifrån verksamheten flyttas är mer betydande än den ökade belastningen vid vattenförekomsten Föglöfjärden (nr 46). Samtidigt är det svårt om inte omöjligt att på förhand definitivt bedöma den nya odlingsplatsens inverkan med tanke på specifika vattenförekomster, och i fråga om Föglöfjärden har den regionala bakgrundsbelastningen till sin betydelse bedömts vara klart övervägande i förhållande till den nya odlingsplatsens utsläpp med tanke på förutsättningarna för framtida förbättring av vattenkvaliteten. Tillståndet föreskriver uppföljning genom provtagningar, förutom på den nya odlingsplatsen, också i fråga om de avvecklade odlingsplatserna. Även om inget av dessa hänsyn i sig kan motivera avsteg från förpliktelserna enligt vattendirektivet, finns det enligt förvaltningsdomstolens mening under dessa förhållanden sammantaget ingen anledning att anse att beviljande av det aktuella tillståndet skulle strida mot direktivets krav. Oavsett att en försämring av en enskild kvalitetsfaktor i Föglöfjärden med beaktande av landskapsregeringens utlåtande inte helt kan uteslutas, är det ändå uppenbart att den genom tillståndet möjliggjorda omstruktureringen i enlighet med den direktivenliga förvaltningsplanen sammanlagt främjar uppnåendet av kvalitetsmålen inom de berörda vattenförekomsterna och överlag i det enligt 4 kap 2 § i vattenlagen relevanta södra saltsjöområdet, i vilket samtliga dessa vattenförekomster ingår.

Utöver iakttagandet av de särskilda kravnormerna förutsätter vattenlagen inte att verksamheten kan bedrivas helt utan olägenhet för miljön, utan att olägenheter begränsas i den utsträckning som skäligen kan krävas. Sådan negativ miljöpåverkan som avses i miljöskyddslagen får över huvudtaget inte överskrida en rimlig nivå, medan annan olägenhet enligt vattenlagen under vissa förutsättningar kan rättfärdigas på basis av intresseavvägning.

Ändringssökandena har invänt mot att den exakta platsen för den avsedda verksamheten inte angivits i tillståndet. Med beaktande av karaktären av den ansökta verksamheten och de olägenheter den kan förväntas förorsaka anser förvaltningsdomstolen emellertid att den ungefärliga uppgiften om lokalisering, tillsammans med tillståndsvillkorens krav på iakttagande av fiskodlingsförordningen, är tillräcklig med tanke för prövningen av tillståndsförutsättningarna. Att omständigheterna på det aktuella vattenområdet allmänt taget är sådana att verksamheten går att lokalisera med uppfyllande av fiskodlingsförordningens krav är i sig klarlagt. Vidare förutsätter tillståndsvillkoren att den exakta platsen meddelas till myndigheterna då den fastställts av verksamhetsutövaren.

Avståndet mellan den som verksamhetsplats angivna fastigheten och närmaste strandbebyggelse som ägs av ändringssökandena är närmare 500 meter, och eventuellt kan avståndet till den konkreta odlingsplatsen bli klart längre än så. Då platsen för odlingen fastställs i enlighet med kraven i fiskodlingsförordningen och det därtill står klart att något överlägset alternativ inte finns till handa, anser domstolen också i övrigt att platsvalets förenlighet med vattenlagen kan säkerställas genom reglering av verksamhetens volym med utsläppsvillkor.

Av utredningen i ärendet framgår samstämmigt att den avsedda verksamhetsplatsen är förhållandevis öppen och ligger i anslutning till ett nord-sydgående större stråk med periodvis starka strömmar och mycket god vattenomsättning. Vattendjupet är tillräckligt och platsen klarar krav på exponeringsgrad med god marginal. Dess öppenhetsvärde är däremot sämre då nordöstra Föglöfjärden beaktas. Den lokala påverkan av fiskodlingen kan bedömas huvudsakligen hållas inom en radie om ca 300 meter kring odlingsplatsen. De simuleringsbaserade bedömningarnas tillförlitlighet har för sin del ifrågasatts av mer eller mindre samtliga delaktiga i ärendet och kan således i sig inte tillmätas särskilt stort värde. Simuleringens och de till simuleringsmodellen anknytande studiernas slutsatser stämmer emellertid stort sett överens med den övriga utredningen. Likväl går det på basis av utredningen inte att utesluta att de huvudsakligen i östlig riktning belägna grundare och mer skyddade vattenområdena närmast odlingsplatsen under ogynnsamma väderleksförhållanden periodvis kan påverkas negativt av utsläppen. De lokala förhållandena har i tillståndet beaktats genom att reducera den tillåtna näringsämnesbelastningen till en nivå som platsen förväntas tåla. Med beaktande av den säkerhet som följer av en lokalisering i enlighet med fiskodlingsförordningen samt avståndet till de potentiellt utsatta områdena, finner förvaltningsdomstolen inte skäl att underkänna ÅMHM:s slutsats att utsläppsbegränsningarna tillsammans med den i tillståndet föreskrivna uppföljningen utgör en i förhållande till omständigheterna tillräcklig garanti för att förebygga olägenhet. Tillståndets tidsbundenhet samt kravet på villkorsrevidering möjliggör omprövning av näringsmängderna ifall den lokala belastningen mot förmodan skulle visas sig vara för stor.

Intrånget respektive olägenheten för enskilda och allmänna intressen som tillståndet medger kan inte heller i övrigt anses oproportionerlig. Med tanke på fiske innehåller tillståndet villkor avseende uppföljning av inverkan på fiske och fiskbeståndet. Också i fråga om inverkan på samfärdsel och möjligheterna att använda det aktuella och omgivande vattenområden i övrigt bedömer förvaltningsdomstolen tillståndsvillkoren avseende lokalisering och utmärkning vara tillräckliga. Ytterligare kräver tillståndsvillkoren att den nya odlingsplatsens förhållanden ska vara utredda och kända innan fiskodlingsverksamheten inleds. Med beaktande av de förbud mot skadande och rubbning som följer direkt av landskapslagen om skydd av det maritima kulturarvet hindrar villkoret att verksamheten skulle placeras på ett sätt som äventyrar eventuella sedan tidigare okända vrak.

På dessa grunder finner förvaltningsdomstolen att det inte föreligger skäl att ändra det överklagade beslutet med anledning av besvären.

Tillämpade rättsnormer

I motiveringen nämnda bestämmelser samt

= = =

6 kap 1 och 4 § i vattenlagen för landskapet Åland

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Emil Waris, som även har föredragit ärendet, samt Kristina Fagerlund och Juho Vuori.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

A och hennes medparter har i sina besvär yrkat att Ålands förvaltningsdomstols beslut och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets beslut upphävs och att ärendet återförvisas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för ny behandling. Alternativt har ändringssökandena yrkat att den tillåtna mängden näringsämnen (fosfor och kväve) som platsen får belastas med ytterligare minskas med hälften samt att som villkor för ett eventuellt miljötillstånd för fiskodling vid Skrovsö beslutas att bottenundersökningar genomförs vid platsen för fiskodlingen innan verksamheten inleds.

Till stöd för sina yrkanden har ändringssökandena upprepat vad de tidigare har anfört och därtill anfört bland annat följande:

Det överklagade beslutet saknar rättskraft då detsamma fattats av en myndighet som inte tillsatts enligt gällande lagstiftning. Ärenden som gäller tillstånd i enlighet med miljöskyddslagen avgörs i Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets namn av en prövningsnämnd. Bland ledamöterna i prövningsnämnden ska finnas kompetens inom områdena hälsoskydd, teknik, biologi och ekonomi och en ledamot ska ha särskild kännedom om näringslivet. En ledamot ska vara jurist.

I landskapsregeringens beslut 15.1.2014 konstateras att mandatperioden för ledamöterna med kompetens inom områdena biologi, ekonomi, teknik och näringsliv gått ut 31.12.2013 och att juristen har begärt om befrielse. Ledamoten med kompetens inom hälsoskydd har tidigare utsetts för en fyra års mandatperiod som sträcker sig till den 31.12.2015. Landskapsregeringen beslöt därför att utse nya ledamöter med kompetens inom biologi, ekonomi, teknik och näringsliv. I fråga om ledamoten som ska vara jurist konstaterar landskapsregeringen att "beslutet kommer att kompletteras med juridisk ledamot och ersättare så snabbt som möjligt".

Landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet förutsätter att en av ledamöterna i prövningsnämnden ska vara jurist. Av landskapsregeringens beslut kan konstateras att prövningsnämnden efter beslutet 15.1.2014 inte har den sammansättning som lagen föreskriver. Eftersom prövningsnämnden inte har den sammansättning som landskapslagen förutsätter har prövningsnämndens beslut inte tillkommit i laga ordning.

Prövningsnämnden får anses som sådant rättskipningsorgan som nämns i grundlagens 21 § 1 mom. Då lagstiftaren har reglerat hur organet ska vara tillsatt är det en förutsättning för beslutens laglighet att lagen uppfylls. Då så inte är fallet i detta fall och organet inte är tillsatt i vederbörlig ordning medför detta att organets beslut är ogiltiga. Förvaltningsdomstolens motivering att ett olagligt tillsatt organ blir lagligt bara tillräckligt många medlemmar är med och fattar beslut är felaktigt.

Den ansökta förflyttningen av fiskodlingarna vid Norrboda i Lumparland och Bergö i Lemland samt halva odlingskapaciteten vid fiskodlingen vid Ängösund i Lumparland till bland annat en ny odlingsplats utanför Skrovsö i Föglö skulle komma att medföra att miljöbelastningen i den nordöstra Föglöfjärden på gränsen till de mer känsliga inre vattenområdena skulle bli betydande. Det beviljade miljötillståndet innebär att miljöbelastningen och odlingsvolymen blir mycket hög inom Föglö kommun. Ingen annanstans i Finland är koncentrationen av fiskodlingar så stor.

Enligt landskapsregeringens miljöbyrås utlåtande från 27.6.2013 anses platsen ligga nära holmar och grunda mellanskärgårdsområden som under perioder med ogynnsam väderlek i form av till exempel svaga vindar kan komma att påverkas av utsläppen från fiskodlingen.

Expertisen vid landskapsregeringen finner att den bästa situationen vore att i enlighet med 4 kap. 6 § i vattenlagen för landskapet Åland styra så stor del av produktionen som möjligt mot ytterskärgårdsområden som ligger längre ut mot öppet hav. Prövningsnämnden avfärdar expertisens påstående utan någon närmare motivering med att sökanden inte har tillgång till några alternativa platser. Även förvaltningsdomstolen har lagt vikt vid att något överlägset alternativ för odlingsplats inte finns tillhanda. Sökanden har dock ett flertal odlingsplatser i vattenområden på Åland, med en majoritet av områdena förlagda till södra sjöområdet. Det bör även vara möjligt för sökanden att få tillgång till alternativa odlingsplatser, med en miljömässigt bättre placering. Att ett bolag inte har tillgång till en bra plats kan inte utgöra grund för att tillstånd beviljas. Argumentationen till denna del är felaktig.

Det finns redan en ansenlig mängd fiskodlingar i Föglö, vilket medför att ytterligare fiskodlingar i hög grad skulle inverka menligt på vattnet och motverka en hållbar utveckling. Att koncentrera sökandens fiskodlingar till Föglöfjärden i synnerhet till vattenområdet vid Skrovsö kommer att öka den regionala övergödningen. Området för den nya fiskodlingen är miljömässigt redan hårt ansatt av redan existerande fiskodlingar i Föglö. Området är även hårt ansatt av andra föroreningskällor i form av luftburna kväveoxider från färjor, lastbåtar och annan båttrafik från de närbelägna livligt trafikerade farlederna. Mer långväga kväveoxider bidrar även till övergödningen.

Samtidigt måste den bottensedimentering som under många år byggts upp med sedimenterad fosfor beaktas. En mer klargörande utredning om den näringstillförsel som redan sker i området samt ett villkor om en bottenundersökning innan ett miljötillstånd kan beviljas saknas i beslutet. Såvida ingen bottenundersökning görs innan verksamheten inleds omöjliggör detta för sakägare att påvisa orsakssamband till uppkomna miljöskador i ett senare skede. Således omöjliggör beslutet framtida möjligheter att rikta skadeståndskrav mot sökanden då svårigheter att påvisa orsakssamband föreligger då ingen utredning föreligger innan verksamheten inleds.

Odlingsplatsen är inte belägen på den bästa möjliga platsen med tanke på de olägenheter som den medför för miljön och för andra nyttjare av vattenområdet kring odlingsplatsen. Prövningsnämnden har inte på ett fullgott sätt motiverat sitt beslut beträffande den nya odlingens placering framför allt med beaktande av alternativa platser och de kostnader som kan uppstå vid olika platsval.

Vidare bör noteras att för fiskodlingens placering är det enligt 4 kap. 4 § i vattenlagen för landskapet Åland väsentligt att vattenföretaget kan utföras med minsta intrång och olägenhet för andra allmänna och enskilda intressen och särskilt med beaktande av fiskbeståndet och möjligheten att bedriva fiske, samfärdsel, möjligheter att på det berörda vattenområdet i framtiden utföra annat vattenföretag, utöva vattenfarlig verksamhet eller bedriva annan härmed jämförbar verksamhet samt rekreationsmöjligheterna, naturskönheten, kulturvärdena och trivseln i omgivningen. De flesta besväranden har del i vattenområde som direkt gränsar till sökandens vatten. Därtill medför en fiskodlings placering som nu är aktuell en direkt värdeminskning av fastigheterna nära odlingen.

Det framgår inte av miljöprövningsnämndens beslut att en botteninventering skulle ha genomförts innan miljötillståndet beviljades. Miljöprövningsnämnden har således inte i tillräcklig grad utrett att platsen för fiskodlingen är lämplig, vilket förvaltningsdomstolen borde ha beaktat i sitt beslut. Det framkommer inte heller av beslutet att en botteninventering avseende förekomsten av vrak på området för odlingen har genomförts. Det har inte heller uppställts något villkor i beslutet om att en sådan ska göras innan odlingsverksamheten inleds.

Någon mer exakt placering för den nya odlingen finns inte utmärkt på den till beslutet bifogade kartan eller på annat sätt definierat, vilket bör utgöra ett absolut krav.

Om prövningsnämndens beslut inte ska upphävas, bör beslutet ändras så att den tillåtna mängden näringsämnen (fosfor och kväve) som platsen får belastas med minskas med hälften samt att som villkor för ett eventuellt miljötillstånd för fiskodling vid Skrovsö besluta att bottenundersökningar genomförs vid platsen för fiskodlingen innan verksamheten inleds. Det är i annat fall omöjligt att visa hur situationen var innan odlingen påbörjades och omöjliggör att påvisa orsakssamband. Därtill ska odlingsplatsens koordinater anges för ett tillstånd så att platsen anges exakt.

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har i sitt utlåtande anfört att besvären ska avslås.

Ålands Fiskförädling Ab har gett ett bemötande med anledning av A:s med fleras besvär och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets utlåtande.

A och hennes medparter har gett ett genmäle med anledning av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets utlåtande samt Ålands Fiskförädling Ab:s bemötande.

Antecknas, att Ålands Fiskförädling Ab har 18.4.2017 anmält till högsta förvaltningsdomstolen, att Nordic Trout Ab är tillståndssökanden i ärendet som gäller detta miljötillstånd.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet.

Besvären avslås. Ärendet slutar på det sätt som framgår av Ålands förvaltningsdomstols beslut.

Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Prövningsnämndens sammansättning

Landskapsregeringen utser enligt 10 § 1 mom. i landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet fem ledamöter som ingår i prövningsnämnden för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Ledamöterna utses för en mandatperiod om fyra år så att omväxlande två respektive tre ledamöter utses vartannat år. Enligt 2 mom. i samma paragraf utser landskapsregeringen bland ledamöterna en ordförande och en vice ordförande för en mandatperiod om två år. Bland ledamöterna ska finnas kompetens inom områdena hälsoskydd, teknik, biologi och ekonomi och en ledamot ska ha särskild kännedom om näringslivet. En ledamot ska vara jurist. Landskapsregeringen ska tillsätta personliga ersättare för ledamöterna. För ersättarna ska i tillämpliga delar bestämmelserna om ledamöterna gälla.

I 12 § föreskrivs om beslutförhet. Enligt bestämmelsen är prövningsnämnden beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.

Vid tidpunkten för det överklagade beslutet om miljötillstånd har prövningsnämnden vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet saknat en juristledamot samt personlig ersättare för denna, såsom förvaltningsdomstolen har anfört i sitt beslut.

Prövningsnämnden har således inte varit lagenligt tillsatt. Landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet förutsätter däremot inte att juristledamoten alltid ska ingå i prövningsnämndens sammansättning då den avgör i 9 § i lagen avsedda enskilda ärenden för att nämnden ska vara beslutför. Landskapsregeringens underlåtenhet att utse en juristmedlem och en personlig ersättare för denna kan inte leda till att myndigheten inte skulle kunna sköta sina lagstadgade åligganden. På dessa och i förvaltningsdomstolens beslut under rubriken "Invändningen avseende prövningsnämndens sammansättning" nämnda grunder anser högsta förvaltningsdomstolen att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets beslut inte har tillkommit i felaktig ordning.

Övriga besvärsgrunder och slutresultatet

Med beaktande i övrigt av de skäl som Åland förvaltningsdomstol har anfört till stöd för sitt beslut och de rättsregler som förvaltningsdomstolen har hänvisat till samt yrkandena i högsta förvaltningsdomstolen och utredningen i ärendet finns det inte annars skäl till ett annat slut i ärendet än det som framgår av Ålands förvaltningsdomstols beslut.

Ärendet har avgjorts av justitieråden Kari Kuusiniemi, Riitta Mutikainen, Hannu Ranta, Mika Seppälä och Jaakko Autio samt miljösakkunnigråden Rauno Pääkkönen och Olli Malve. Föredragande Irene Mäenpää.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.