Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

600/2000

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 209/2025.

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om avgifter för den etiska kommitténs och medicinska forskningsetiska sektionens utlåtanden samt om ersättningar till den som är föremål för forskning

Inte i kraft
Typ av författning
Förordning
Förvaltningsområde
Social- och hälsovårdsministeriet
Meddelats
Ikraftträdande
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/2000/600/ajantasa/2000-06-21/swe
Finlands författningssamlings ursprungliga författning
SDK 600/2000

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 8 § lagen den 21 februari 1992 om grunderna för avgifter till staten (150/1992), sådant detta lagrum lyder i lag 348/1994, samt 17 § 5 mom. och 21 § 2 mom. lagen den 9 april 1999 om medicinsk forskning (488/1999):

1 §Avgifter för den etiska kommitténs och medicinska forskningsetiska sektionens utlåtanden

Den etiska kommittén och medicinska forskningsetiska sektionen uppbär för ett utlåtande om en forskningsplan följande avgifter:

1)

multicenterundersökning 6 000 mk,

2)

undersökning vid ett center 4 000 mk,

3)

ändring av forskningsplanen 1 000 mk.

Ett utlåtande av den kommitté och sektion som avses i 1 mom. om forskning som genomförs utan utomstående finansiering eller som finansieras av en allmännyttig organisation och som utgår från forskaren är avgiftsfritt. En utredning om finansiering skall bifogas till forskningsplanen.

Ett utlåtande av kommittén och sektionen är avgiftsfritt också i det fall att ärendet förs till behandling i enlighet med 3 § 4 mom. lagen om medicinsk forskning (488/1999).

Den etiska kommittén kan fatta beslut om att ge avgiftsfritt utlåtande också i andra fall än de som bestäms i 2 och 3 mom.

2 §Ersättningar till den som är föremål för forskning

Till den som är föremål för forskning, hans eller hennes vårdnadshavare, en nära anhörig, någon annan närstående person eller hans eller hennes lagliga företrädare får ersättning betalas för de faktiska resekostnaderna och inkomstbortfallet som föranletts av deltagande i forskningen. Till en person som inte har förvärvsinkomster eller som deltar i forskningen under sin fritid, kan för varje dag som han eller hon deltar i forskningen betalas ersättning högst till ett belopp som motsvarar arbetslöshetsdagpenningens grunddagpenning. För erhållande av ersättning skall nödvändiga kvitton, löneintyg eller andra motsvarande handlingar visas upp på begäran.

För deltagande i sådan forskning som inte är till direkt nytta för den persons hälsa som undersöks kan, utöver vad som bestäms i 1 mom., ersättning för annan olägenhet som föranleds av deltagandet i forskningen betalas till den som undersöks. För annan olägenhet kan ersättning beroende på hur ansträngande och obekväm undersökningen är samt i vilken mån de vardagliga aktiviteterna begränsas betalas högst

1)

300 mk, om olägenheten är ringa,

2)

700 mk, om olägenheten är måttlig och

3)

1000 mk, om olägenheten är stor.

En ersättning som bestäms i 2 mom. kan fördubblas om forskningen pågår mer än tre dagar och tredubblas om forskningen pågår mer än sju dagar.

Om den som undersöks återtar sitt deltagande i forskningen innan den slutförts, skall han eller hon få ersättning för de resekostnader och det förtjänstbortfall som dittills uppkommit. I det fall som avses i 2 och 3 mom. ersätts en annan olägenhet i proportion till den olägenhet som dittills orsakats den som undersöks.

3 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000.

Förordningens 1 § tillämpas på utlåtanden om forskningsplaner som har inlämnats till den etiska kommittén eller medicinska forskningsetiska sektionen för utvärdering efter det att förordningen trätt i kraft. Förordningens 2 § tillämpas på undersökningar som inleds efter det att förordningen trätt i kraft.

Till början av sidan