265/2023

Helsingfors den 2 mars 2023

Statsrådets förordning om strukturstöd till jordbruket

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007):

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om förutsättningarna för beviljande och betalning av sådant startstöd till unga jordbrukare, nedan startstöd, och investeringsstöd för gårdsbruk, nedan investeringsstöd, som avses i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), nedan lagen om strukturstöd, samt om förfaranden i anknytning till dem.

Bestämmelser om stödberättigande investeringar samt om investeringsstödets form och stödets maximibelopp utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet.

2 §
Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd

En förutsättning för att stöd ska kunna beviljas är att den åtgärd som stöds uppfyller villkoren i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, nedan planen, och i kommissionens beslut om godkännande eller ändring av planen.

3 §
Investeringar som stöds

Åtgärder som stöds med investeringsstöd för gårdsbruk är

1) investeringar för utveckling av gårdsbruksenheternas konkurrenskraft och modernisering av gårdsbruksenheterna,

2) investeringar som främjar miljöns tillstånd och ett hållbart produktionssätt,

3) gårdsbruksenheternas energiinvesteringar,

4) investeringar som främjar djurs välbefinnande och biosäkerheten.

2 kap

Krav på stödmottagare och gårdsbruksenheter

4 §
Bestämmanderätt i företag

En person anses ha sådan bestämmanderätt i ett aktiebolag som avses i 8 § i lagen om strukturstöd, om han eller hon innehar mer än hälften av aktierna i bolaget, och aktierna som han eller hon äger ger mer än hälften av det röstetal som bolagets aktier medför. Bestämmanderätten kan också basera sig på aktier som fler än en person äger och på det röstetal som aktierna medför. Om en person har bestämmanderätt i ett annat bolag som är delägare i det bolag som ansökt om stöd, kan personens bestämmanderätt också basera sig på det röstetal som det förstnämnda bolagets aktier eller andelar medför.

I ett öppet bolag anses bestämmanderätten utövas gemensamt av bolagsmännen. I ett kommanditbolag anses bestämmanderätten utövas av en majoritet bland de ansvariga bolagsmännen.

I ett andelslag anses bestämmanderätten utövas av en majoritet bland medlemmarna.

5 §
Yrkesskicklighet

Som sådan tillräcklig yrkesskicklighet som enligt 8 § 2 mom. i lagen om strukturstöd är en förutsättning för beviljande av stöd betraktas examen på minst andra stadiet i naturbruk, om examen är ändamålsenlig med tanke på den företagsverksamhet som stödet gäller.

Vid beviljande av investeringsstöd betraktas som tillräcklig yrkesskicklighet även minst tre års praktisk erfarenhet av jordbruk samt utöver den sådan utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den företagsverksamhet som stödet gäller och vars omfattning motsvarar minst 10 studieveckor eller 15 studiepoäng. Om produktionsinriktningen inte förändras till följd av den investering som ska stödjas, betraktas minst tre års arbetserfarenhet av jordbruk som tillräcklig yrkesskicklighet.

Vid beviljande av startstöd betraktas som tillräcklig yrkesskicklighet även minst tre års praktisk erfarenhet av jordbruk samt utöver den sådan utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den företagsverksamhet som stödet gäller och vars omfattning motsvarar minst 20 studieveckor eller 30 studiepoäng eller en utbildning vars omfattning motsvarar ett motsvarande antal kompetenspoäng, och av vilka minst 10 studieveckor eller 15 studiepoäng eller en motsvarande andel kompetenspoäng är studier i ekonomi.

Om två eller flera fysiska personer tillsammans söker startstöd, anses det att kravet på yrkesskicklighet uppfylls om var och en av de sökande har sådan praktisk erfarenhet som avses ovan och minst hälften av de sökande har den utbildning som avses i 3 mom.

6 §
Gårdsbruksenhetens läge

Gårdsbruksenheten anses ligga i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum eller största delen av produktionsbyggnaderna finns. Om gårdsbruksenheten saknar driftscentrum eller produktionsbyggnad, anses gårdsbruksenheten ligga i den kommun där största delen av gårdsbruksenhetens åkrar finns.

7 §
Redogörelse för gårdsbruksenhetens produktionsförhållanden

Att de krav som avses i 12 § i lagen om strukturstöd iakttas kan konstateras utifrån inspektioner eller tillsyn som utförs av myndigheterna, myndigheternas beslut, en utredning som sökanden lämnar eller besök på gårdsbruksenheten.

3 kap

Krav på jordbruksföretagets ekonomi

8 §
Jordbruksföretagets ekonomiska ställning

Vid bedömningen av förutsättningarna för företagsverksamheten beaktas lönsamheten och soliditeten i den företagsverksamhet som stödet gäller, sökandens likviditet och möjligheterna att marknadsföra produkter och tjänster.

9 §
Företagarinkomstens minimibelopp

Vid beviljande av stöd i enlighet med 18 § för en investering som kräver en affärsplan är det en förutsättning att sökanden utifrån affärsplanen senast under det femte kalenderåret efter att stödet beviljades kan uppnå en årlig företagarinkomst från jordbruket på minst 25 000 euro.

Vid beviljande av sådant startstöd som avses i 15 § 1 mom. är det en förutsättning att sökanden utifrån affärsplanen senast under det tredje kalenderåret efter att stödet beviljades kan uppnå en årlig företagarinkomst från jordbruket på minst 25 000 euro.

Vid beviljande av sådant startstöd som avses i 15 § 2 mom. är det en förutsättning att sökanden utifrån affärsplanen senast under det tredje kalenderåret efter att stödet beviljades kan uppnå en årlig företagarinkomst från jordbruket på minst 15 000 euro.

Företagarinkomstens minimibelopp ska uppnås utan det startstöd som beviljas som understöd.

10 §
Beräkning av företagarinkomst

Företagarinkomsterna från jordbruket räknas ut genom att de rörliga och fasta kostnader, avskrivningar och räntor på skulder som hänför sig till jordbruket dras av från intäkterna från jordbruket. Som jordbrukets rörliga och fasta kostnader betraktas inte löneutgifterna för sökandens eget arbete.

Vid beräkning av avskrivningar på egendom ska som grund de nuvärden av befintliga byggnader och ombyggnad av dem användas som utgörs av återanskaffningsvärdet minskat med de årliga avskrivningarna samt i fråga om övriga egendomsdelar deras verkliga värden. Vid beräkning av nuvärdet av en byggnad kan man av särskilda skäl också beakta hur modern byggnaden är och byggnadens lämplighet för nuvarande ändamål. Vid beräkning av avskrivningar på en ny byggnad ska kostnadsförslaget användas som grund i enlighet med 4 mom.

Den årliga avskrivningen räknas i procent av det oavskrivna nuvärdet av respektive del av egendomen. Som procentuell andel vid avskrivning av byggnader används 4 procent, vid avskrivning av maskiner och anordningar 10 procent och vid avskrivning av ombyggnad 3 procent.

Investeringsstöd som sökts och som beviljats sökanden med stöd av lagen om strukturstöd eller motsvarande tidigare lagstiftning beaktas som avdrag från anskaffningsutgifterna i fråga om den investering som ska stödjas på så sätt att den med understödet minskade anskaffningsutgiften används som grund vid beräkningen av avskrivningarna.

4 kap

Krav på den åtgärd som stöds

11 §
Val av åtgärder som stöds

Vid valet av åtgärder som ska stödjas iakttas urvalskriterier enligt planen och 15 § i lagen om strukturstöd.

12 §
Ansökningstid

Startstöd och investeringsstöd får sökas fortgående. Ansökningarna avgörs i enlighet med stödperioderna, som är

1) från och med den 16 oktober till och med den 15 januari,

2) från och med den 16 januari till och med den 15 mars,

3) från och med den 16 mars till och med den 15 augusti,

4) från och med den 16 augusti till och med den 15 oktober.

5 kap

Startstöd

13 §
Vissa förutsättningar för beviljande av startstöd

När fler än en fysisk person beviljas startstöd ska den del av gårdsbruksenheten som motsvarar varje sökandes andel ensam för sig uppfylla det krav på företagarinkomst som avses i 9 § 2 eller 3 mom. Om stöd beviljas sådana makar gemensamt som avses i 2 § 3 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (1333/2022) räcker det med att makarnas företagarinkomst sammanräknat uppfyller kravet på företagarinkomst.

Om sökandena är sådana i 1 mom. avsedda makar som tillsammans äger gårdsbruksenheten i fråga, kan endast ett startstöd beviljas per gårdsbruksenhet. Om den som ansöker om startstöd är en fysisk person, beviljas inte stöd om han eller hon i egenskap av näringsidkare eller på basis av delägarskap eller medlemskap i en sammanslutning redan tidigare har beviljats startstöd. Om den som ansöker om startstöd är en sammanslutning, beviljas inte stöd om en delägare eller en medlem som utövar bestämmande inflytande i sammanslutningen redan tidigare har beviljats startstöd.

Den rätt till stöd som följer av ett stödbeslut får överföras till en sammanslutning som bildats för att fortsätta bedriva den verksamhet som stöds och där den fysiska person som beviljats stödet utövar bestämmande inflytande.

14 §
Etablering av jordbruk

Ett jordbruk anses ha blivit etablerat när sökanden i egenskap av huvudansvarig lantbruksföretagare börjar bedriva jordbruk och enligt ett överlåtelseavtal eller ett skriftligt arrendekontrakt kommer i besittning av en eller flera sådana gårdsbruksenheter eller en eller flera sådana delar av gårdsbruksenheter som bildar ett gårdsbrukskomplex, på vilket den årliga företagarinkomsten från jordbruket enligt affärsplanen är minst 12 000 euro.

Om fastigheten förvärvats genom arvskifte, avvittring eller testamente, ska som etableringstidpunkt betraktas den tidpunkt då arvskiftet, avvittringen eller testamentet har vunnit laga kraft och sökanden har kommit i besittning av ett gårdsbrukskomplex som avses i 1 mom.

Om besittningen övergår senare än den dag då överlåtelseavtalet undertecknas eller senare än den tidpunkt då arvskiftet, avvittringen eller testamentet vinner laga kraft, ska etableringen anses ha skett vid tidpunkten för besittningens övergång.

15 §
Startstödets belopp

Beloppet av det startstöd som beviljas en lantbruksföretagare som uppfyller det krav på företagarinkomst som avses i 9 § 2 mom. är sammanlagt 80 000 euro, av vilket understödet utgör 40 000 euro samt räntestödet och det skattefria belopp som avses i 14 § 2 mom. i lagen om överlåtelseskatt (931/1996) sammanlagt utgör högst 40 000 euro, av vilket räntestödsbeloppet utgör högst 35 000 euro.

Beloppet av det startstöd som beviljas en lantbruksföretagare som uppfyller det krav på företagarinkomst som avses i 9 § 3 mom. är sammanlagt 30 000 euro, av vilket understödet utgör 10 000 euro samt räntestödet och det skattefria belopp som avses i 1 mom. utgör sammanlagt högst 20 000 euro, av vilket räntestödsbeloppet utgör högst 15 000 euro.

I startstödets maximibelopp beaktas den skattefrihet enligt 1 mom. som hänför sig till förvärv av en hel fastighet i enlighet med vad som föreskrivs i 28 § 2 mom.

16 §
Räntestödslån och statsborgen i anslutning till startstöd

Beloppet av ett lån som stöds med ett räntestöd som ingår i startstödet får vara högst 80 procent av de godtagbara kostnaderna enligt 17 §. Räntestödslån för förvärv av en gårdsbruksenhet eller jordbrukslösöre får beviljas till ett belopp av sammanlagt högst

1) 250 000 euro vid beviljande av stöd enligt 15 § 1 mom.,

2) 170 000 euro vid beviljande av stöd enligt 15 § 2 mom.

Statsborgen kan beviljas för ett lån som ingår i startstödet. Maximibeloppet för statsborgen som startstöd kan vara 800 000 euro. Statsborgen kan beviljas för högst 80 procent av lånets belopp under hela lånetiden.

17 §
Godtagbara kostnader vid beviljande av startstöd som räntestöd

Räntestöd kan beviljas för lån som används för följande behövliga kostnader vid etablering av jordbruk:

1) anskaffningspriset för en eller flera gårdsbruksenheter eller en del av en gårdsbruksenhet,

2) det inlösningspris för en gårdsbruksenhet eller en del av den som är en följd av avvittring och arvskifte och gäller en gårdsbruksenhet som förblir i sökandens ägo,

3) den utjämning som orsakas av en gårdsbruksenhet som vid avvittring förblir i sökandens ägo,

4) den utfyllnad av laglotten som orsakas av en gårdsbruksenhet eller en del av den som testamenterats till sökanden,

5) anskaffningspriset för jordbruksmaskiner eller jordbruksanordningar som skaffats i samband med förvärvet av gårdsbruksenheten eller som skaffas inom ett år från stödbeslutet inom den produktion vid gårdsbruksenheten som den unga jordbrukaren börjar bedriva,

6) anskaffningspriset för produktionsdjur som skaffats i samband med förvärvet av gårdsbruksenheten eller som skaffas inom ett år från stödbeslutet.

Till godtagbara kostnader räknas vederlag för värdet av den anskaffade egendom som använts för jord- eller skogsbruk samt gårdens bostadshus. Räntestöd beviljas endast, om vederlaget senast när den sista låneposten lyfts betalas i pengar till säljaren eller den som säljaren angivit, eller det lån som ska betalas enligt överlåtelseavtalet eller som köparen åtagit sig att svara för betalas i sin helhet när räntestödslån lyfts.

Räntestöd beviljas inte för en sådan del av anskaffningskostnaderna till vilken hänför sig ett sådant räntestöd eller en sådan ränteförmån som inte använts i sin helhet, om räntestödet eller ränteförmånen hör till det lån som det har betalats stöd för och som överförts i samband med etableringen av jordbruket.

6 kap

Investeringsstöd

18 §
Investeringar som kräver affärsplan

Ett krav för att investeringsstöd ska beviljas i fråga om investeringar enligt 3 § 1 punkten är att en affärsplan läggs fram.

19 §
Allmänna krav på investeringar som stöds

När stöd beviljas för en investering som gäller byggande ska de godtagbara maximikostnaderna basera sig på kostnadsnivån vid tidpunkten för stödansökan.

En och samma investering anses omfatta de åtgärder som tillsammans bildar en inom produktionsverksamheten behövlig funktionell helhet. Om det i en och samma investering ingår mindre delar med olika användningssyften, bestäms stödnivån utifrån investeringens huvudsakliga användningsändamål.

20 §
Kostnader som inte omfattas av investeringsstöd

Utöver vad som i Europeiska unionens lagstiftning om genom planen finansierade strukturstöd för jordbruket föreskrivs om kostnader som inte berättigar till investeringsstöd, betalas investeringsstöd inte för kostnader som orsakas av

1) anskaffning av begagnade maskiner och anordningar,

2) anskaffning av traktorer och kompaktlastare,

3) anskaffningar som gjorts hos sökanden, hos någon av sökandens familjemedlemmar enligt 36 § 1 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (1334/2022), hos ett företag där sökanden eller någon av sökandens familjemedlemmar utövar bestämmande inflytande eller hos en person som innehar en ledande ställning i ett företag som är sökande, om inte tillräckligt med anbud som gäller upphandlingen har begärts hos andra relevanta anbudsgivare,

4) transport som sökanden själv utfört,

5) myndighetstillstånd och anslutningsavgifter eller motsvarande utgifter.

21 §
Godtagbara kostnader vid avbetalningsköp

Investeringsstöd kan beviljas för kostnader som orsakas av anskaffning av maskiner eller anordningar med avbetalningsfinansiering högst till egendomens marknadsvärde. Anskaffningsutgiften för egendom som har förvärvats genom ett sådant avbetalningsköp som avses i 1 § i lagen om avbetalningsköp (91/1966) anses vara stödberättigande även vad gäller en finansiell skuld, om

1) stödmottagaren har en sådan rättsligt bindande skyldighet att betala en återstående finansiell skuld till finansieringsbolaget som baserar sig på lagen om avbetalningsköp och det finansieringsavtal som har ingåtts,

2) finansieringsbolaget för stödmottagarens räkning har betalat den finansiella skulden till säljaren,

3) egendomen har överlämnats till stödmottagaren,

4) rättigheter motsvarande äganderätten till egendomen övergår till stödmottagaren, så att stödmottagaren har rätt att göra avskrivningar på egendomen och, om stödmottagaren är mervärdesskatteskyldig, dra av mervärdesskatten.

Kostnader för förvaltning, försäkring, reparation, underhåll och andra motsvarande kostnader i anknytning till avbetalningsavtal är inte stödberättigande.

22 §
Egna produktionsinsatser

Som privat finansiering godkänns användning av eget virke eller jordmaterial, stödmottagarens eget arbete och räntestödslånets kapital. Värdet på eget arbete är 20 euro per timme och arbetstagare. Om arbetet utförs med traktor eller någon annan motsvarande arbetsmaskin är värdet på arbetet 40 euro per timme utöver personens arbete. Det ska föras bok över antalet arbetstimmar.

23 §
Inledande av en investering

En åtgärd som ger upphov till kostnader för vilka investeringsstöd söks anses ha inletts när

1) grundläggningsarbetet har inletts genom gjutning eller på något annat motsvarande beständigt sätt vid uppförande eller utvidgning av en byggnad, anläggning eller konstruktion eller, om grundläggningsarbetet utförs av en entreprenör, när det slutliga entreprenadavtalet har undertecknats,

2) arbetet har inletts vid totalrenovering av en byggnad, anläggning eller konstruktion eller, om arbetet utförs av andra, när det slutliga avtalet har undertecknats,

3) beställningen har gjorts eller ett anskaffningsavtal har undertecknats vid anskaffning av maskiner eller anordningar eller vid förvärv av andra föremål eller rättigheter som utgör anläggningstillgångar eller, om ingen beställning eller inget anskaffningsavtal förutsätts, när anskaffningspriset för föremålet eller rättigheten eller, om priset betalas i poster, den första posten har betalats, eller

4) arbetet har inletts vid genomförande av andra åtgärder än de som avses i 1–3 punkten eller, om arbetet utförs av andra, när det slutliga avtalet har undertecknats.

24 §
Byggnadsplan

Till en plan som gäller uppförande av en byggnad, anläggning eller konstruktion ska fogas följande tillräckligt detaljerade handlingar:

1) huvudritningar,

2) särskilda planer, om dessa har betydelse vid bedömning av byggnadens funktionalitet och de godtagbara kostnaderna,

3) en byggnadsbeskrivning,

4) ett kostnadsförslag eller en kostnadskalkyl som grundar sig på byggnadsbeskrivningen, specificerad för varje byggnadsdel.

Förhållandet mellan detaljrikedomen i och omfattningen av en plan som gäller byggande och projektets omfattning och totalkostnader ska vara ändamålsenligt. Om det är fråga om nybygge ska planen dessutom innehålla en utredning om den fortsatta användningen av den byggnad som ersätts.

25 §
Täckdikningsplan

En plan som gäller täckdikning ska innehålla åtminstone

1) en plankarta,

2) en planbeskrivning,

3) en arbetsbeskrivning,

4) ett kostnadsförslag.

26 §
Gemensam dikningsinvestering och plan för gemensam dikningsinvestering

Stöd för gemensam dikningsinvestering kan beviljas för grundtorrläggningsverksamhet som främjar miljöns tillstånd och hållbara produktionssätt. Med grundtorrläggning avses rensning, grävning och dämning av rännilar, bäckar och avloppsdiken, byggande av rördiken samt invallning av åkerområden och inrättande av pumpstationer i syfte att skapa tillräckliga förutsättningar för lokal torrläggning, i synnerhet för täckdikning. Grundtorrläggning som främjar miljöns tillstånd och hållbara produktionssätt kan genomföras genom att man utnyttjar naturenliga planeringslösningar, såsom vattenfåror i två nivåer, krökar i vattenfårorna och översvämningsplatåer eller andra motsvarande lösningar eller konstruktioner.

Gemensamma dikningsinvesteringar som främjar miljöns tillstånd och hållbara produktionssätt ska ha en positiv inverkan på vattenskyddet, den biologiska mångfalden och anpassningen till klimatförändringen och skapa förutsättningar för förbättring av markens kulturtillstånd, effektiv användning av näringsämnen, förhindrande av markpackning samt minskning av urlakningen av näringsämnen och minskade översvämningar.

En plan för gemensam dikningsinvestering ska utöver kraven i 5 kap. 15 § i vattenlagen (587/2011) innehålla planer på för projektet ändamålsenliga konstruktioner, åtgärder eller naturenliga planeringslösningar för

1) förhindrande eller minskande av skador och olägenheter på grund av dikning,

2) kvarhållande av näringsämnen och fasta partiklar,

3) en ökning av vattnets genomströmning,

4) en anpassning till förändrade väder- och vattenförhållanden, och

5) främjande av den biologiska mångfalden.

Om den som ansöker om stöd inte är en sådan i vattenlagen avsedd vattenrättslig sammanslutning som grundats för dikning, förutsätts det att det har ingåtts ett avtal om den gemensamma dikningsinvestering som ska stödas mellan dem som deltar i investeringen där det har överenskommits om genomförandet av det dikningsprojekt enligt vattenlagen som hänför sig till dikningsinvesteringen samt att det för projektet har utsetts en eller flera ombudsmän.

7 kap

Finansiering

27 §
Övrig finansiering

Investeringsstöd beviljas inte, om stöd redan har beviljats för samma stödberättigande kostnader med nationella eller Europeiska unionens medel.

Vid beviljande av investeringsstöd för ett objekt som har förstörts i ett skadefall, ska den försäkringsersättning som gäller samma objekt dras av från det godkända kostnadsförslaget för den investering som ska stödjas.

28 §
Statligt stöd som beviljats i annan form än finansiering

I stödets maximibelopp beaktas stöd och förmåner som i enlighet med någon annan lag än lagen om strukturstöd har beviljats eller tillkommer sökanden samt stöd och förmåner som har beviljats av någon annan myndighet eller ett offentligt samfund och som avser samma åtgärd och ges i form av avdrag för kostnaderna, nyttjanderätt, skattebefrielse eller på något annat motsvarande sätt.

Stödet eller förmånen dras i första hand av från räntestödet, dock så att 2 000 euro av räntestödet inte dras av. Efter detta avdras stödet eller förmånen från understödet. Om de övriga stöden och förmånerna tillsammans överskrider maximibeloppet av det startstöd som sökts som understöd eller räntestöd, beviljas inte stöd.

8 kap

Särskilda grunder för stöd i anslutning till lån

29 §
Räntestödets belopp

Beloppet av det stöd som kan beviljas som räntestöd är summan av de poster till nominellt belopp vilka på basis av räntestödet beräknats för ränteperioder på ett halvt år.

30 §
Stödnivån för stöd i form av lån

När stöd beviljas i form av stöd i anknytning till lån är stödnivån den andel som summan av räntestödet för ett räntestödslån utgör av de godtagbara investeringskostnaderna.

När stödnivån beräknas diskonteras det räntestöd som betalas halvårsvis för räntestödslån till stödets värde det år det beviljas.

Som diskonteringsränta används referensräntan enligt kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (2008/C 14/02).

31 §
Kreditlöfte

De handlingar som behövs för erhållande av kreditlöfte ska lämnas in till kreditinstitutet. Kreditlöftet ska bifogas stödansökan.

32 §
Ändring av lånevillkor

Kreditinstitutet och låntagaren får inte avtala om ändring av villkoren för räntestödslån utan närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd, om det är sannolikt att ändringen leder till att statens räntestödsutgifter ökar under den återstående lånetiden. Villkoren för räntestödslån får ändras efter att hela räntestödet för lånet har betalats, om statsborgen inte utgör säkerhet för lånet.

Tillstånd för ändring av lånevillkor ska inhämtas hos närings-, trafik- och miljöcentralen innan betalningsskyldigheten enligt stödvillkoren har uppstått för den amorteringspost eller ränta som ansökan om ändring gäller och, om det är fråga om ett lån mot borgen, innan amortering för vilken uppskov beviljats har förfallit till betalning.

33 §
Statsborgen

En förutsättning för beviljande av statsborgen är att samtliga årliga amorteringar enligt låneprogrammet är lika stora.

Det stöd som ingår i statsborgen får inte vara större än maximibeloppet av det totala stödet för stödobjektet. Om ansökan om såväl statsborgen som räntestödslån och understöd görs för samma ändamål, och det stöd som ska beviljas skulle vara större än maximibeloppet av det totala stödet för stödobjektet, ska beloppet av det stöd som ingår i statsborgen först dras av från räntestödet så att det stöd som ingår i borgen kan minska räntestödets belopp till högst hälften av det belopp som annars skulle kunna beviljas som räntestöd för ändamålet, och det återstående stödbelopp som ingår i borgen dras av från understödet. Om ansökan om statsborgen och understöd görs för samma ändamål, ska ett motsvarande belopp dras av från understödsbeloppet.

34 §
Objekt och villkor för statsborgen

Statsborgen beviljas i första hand för lån som används för verksamhet som avsevärt förnyar produktionsmetoderna eller med vilken gårdsbruksenhetens produktionsverksamhet utvidgas, samt för lån som startstöd. I verksamheten får det inte ingå betydande risker i anknytning till finansieringen.

Statsborgen får uppgå till högst 2 500 000 euro per gårdsbruksenhet. Om något annat företag är verksamt på gårdsbruksenheten utöver det företag som ansöker om statsborgen, får företagens sammanlagda belopp av borgen inte överstiga det belopp som nämns ovan. Om samma företag har flera gårdsbruksenheter eller delar av en gårdsbruksenhet, får företagets statsborgen sammanlagt utgöra högst det ovannämnda beloppet.

Statsborgen kan endast av särskilda skäl vara större än 30 procent av den totala finansieringen av en åtgärd. Om det för samma investering har beviljats eller kommer att beviljas understöd, får understödet och statsborgen sammanlagt inte överstiga 70 procent av den totala finansieringen av den investering som är föremål för understöd. På statsborgens maximibelopp tillämpas dessutom vad som föreskrivs i statsrådets förordning om styrning av investeringsstöd för gårdsbruk.

Om det godkända kostnadsförslaget eller anbudet för den investering som ska stödjas överstiger maximibeloppet av de stödberättigande kostnaderna, kan statsborgen beviljas för den del av lånet som överstiger de stödberättigande kostnaderna endast om det stöd som ingår i borgen tillsammans med understödet och det stöd som hör samman med det lån som beviljats för samma ändamål inte överstiger det maximala stödbelopp som baserar sig på de godkända stödberättigande maximikostnaderna.

35 §
Beloppet av stöd som ingår i statsborgen och information om detta

Det stöd som ingår i statsborgen är minst 0,15 procent men högst 5,0 procent av hela borgensbeloppet. Vid beräkningen av det stöd som ingår i statsborgen ska kommissionens beslut K(2011) 1321 slutlig iakttas.

För den årliga statsborgen som beviljas meddelar jord- och skogsbruksministeriet varje år på förhand vilken andel av statsborgensbeloppet som ska betraktas som stöd som ingår i statsborgen.

36 §
Motsäkerhet för statsborgen

Den motsäkerhet som ska ställas för statsborgen kan vara en fastighets- eller företagsinteckning. Av företag i sammanslutningsform kan närings-, trafik- och miljöcentralen också kräva personborgen av sammanslutningens aktieägare och medlemmar.

9 kap

Förutsättningar för betalning av stöd

37 §
Faktiska och slutliga utgifter

En förutsättning för betalning av stöd och lyftande av lån är att den åtgärd som ansökan om utbetalning gäller har genomförts och att den utgift som den orsakat är slutlig. En utgift är slutlig, om stödmottagaren inte har fått och inte kan få rabatt, gottgörelse eller återbäring för eller på grundval av den.

Om räntestödslån har beviljats för förvärv av fast egendom, får lån i anslutning till startstöd dock lyftas, om det vederlag som grundar sig på överlåtelseavtalet och som är föremål för stöd betalas senast när den sista posten av lånet lyfts.

38 §
Verifierbara utgifter

En förutsättning för betalning av stöd och lyftande av lån är att stödmottagaren till ansökan om utbetalning fogar en specifikation av de verifierade utgifterna för åtgärden och om hur åtgärden framskrider. Stöd betalas inte förrän utgiften har registrerats i stödmottagarens bokföring eller i anteckningarna hos en skattskyldig som är anteckningsskyldig.

Om det är fråga om stöd som betalas på basis av standardiserade enhetskostnader, är en förutsättning för betalning av stöd och lyftande av lån att projektet har genomförts i enlighet med stödbeslutet.

Vid ansökan om betalning av sådant stöd som gäller egendom som har förvärvats genom avbetalningsköp ska stödmottagaren till närings-, trafik- och miljöcentralen ge in en skriftlig anmälan från finansieringsbolaget om betalningarna till leverantören för den egendom som har förvärvats genom avbetalningsavtal. Av intyget ska beloppet och betalningsdagen för varje betalning framgå.

39 §
Betalningen av startstöd

Understödsdelen av startstödet betalas i två lika stora poster.

En förutsättning för utbetalning av den andra posten av understödet är att affärsplanen genomförts. Det ska dock ansökas om den andra posten senast tre år efter att beslutet om stöd fattades.

40 §
Betalning av investeringsstöd och lyftande av räntestödslån

Ansökan om utbetalning av investeringsstödets första post och tillstånd att lyfta räntestödslånets första post ska göras inom två år från det att stödet beviljades. Om giltighetstiden för stödbeslutet har förlängts ska ansökan om utbetalning av den första posten och tillstånd att lyfta den första posten göras inom den tid som anges i beslutet.

Ansökan om utbetalning av investeringsstödets sista post och tillstånd att lyfta räntestödslånets sista post ska göras inom två månader från det att tiden för genomförande av åtgärden har löpt ut.

Understödets sista post för vilka en ansökan om utbetalning gjorts ska uppgå till minst 20 procent av det stödbelopp som beviljats i form av understöd och den sista posten av det räntestödslån som beviljats i form av investeringsstöd ska vara minst 20 procent av det totala beloppet av det lån som stöds med räntestöd.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan besluta att stöd betalas eller lån får lyftas trots att ansökan gjorts efter utsatt tid, om sökanden anger vägande skäl till att ansökan försenats, om ansökan inte har försenats väsentligt, om den omständigheten att utbetalning söks efter utsatt tid inte har inverkat på genomförandet av åtgärden och om utbetalningen inte inverkar på likabehandlingen av sökande.

10 kap

Skäliga kostnader och konkurrensutsättning av upphandlingar

41 §
Skäliga godtagbara kostnader

Stödet för en investering betalas utifrån enhetskostnaderna, om det har utfärdats bestämmelser om enhetskostnaderna för objektet i fråga.

Upphandlingen ska konkurrensutsättas i enlighet med vad som föreskrivs i detta kapitel, om

1) lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) inte tillämpas på upphandling av den åtgärd som stöds, och

2) stödets maximibelopp utgör mer än 50 procent av kostnadsförslaget för upphandlingen och upphandlingens värde utan mervärdesskatt överstiger 30 000 euro eller värdet i fråga om byggnadsinvesteringar överstiger 150 000 euro.

Vid andra än i 1 och 2 mom. avsedda upphandlingar som överstiger 10 000 euro ska med tanke på upphandlingens syfte och mål ett tillräckligt antal anbud begäras på ett ändamålsenligt sätt.

Om kostnaderna enligt ett godkänt kostnadsförslag är mindre än de kostnader som avses i 1–3 mom., beviljas stödet på grundval av kostnaderna i kostnadsförslaget.

Om bestämmelser inte har utfärdats om enhetskostnaderna eller anbud inte har begärts på de upphandlingar som avses i 3 mom., ska närings-, trafik- och miljöcentralen på något annat sätt säkerställa att kostnaderna är skäliga.

En upphandling får inte delas upp eller beräknas med exceptionella metoder eller kombineras på ett artificiellt sätt i syfte att undgå konkurrensutsättning eller begäran om anbud.

42 §
Upphandlingsförfaranden

Som upphandlingsförfarande kan tillämpas

1) öppet förfarande, där det publiceras en upphandlingsannons inom jordbruket som gäller upphandlingen och där alla intresserade leverantörer får lämna anbud; utöver upphandlingsannonsen inom jordbruket kan upphandlaren sända en anbudsförfrågan till de leverantörer som den anser vara lämpliga,

2) direktupphandling, där upphandlaren utan att publicera någon upphandlingsannons inom jordbruket utser en eller flera leverantörer med vilka upphandlaren förhandlar om villkoren för kontraktet.

43 §
Val av upphandlingsförfarande

Vid upphandling ska öppet förfarande tillämpas i första hand.

Direktupphandling kan väljas om

1) det vid öppet förfarande inte har kommit in några anbud eller inte har kommit in några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren i anbudsförfrågan inte ändras väsentligt,

2) det är uppenbart att det är bara en enda leverantör som kan genomföra upphandlingen,

3) upphandlingen är exceptionellt brådskande av skäl som inte beror på upphandlaren och som inte kunnat förutses,

4) varorna inköps särskilt förmånligt, antingen hos en leverantör som lägger ner sin affärsverksamhet eller hos en boförvaltare eller en utredare vid insolvensförfarande eller motsvarande förfarande,

5) det är fråga om att hos den ursprungliga leverantören göra en tilläggsbeställning som inte ingick i den tidigare på behörigt sätt konkurrensutsatta upphandlingen,

6) det är fråga om en upphandling i anslutning till en investering, som inte utförs på entreprenad och som stöds och upphandlingens värde är mindre än 30 000 euro, eller en sådan del av en upphandling vars värde är mindre är 10 procent av hela investeringens värde.

44 §
Annonsering om upphandling

En upphandling som genomförs genom öppet förfarande ska tillkännages offentligt genom en upphandlingsannons inom jordbruket som läggs in på finska eller svenska på webbadressen www.hankintailmoitukset.fi. Förutom att publicera den annons som avses ovan kan upphandlaren också publicera upphandlingsannonsen i andra lämpliga medier. Om upphandlingen sker genom direktupphandling, behöver annonsering inte ske.

Upphandlingsannonsen inom jordbruket publiceras av upphandlaren.

45 §
Upphandlingsannons inom jordbruket

En upphandlingsannons inom jordbruket som publiceras av upphandlaren ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

1) upphandlarens officiella namn, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter,

2) upphandlingens art, föremålet för upphandlingen och den kommun där investeringen genomförs,

3) huruvida delanbud eller alternativa anbud accepteras,

4) en med beaktande av upphandlingens storlek och art skälig tid för inlämnande av anbud,

5) var, hur och när anbudsförfrågan är tillgänglig.

46 §
Anbudsförfrågan

Anbudsförfrågan ska vara så tydlig att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och som är jämförbara. Anbudsförfrågan och de anbud som grundar sig på den ska göras skriftligen.

Anbudsförfrågan eller upphandlingsannons inom jordbruket ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

1) upphandlarens officiella namn, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter,

2) den adress till vilken anbuden ska skickas,

3) en med beaktande av upphandlingens storlek och art skälig tid för inlämnande av anbud,

4) benämningen på upphandlingen, den kommun där investeringen genomförs och föremålet för upphandlingen inklusive tillräckliga tekniska specifikationer,

5) grunden för valet av anbud, vilken kan vara det lägsta priset eller att anbudet ska vara det totalekonomiskt mest fördelaktiga; om det är det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som ska väljas, ska jämförelsekriterierna och deras prioritetsordning anges,

6) krav som gäller anbudsgivarnas ekonomiska situation samt tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer och övriga krav samt en förteckning över de handlingar som anbudsgivaren ska tillhandahålla för bedömningen av detta,

7) huruvida delanbud eller alternativa anbud accepteras.

Anbudsförfrågan ska innehålla också andra upplysningar som är av väsentlig betydelse med tanke på upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud. Om anbudsförfrågan och upphandlingsannonsen avviker från varandra i fråga om innehåll, är det upphandlingsannonsen inom jordbruket som ska följas.

Anbudsförfrågan ska vid den tidpunkt som anges i upphandlingsannonsen inom jordbruket utan dröjsmål skickas till de leverantörer som bett om den eller göras tillgänglig för leverantörerna med elektroniska medel.

47 §
Val av anbudsgivare och anbud

Anbudsgivarnas lämplighet ska bedömas på grundval av på förhand angivna kriterier för anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella ställning, tekniska prestationsförmåga eller yrkesmässiga kvalifikationer eller på grundval av andra objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Från anbudsförfarandet ska en sådan anbudsgivare uteslutas som inte har tekniska, ekonomiska eller andra förutsättningar att fullgöra kontraktet.

Det anbud ska antas som totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga för upphandlaren eller som har det lägsta priset. Jämförelsekriterierna vid bedömningen av anbud ska avse föremålet för upphandlingen och möjliggöra en objektiv bedömning av anbuden.

48 §
Upphandlingsbeslut

Upphandlaren ska fatta ett skriftligt beslut om anbudsgivarnas ställning och upphandlingen. Beslutet ska motiveras. De faktorer som väsentligen påverkat avgörandet ska framgå av beslutet eller av de handlingar som anknyter till beslutet. Sådana faktorer är åtminstone grunderna för att en anbudsgivare eller ett anbud har förkastats och de kriterier som använts vid jämförelsen av anbud för att få fram det eller de anbud som godkänts. Av ett beslut om att förkasta ett anbud ska framgå den rätt och den tidsfrist att göra anmälan som avses i 40 a § 1 mom. i lagen om strukturstöd.

Beslutet ska skriftligen delges dem som saken gäller. Beslutet delges med användning av den elektroniska kontaktinformation som anbudsgivaren uppgett. När elektronisk kontaktinformation används anses anbudsgivaren ha fått del av beslutet den dag meddelandet har avsänts, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse för en omständighet som lett till att meddelandet har nått mottagaren vid en senare tidpunkt. Beslutet kan också delges per post som brev, varvid anbudsgivaren anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att brevet avsänts, om inte något annat visas.

49 §
Upphandlingsdokument som ska bevaras

Upphandlaren ska bevara

1) den upphandlingsannons inom jordbruket som upphandlaren har publicerat,

2) anbudsförfrågan och de handlingar som gäller sändandet av anbudsförfrågan,

3) anbuden,

4) de handlingar som gäller valet av anbudsgivare och anbud,

5) upphandlingsbesluten och de handlingar som gäller delgivningen av dem.

11 kap

Särskilda bestämmelser

50 §
Avgifter för statsborgen och ersättning till kreditgivare

När statsborgen beviljas tas det genom kreditinstitutets förmedling hos låntagaren ut en engångsavgift till staten på 0,75 procent av borgensbeloppet, dock högst 200 euro. För borgen tas det dessutom hos låntagaren halvårsvis i efterskott ut en avgift som är 0,75 procent av det belopp som vid respektive tidpunkt återstår av borgen. De avgifter som tas ut för borgen ska betalas i två poster varje år den sista april och sista oktober.

En kreditgivare enligt 52 § 1 mom. i lagen om strukturstöd kan hos Livsmedelsverket för skötseln av borgenskrediten halvårsvis ansöka om en ersättning på 0,2 procent av det belopp som vid tidpunkten i fråga återstår av borgen.

51 §
Godkännande av kreditinstitut

Som kreditgivare eller centralt finansiellt institut kan bara sådana sammanslutningar godkännas som övervakas av Finansinspektionen och vars bokförings- och datasystem uppfyller de i 50 § föreskrivna kraven till den del det är fråga om förmedling av lånemedel som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd och betalningar som hänför sig till lån eller om överföring mellan staten och kreditinstitutet av uppgifter som gäller användningen av medel och stöd.

52 §
Övervakning av stöd i anslutning till räntestödslån

För övervakningen av stöd i anslutning till räntestödslån ska kreditgivaren lämna Livsmedelsverket åtminstone följande uppgifter om räntestödslån:

1) det centrala finansiella institutets beteckning och kontorets nummer i det kreditinstitut som administrerar stödet,

2) låntagare och kommunkod,

3) stödbeslutets administrativa nummer,

4) stödslag och stödkod,

5) lånets nummer, beviljat lånebelopp, låneslag och lånetid,

6) datum då lånet beviljades,

7) det sammanlagda stödbelopp som ingår i lånet,

8) beloppet av den lånepost som lyfts och datum för lyftandet,

9) räntesats och sättet att räkna ut lånet och räntan,

10) amorteringssätt och förfallodagar för lånet,

11) räntor som betalats på lånet och datumen för betalning,

12) amorteringar som betalats på lånet och datumen för betalning,

13) kapitalsaldo som inte förfallit för lånet,

14) det stödbelopp som åtgått av räntestödet under varje ränteperiod och den andel av räntestödet som använts sammanlagt.

53 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 6 mars 2023.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om strukturstöd till jordbruket (240/2015).

Denna förordning tillämpas på ansökningar om beviljande av stöd som har blivit anhängiga den 6 mars 2023 eller därefter. De bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande ska tillämpas på stöd som har beviljats innan denna förordning trädde i kraft.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 12 § börjar den första stödperioden år 2023 den 3 april 2023 och slutar den 10 maj 2023. Efter detta fortsätter stödperioderna i övrigt enligt 12 §, dock så att stödperioden enligt 3 punkten år 2023 börjar den 11 maj och slutar den 15 augusti 2023.

Helsingfors den 2 mars 2023

Jord- och skogsbruksminister
Antti Kurvinen

Lagstiftningsråd
Maija Kaukonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.