777/2020

För sådana personbilar (kategori M ₁ ), paketbilar (kategori N ₁ ), bussar (kategori M ₂ ) med en egenmassa under 1 875 kilogram, lätta bilar (kategori T1), motorcyklar (kategori L3e och L4e) samt motoriserade trehjulingar och tunga fyrhjulingar (kategori L5e och L7e) som ska registreras eller tas i bruk i Finland ska bilskatt betalas till staten.

På betalning av bilskatt för lätta bilar tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om personbilar.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på klassificering av fordon och på tekniska egenskaper hos fordon vad som föreskrivs i fordonslagen (1090/2002) och med stöd av den.

Med registrering av fordon avses första registrering enligt fordonslagen i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice (320/2017) eller i motsvarande register enligt en landskapslag för Åland ( trafik- och transportregistret ).

Med ibruktagande avses att ett fordon används i trafik inom finskt territorium även om det inte är registrerat i Finland. Ett fordon anses ha tagits i skattepliktigt bruk i Finland, om det inte enbart används skattefritt på det sätt som föreskrivs i 6 kap.

Den som tagit i bruk ett fordon är den som använder fordonet första gången i trafiken i Finland eller för vars räkning fordonet används. Om fordonet har varit i skattefri användning, är den som tagit i bruk fordonet den som använder fordonet när förutsättningarna för skattefrihet har upphört eller för vars räkning fordonet då används. Om det inte annars går att visa vem som tagit i bruk fordonet, betraktas fordonets ägare som den som tagit i bruk fordonet.

Skyldighet att betala skatt uppkommer när fordonet registreras eller tas i skattepliktigt bruk i Finland. Om en skattedeklaration för fordonet emellertid lämnas in före registrering och skattepliktigt ibruktagande, uppkommer skyldighet att betala skatt när skattedeklarationen för fordonet lämnas in.

Skyldighet att betala skatt uppkommer också när fordonets konstruktion, äganderätt eller användningssyfte ändras så att fordonet inte längre uppfyller de förutsättningar för skattenedsättning, skatteåterbäring eller skattefrihet som anges i 11 eller 23–26 § eller när fordonet börjar omfattas av lagens tillämpningsområde på grund av en ändring av fordonets konstruktion. Som ändring av ett fordons konstruktion anses även att en paketbil förses med andra sitsar eller anordningar för fastgörande av sitsar än sådana som avses i 11 §. Skyldighet att betala skatt uppkommer dock inte om fordonet inom en månad från det att det överlåtits av en ägare som har rätt till skattefrihet, rätt att använda ett fordon som omfattas av nedsatt skatt eller rätt till skatteåterbäring, registreras på en annan ägare som har rätt till nämnda förmåner. Skyldighet att betala skatt uppkommer inte heller för sådana ändringar av fordonets konstruktion som konstateras endast på basis av fordonets hastighet.

Skyldighet att betala skatt uppkommer dessutom när det är fråga om ett fordon som tidigare har beskattats eller borde ha anmälts till beskattning i Finland och

Ett fordon anses vara begagnat om det har varit registrerat eller i användning.

Om ett fordon inte anses vara begagnat på det sätt som avses i 1 mom., ska fordonet anses vara nytt vid tillämpningen av denna lag.

Ett nytt fordon som anmälts för demonstrationsanvändning enligt 41 § 1 mom. 8 punkten ska anses vara nytt vid tillämpningen av denna lag.

Skyldig att betala skatt är den som antecknats i trafik- och transportregistret som ägare till ett fordon. Vid köp på avbetalning är den skattskyldige dock köparen, som antecknas i trafik- och transportregistret som fordonets innehavare.

För fordon som tagits i bruk före registrering är den skattskyldige den som tagit i bruk fordonet.

Om en skattedeklaration för fordonet har lämnats in före registrering och skattepliktigt ibruktagande, är den skattskyldige den som lämnat in skattedeklarationen.

Skattskyldig i de fall som avses i 3 § 2 och 3 mom. är den som ägde fordonet när den faktor som inverkar på skattegrunderna för fordonet ändrades. Om det inte går att fastställa vem som är ägare, är den skattskyldige den som ägde fordonet när ändringen kom till skattemyndighetens kännedom. I de fall som avses i 3 § 3 mom. 4 punkten fastställs skattskyldigheten enligt 5 §.

Om det beviljats återbäring enligt 26 § av bilskatten, anses den i 27 § avsedda mottagaren av återbäringen som skattskyldig.

Om ett registrerat bilskatteombud importerar eller tillverkar fordon, är det registrerade bilskatteombudet skyldigt att betala skatten i stället för den skattskyldige som avses i 5 § 1 mom. Det registrerade bilskatteombudet ansvarar också för bilskatten för ett sådant fordon som ombudet förvärvat obeskattat av någon annan än ett registrerat bilskatteombud. Skatteansvaret kan dock överföras, varvid mottagaren ansvarar för skatten. På mottagaren tillämpas vad som föreskrivs om skattskyldiga.

Över en överföring av skatteansvaret ska det ingås ett skriftligt avtal. Den som överför skatteansvaret ska anmäla överföringen till skattemyndigheten. Om anmälan försummas, ansvarar den som överlåtit fordonet och den som förvärvat det eller flera överlåtare och förvärvare gemensamt för skatten. Med överlåtelse av ett fordon avses att äganderätten eller besittningsrätten till fordonet överlåts.

Om skatten inte kan uppbäras hos det registrerade bilskatteombudet, ansvarar ägaren eller innehavaren av fordonet för skatten, om inte denne visar att han eller hon betalat ett belopp som motsvarar bilskatten till det registrerade bilskatteombudet eller dennes representant.

Om ett registrerat bilskatteombud är skyldigt att betala skatt, ska bestämmelserna om deklarations- och anmälningsskyldighet, verkställande och rättelse av beskattning, betalning av skatt och skatteuppbörd, påföljdsavgifter och ändringssökande tillämpas på det registrerade bilskatteombudet i stället för på den skattskyldige, om inte något annat föreskrivs.

Utöver vad som särskilt föreskrivs om den som ansöker om återbäring och om återbäring i denna lag ska 59–64, 68, 70–72, 74, 76, 79–86, 89, 92 och 93 § tillämpas på dem.

Utöver vad som särskilt föreskrivs om deklarations- och anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter i denna lag ska 64, 67, 68, 74 och 76 § tillämpas på andra anmälningsskyldiga än skattskyldiga, och 59, 60, 64, 67, 68 och 74 § på andra uppgiftsskyldiga än skattskyldiga.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på det skattebelopp som ska betalas för ett fordon de bestämmelser som gäller när skyldigheten att betala skatt uppkommer.

Skatten på en ny personbil och paketbil är ett procenttal enligt skattetabell 1 eller 1 A i bilagan av bilens beskattningsvärde, om inte något annat föreskrivs i 11 §. Skattesatsen bestäms utifrån det koldioxidutsläpp motsvarande bilens bränsleförbrukning som bestämts i enlighet med kraven i Europeiska unionens lagstiftning. Skattetabell 1 A tillämpas på bilar vilkas koldioxidutsläpp motsvarande bränsleförbrukningen bestämts enligt den globalt harmoniserade provcykel för lätta fordon som avses i kommissionens förordning (EU) 2017/1151 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 och i bilaga XXI till den förordningen. Skattetabell 1 tillämpas på övriga bilar.

Om det inte finns sådana uppgifter om koldioxidutsläppet som uppfyller kraven i 1 mom., bestäms skattesatsen enligt skattetabell 1 utifrån det kalkylerade koldioxidutsläppet för bilen enligt bilens totalmassa och drivkraft. Om kvoten av bilens effekt uttryckt i kilowatt och totalmassa uttryckt i kilogram är minst 0,15, ökas det kalkylerade koldioxidutsläppet genom att det multipliceras med talet 1,5. Mängden koldioxidutsläpp avrundas till hela gram.

Om drivkraften för en bil som avses i 1 mom. uteslutande är el, ska skatten bestämmas utifrån den lägsta skattesatsen enligt den skattetabell som ska tillämpas på bilen.

Från skattesatsen enligt 10 § görs ett avdrag enligt skattetabell 2 eller 2 A i bilagan, om det är fråga om en paketbil som hör till kategori N ₁ , som utöver förarsitsen är utrustad med högst sitsarna bredvid denna eller anordningar för fastgörande av sådana sitsar, vars totalmassa är större än 2 500 kilogram och som uppfyller endera av följande villkor:

1) skillnaden mellan totalmassan och egenmassan ( bärförmågan ) är minst 680 men mindre än 1 000 kilogram och kvoten av effekten (i kilowatt) och totalmassan (i kilogram) är högst 0,05, eller

2) bärförmågan är minst 1 000 kilogram och kvoten av effekten och totalmassan är högst 0,06.

Paketbilens egenmassa bestäms på basis av den utrustning som finns i fordonet vid tidpunkten för dess första beskattning.

Avdraget beviljas enligt skattetabell 2 A för bilar vid vilkas beskattning skattetabell 1 A tillämpas. På övriga bilar tillämpas skattetabell 2.

Skattesatsen är dock minst den lägsta skattesatsen enligt den skattetabell som ska tillämpas på bilen.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på paketbilar som används för transport av en person som varaktigt använder rullstol, även om paketbilen utrustats med godtagbara anordningar för fastgörande av rullstol.

Skatten på en ny buss är 31,7 procent av bussens beskattningsvärde.

Skatten på nya motorcyklar och andra skattepliktiga nya fordon i kategori L bestäms enligt motorns slagvolym eller drivkraft och är följande procenttal av fordonets beskattningsvärde:

Bilskatten för ett fordon som beskattas som begagnat i Finland är det minsta belopp som med beaktande av de omständigheter som avses i 17 och 19 § återstår i bilskatt för ett i Finland registrerat fordon som betraktas som likadant.

Ett fordon beskattas i enlighet med bestämmelserna om beskattning av begagnade fordon utan beaktande av tidigare beskattning av fordonet i Finland också, om skyldigheten att betala skatt uppkommer på det sätt som avses i 3 § 3 mom. 4 punkten. Om det har förflutit mindre än sex månader sedan skatten påfördes eller återbäringen eller avdraget beviljades, kan det värde som bestämts i samband med påförande eller återbäring av eller avdrag från skatt anses utgöra fordonets beskattningsvärde.

I de fall som avses i 3 § 2 mom. ska beskattningen verkställas enligt de grunder som skulle ha tillämpats på ett likadant begagnat fordon vid den tidpunkt då ändringen av skattegrunden kom till skattemyndighetens kännedom.

Om det är fråga om en ambulans, räddningsbil, likbil eller veterinärbil som avses i 23 §, en taxi som avses i 25 § eller ett i 26 § avsett fordon som används av en person med funktionsnedsättning, debiteras dock det belopp som vid den första beskattningen borde ha uppburits i full skatt för fordonet. Från skatten avdras det skattebelopp som redan fastställts eller betalats för fordonet, om det beviljats återbäring enligt 27 § av skatten för fordonet.

Från det skattebelopp som avses i 2 mom. avdras en fyrtioåttondedel för varje hel månad som bilen har varit registrerad, om det är fråga om en räddningsbil, likbil eller veterinärbil, och en trettiosjättedel för varje hel månad som bilen har varit registrerad, om det är fråga om en taxi, ambulans eller ett fordon som används av en person med funktionsnedsättning.

I de fall som avses i 3 § 3 mom. 1 och 2 punkten ska beskattningen verkställas enligt de grunder som skulle ha tillämpats på ett likadant nytt fordon vid den tidpunkt då ändringen av skattegrunden kom till skattemyndighetens kännedom. Om ett fordon ändras i enlighet med 3 § 3 mom. 3 punkten, baserar sig skattebeloppet endast på värdet av det ändringsarbete som utförts eller den utrustning som monterats vid den tidpunkt då ändringen av skattegrunden kom till skattemyndighetens kännedom.

Beskattningsvärdet för ett fordon är fordonets allmänna värde i detaljhandeln inklusive skatt.

Med ett fordons allmänna värde i detaljhandeln avses det pris som allmänt kan erhållas för ett likadant fordon om det säljs som skattepliktigt på marknaden i Finland till en köpare som är konsument, vid en tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppkom.

Om något värde baserat på allmänna försäljningspriser inte finns att tillgå, bestäms det allmänna värdet i detaljhandeln utifrån det pris som likadana fordon allmänt saluförs till, minskat med ett belopp motsvarande sedvanliga prisnedsättningar.

Allt det som fordonets köpare direkt eller indirekt betalar som vederlag för fordonet till säljaren eller till tredje part anses ingå i fordonets allmänna värde i detaljhandeln. Benämningen på en post som inräknas i värdet, betalningstidpunkten eller andra motsvarande omständigheter har ingen betydelse för om posten ska räknas in i värdet eller inte. I fordonets värde räknas dock inte in sedvanliga finansieringskostnader och inte sedvanliga kostnader upp till högst 600 euro för leverans till kunden.

Ett fordons allmänna värde i detaljhandeln bestäms utifrån tillgänglig utredning om de faktorer som inverkar på bestämmandet av fordonets värde i detaljhandeln på Finlands fordonsmarknad samt utredning om fordonets värde och märke, modell, typ, drivkraft och utrustning och andra fordonsspecifika egenskaper som inverkar på värdet. Därtill kan fordonets ålder, antalet körkilometer och fordonets skick samt andra individuella egenskaper beaktas.

Vid bestämmandet av det allmänna värdet i detaljhandeln kan också information om fordonsmarknaden i andra länder beaktas.

Det allmänna värdet i detaljhandeln kan inte enbart bestämmas

Användningen enligt 41 § 1 mom. 8 punkten av ett nytt fordon som anmälts för demonstrationsanvändning och det antal kilometrar som körts under den tiden beaktas inte när fordonets allmänna värde i detaljhandeln bestäms.

Om ett begagnat fordons allmänna värde i detaljhandeln inte kan bestämmas på det sätt som avses i 16 § på grund av det obetydliga antalet marknadsuppgifter, kan värdet i detaljhandeln bestämmas utifrån det allmänna värdet i detaljhandeln på ett motsvarande nytt fordon.

Det i 1 mom. avsedda allmänna värdet i detaljhandeln på ett begagnat fordon fås genom att värdet i detaljhandeln på ett nytt fordon minskas enligt ålder för det fordon som ska beskattas med tre procent för den månad då fordonet togs i bruk, med två procent för de två följande hela månaderna och därefter med en procent för varje hel månad av det restvärde som beräknats till slutet av den föregående månaden. Ett kalkylerat belopp för värdeminskningen som avviker från detta kan tillämpas, om det utifrån det statistiska materialet vad gäller marknadsuppgifter finns grund för att avvika från den förmodade värdeminskningen, och om det utifrån de uppgifter som finns till förfogande inte på ett relevant sätt kan bestämmas ett allmänt värde i detaljhandeln för ett fordon som motsvarar det fordon som ska beskattas.

Fordon kan anses likadana om de är likadana till märket, modellen och utrustningen. Om i olika länder EG- eller EU-typgodkända fordon ska jämföras med varandra, ska inte bara de dokumenterade uppgifterna om fordonen utan också fordonen i verkligheten vara tekniskt likadana. Små skillnader hindrar dock inte att fordonen betraktas som likadana, om skillnaderna inte kan anses ha betydelse med tanke på fordonets värde eller konsumenternas behov i fråga om fordonet.

Som ett motsvarande nytt fordon betraktas ett fordon med samma drivkraft, märke, karosserityp och modell som det fordon som ska beskattas. Dessutom ska fordonens motor, växellåda, transmission och utrustning och andra tekniska egenskaper motsvara varandra. Små skillnader hindrar dock inte att fordon betraktas som motsvarande.

Om ett motsvarande nytt fordon inte kan påvisas, väljs närmast motsvarande nya fordon, som får avvika till modellnamn och tekniska egenskaper och andra motsvarande faktorer till följd av ålder och teknisk utveckling i fråga om det fordon som ska beskattas.

Ett fordons ålder beräknas i månader från den första registreringen av fordonet i Finland eller utomlands. Om denna tidpunkt inte är känd, beräknas fordonets ålder från utgången av tillverkningsmånaden. Om inte heller denna tidpunkt är känd, bestäms fordonets ålder från utgången av det år under vilket fordonet sannolikt första gången registrerades, togs i bruk eller tillverkades i Finland eller utomlands.

Om fordonet är tillverkat av delar av ett eller flera fordon som tidigare använts i trafik, betraktas som fordonets tillverkningstidpunkt den tidpunkt då minst 50 procent av de ursprungliga delarna i fordonet ska anses ha bytts ut.

Fordonets ålder beräknas fram till den tidpunkt då skyldigheten att betala skatt uppkom.

När beskattningsvärdet för ett fordon bestäms anses till fordonet höra åtminstone den funktionsdugliga utrustning som krävs för att fordonet ska kunna godkännas för trafik. Dessutom anses till fordonet höra minst sådan annan utrustning som enligt typgodkännandet eller enligt utredning publicerad i det land där fordonet är tillverkat hör till dess standardutrustning, och i bil värmeaggregat. Beskattningsvärdet sänks inte om denna utrustning saknas eller är i olag.

Fria från bilskatt är

Fria från bilskatt är fordon som

Utrikesministeriet avgör om förutsättningar enligt de konventioner som avses i 1 mom. 1 punkten föreligger.

Ett fordon får inte utan att skatt har betalats säljas, hyras ut eller på något annat sätt överlåtas eller vederlagsfritt överlämnas för att användas av andra än till motsvarande skattefria fordon berättigade beskickningar eller personer förrän tre år har förflutit från den dag då fordonet registrerades för ändamålet i fråga.

Om en person som avses i 1 mom. flyttar från Finland innan den i 3 mom. föreskrivna tiden har löpt ut och i Finland säljer ett fordon som har varit i hans eller hennes bruk, ska i skatt betalas en trettiosjättedel för varje hel eller ofullständig månad som återstår av tiden.

Fria från bilskatt är fordon som

För fordon som avses i 1 mom. 1 punkten och som inte uppfyller förutsättningarna enligt 1 mom. 2 och 3 punkten nedsätts den bilskatt som ska betalas med högst 1 200 euro, om fordonet registreras senast den 30 juni 2022.

Skattenedsättningen enligt 2 mom. minskas dock med en trettiosjättedel för varje hel eller påbörjad kalendermånad som fordonet varit i bruk någon annanstans än i Finland innan det registrerades för ovannämnt bruk.

När det vid första registreringen av en bil som ägare eller vid köp på avbetalning som innehavare har registrerats en person vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 80 procent på grund av rörelse- eller synskada och i vars personliga bruk bilen kommer, eller en person vars varaktiga invaliditetsgrad är minst 60 procent på grund av skada och för vilken anskaffningen av en bil fyller ett väsentligt behov för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor den bestämmer betala tillbaka bilskatten till ett belopp av högst 3 770 euro. Om sökanden genom anteckning på körkortet eller på något annat sätt tillförlitligt styrker att han eller hon behöver använda bil med automatväxel, betalas under ovannämnda förutsättningar högst 4 980 euro av skatten tillbaka.

Om en persons rörelseförmåga på grund av att han eller hon saknar det ena eller båda benen eller på grund av deras bristande funktion är så nedsatt att den varaktiga invaliditetsgraden på grund av skadan är minst 40 procent, ska Skatteförvaltningen på ansökan och på de villkor den bestämmer betala tillbaka 60 procent av bilskatten, dock högst 2 460 euro. Skatteåterbäring beviljas endast för en bil vars anskaffning fyller ett väsentligt behov för sökanden för att han eller hon ska kunna sköta sin tjänst, sitt arbete eller sina yrkesutbildningsstudier.

Maximibeloppen av skatteåterbäringen höjs med det belopp genom vilket den utrustning har inverkat på bilskatten som efter fordonets tillverkning har monterats särskilt med anledning av ovannämnda rörelse- eller synskada eller någon annan skada.

Om det finns vägande skäl för att anse att det är befogat att bevilja återbäring, kan Skatteförvaltningen i fall som är jämförbara med 1 och 2 mom. på ansökan och på de villkor den bestämmer bevilja ovan avsedda återbäring eller en del av den, även om de föreskrivna förutsättningarna för beviljande av återbäring inte uppfylls.

Skatteförvaltningen kan på ansökan för högst sex månader åt gången meddela ett beslut om huruvida sökanden enligt den utredning som lagts fram har rätt till återbäring enligt 1, 2 eller 4 mom.

På ansökan om återbäring tillämpas vad som föreskrivs i 27 §.

Om ett fordon vid den första registreringen antecknas i trafik- och transportregistret såsom ett fordon som på de grunder som avses i 11 eller 23–26 § beskattas lindrigare eller är skattefritt, och full bilskatt för fordonet har debiterats, ska skatt på ansökan betalas tillbaka till den som i trafik- och transportregistret antecknas som ägare till fordonet eller vid köp på avbetalning till köparen, som i trafik- och transportregistret antecknas som fordonets innehavare.

Ansökan ska lämnas till Skatteförvaltningen inom sex månader från det att fordonet första gången antecknades i registret. Sökanden ska lägga fram utredning om att förutsättningarna för återbäring uppfylls.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet, om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och om den utredning som ska läggas fram i samband med ansökan.

Om ett fordon som för första gången tagits i skattepliktigt bruk i Finland inte kommer att registreras i trafik- och transportregistret, avdras från full skatt, på yrkande av den skattskyldige eller det registrerade bilskatteombudet, det belopp som skulle betalas tillbaka för fordonet i enlighet med 29 § 2 mom. Avdraget beräknas med avvikelse från 29 § 2 mom. utifrån den dag då användningen av fordonet upphör. Skatt påförs dock alltid till ett belopp på minst fem procent av full skatt.

Yrkandet ska framställas till Skatteförvaltningen inom ett år från förfallodagen för den skatt som för första gången påförts. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i samband med yrkandet, hur uppgifterna ska lämnas och i övrigt om förfarandet för lämnande av uppgifterna.

Om beskattningen har verkställts innan yrkandet framställs rättar Skatteförvaltningen beskattningen till den skattskyldiges fördel, med iakttagande av vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om rättelse, även om den tidsfrist för rättelse av beskattningen som anges i 82 § skulle ha löpt ut. Skatteförvaltningen återkallar också registreringstillståndet för fordonet.

Efter att yrkandet har framställts ska användningen av fordonet i Finland upphöra.

Bilskatt betalas tillbaka på ansökan, om ett i Finland beskattat fordon har förts ut ur landet för permanent bruk någon annanstans än i Finland. Återbäring vid utförsel beviljas en sökande som i egenskap av ägare till fordonet har fört ut det ur landet för bruk någon annanstans än i Finland.

Av skatten betalas tillbaka ett belopp som uppbärs för ett likadant fordon om det beskattas som begagnat vid den tidpunkt då fordonet förs ut ur Finland. Av skatten betalas dock inte tillbaka ett högre belopp än vad som debiterats i skatt för fordonet. Skatt betalas inte heller tillbaka till den del fordonets värde eller den skatt som ska betalas för fordonet har stigit till följd av ändringsarbete som har utförts eller utrustning som har monterats efter beskattningen. Om skatt betalas tillbaka för ett fordon för vilket skatten har nedsatts med stöd av denna lag, minskas det belopp som ska betalas tillbaka med den andel av skattenedsättningen som skulle uppbäras om fordonet vid tidpunkten för ansökan om återbäring överläts till annan användning än sådan som berättigar till nedsatt skatt.

Förutsättningar för beviljande av återbäring vid utförsel är dessutom att

Ansökan om återbäring vid utförsel ska göras till Skatteförvaltningen efter utförseln av fordonet och senast inom 30 dagar från det att fordonet har förts ut ur landet. Den som ansöker om återbäring vid utförsel ska lägga fram utredning om att förutsättningarna för återbäring vid utförsel uppfylls.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet för återbäring vid utförsel, om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och om den utredning som ska läggas fram i samband med ansökan.

Om ett fordon som första gången tas i bruk i Finland är avsett att användas i Finland i högst fem år på basis av ett tidsbundet hyresavtal, ska från bilskatten på den skattskyldiges yrkande i skattedeklarationen avdras det belopp som på ansökan skulle betalas tillbaka som återbäring vid utförsel efter utförsel av fordonet. Efter att avdraget godkänts beviljas för fordonet ingen återbäring vid utförsel.

En förutsättning för avdraget är att fordonet för första gången tas i bruk i Finland. Dessutom ska den skattskyldige visa att uthyraren har etablerat sig inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har regelbunden uthyrning av fordon som sin affärsverksamhet. Avdrag görs inte om beloppet av det är mindre än 500 euro.

Om det i 1 mom. avsedda beloppet av återbäring vid utförsel inte kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt vid verkställandet av beskattningen, avdras från skatten det belopp som beräknat i enlighet med 18 § skulle uppbäras för fordonet vid utförsel av fordonet från Finland vid det tidsbundna hyresavtalets utgång. Nedsättningen av bilskatten för ett fordon som beskattas som begagnat beräknas på grundval av skatten enligt 13 § 1 mom. med de minskningar som avses i 18 §.

Om avdrag enligt 31 § har gjorts från bilskatten och det tidsbundna hyresavtalet ändras, ska den skattskyldige göra en anmälan till Skatteförvaltningen om ändringen. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om anmälan, tidpunkten för anmälan, de uppgifter som ska lämnas och förfarandet för anmälan. Skatteförvaltningen kan meddela föreskrifter som begränsar anmälningsskyldigheten när skyldigheten är uppenbart onödig.

Om avdrag enligt 31 § har gjorts från bilskatten, ska användningen av fordonet i Finland upphöra senast den dag då det tidsbundna hyresavtalet går ut. Dessutom ska ett fordon avställas i Finland i enlighet med 66 c § i fordonslagen senast den dag då det tidsbundna hyresavtalet går ut och föras ut ur landet för permanent bruk någon annanstans än i Finland inom 30 dagar från utgången av det tidsbundna hyresavtalet. Fordonet ska vara i trafikdugligt skick på dagen för utförseln.

Utöver vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om rättelse , rättar Skatteförvaltningen beskattningen till den skattskyldiges fördel eller nackdel inom sex år från ingången av året efter skatteårets utgång, om det avdrag som gjorts i enlighet med 31 § 3 mom. vid verkställandet av beskattningen avviker från det belopp som ska beviljas i återbäring vid utförsel efter utförseln av fordonet. Skatteförvaltningen rättar beskattningen till den skattskyldiges nackdel också om de förutsättningar för avdraget som anges i 31 § 1 och 2 mom. eller kraven enligt 2 mom. i denna paragraf inte uppfylls. Skatteförvaltningen kan dock avstå från att verkställa rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel, om fordonet har skrotats eller annars förstörts och en anteckning om detta gjorts i trafik- och transportregistret i enlighet med 66 e § i fordonslagen.

Med en persons vanliga vistelseort avses den ort där personen bor under minst 185 dagar per kalenderår, beräknat enligt sådan personlig, yrkesmässig och annan anknytning som han eller hon har till orten.

Om en person vistas i två eller flera stater, ska som hans eller hennes vanliga vistelseort betraktas den ort dit han eller hon av personliga orsaker återkommer regelbundet. Vid bedömningen av vad som är personliga orsaker kan även arbetets art och varaktighet i det andra landet samt andra särskilda omständigheter beaktas. Personen behöver inte återkomma till den andra medlemsstaten om han eller hon vistas i Finland för att genomföra en uppgift av bestämd varaktighet. Genomförande av en uppgift av bestämd varaktighet påverkar inte maximitiden för skattefri användning av fordonet.

Skattemyndigheten kan på ansökan för högst ett år åt gången meddela ett beslut om i vilken stat personens vanliga vistelseort ska anses finnas enligt den utredning som lagts fram. Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet, om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och om den utredning som ska läggas fram i samband med ansökan.

Den vanliga vistelseorten ska inte anses ha förändrats för en person som vistas i Finland eller i något annat land på grund av studier vid universitet eller någon annan läroanstalt.

Användningen av ett fordon är skattefri, om en fysisk person som är stadigvarande bosatt utomlands använder ett fordon som är registrerat utomlands och som personen för in för privat bruk under en sammanhängande eller inte sammanhängande tid av högst 6 månader inom loppet av en 12 månaders tidsperiod.

Den maximitid för skattefri användning som anges i 1 mom. tillämpas inte, om en fysisk person som är stadigvarande bosatt utomlands arbetar i Finland och med fordonet regelbundet avlägsnar sig till sin bostadsort i en annan stat.

Maximitiden tillämpas inte heller på användning av ett fordon som registrerats utomlands, om fordonet har förts in av en person som vistas i Finland enbart på grund av studier vid universitet eller någon annan läroanstalt och som har sin vanliga vistelseort utomlands. En anmälan om skattefri användning av fordonet ska dock göras till Skatteförvaltningen innan den maximitid som anges i 1 mom. löper ut, om den skattefria användningen fortgår längre än så. Dessutom ska personen varje termin eller vid sådana andra tidpunkter som Skatteförvaltningen bestämmer lägga fram en utredning om sina studier.

Skatteförvaltningen kan på ansökan och på de villkor som den bestämmer förlänga maximitiden enligt 34 § 1 mom. för skattefri användning med högst ett år. Ansökan om förlängning ska göras innan den föreskrivna skattefria användningstiden löper ut. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet, om de uppgifter som ska lämnas i ansökan och om den utredning som ska läggas fram i samband med ansökan.

Om maximitiden har förlängts i enlighet med 1 mom., kan fordonet på nytt med stöd av 34 § användas skattefritt tidigast efter sex månader från det att den förlängda tiden löpt ut. Om maximitiden har förlängts uppbärs ingen skatt för fordonet under denna tid, även om den person som fört in fordonet till landet skulle anses ha blivit stadigvarande bosatt i Finland under denna tid.

Vad som i 34 § 1 mom. föreskrivs om skattefri användning av ett fordon som förs in för privat bruk, tillämpas även på ett fordon som är registrerat utomlands och som någon annan än en i Finland stadigvarande bosatt person för in till landet för att användas i företagsverksamhet som bedrivs av ett företag som inte finns i Finland eller i verksamhet som bedrivs av en internationell organisation eller ett annat samfund som finns någon annanstans än i Finland.

Maximitiden för skattefri användning i Finland är dock i de fall som avses i 1 mom. sju månader. Den tiden kan inte förlängas på det sätt som avses i 35 §.

En fysisk person som är stadigvarande bosatt i Finland och hans eller hennes familj får utan att betala skatt använda ett fordon som personen fört in för privat bruk under en sammanhängande tid av högst 14 dagar en gång per kalenderår, om fordonet är registrerat i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Som personens familj räknas maken och ogifta barn som bor med personen i gemensamt hushåll. Med make jämställs en person som fortgående utan att ingå äktenskap lever med personen i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

En fysisk person som är stadigvarande bosatt i Finland och vars arbetsplats finns utomlands, kan skattefritt i Finland använda ett i landet där arbetsplatsen finns permanent registrerat fordon som arbetsgivaren äger eller innehar, uteslutande för skötseln av sina arbetsuppgifter. En förutsättning för skattefri användning är att fordonet återförs till registreringsstaten efter varje arbetsuppgift och att fordonet används i Finland under en sammanhängande tid av högst tre dygn per gång. Användningen av fordonet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen betraktas inte som skötsel av arbetsuppgifter.

En fysisk person som är stadigvarande bosatt i Finland och vars arbetsgivare har ett fast driftställe utomlands kan skattefritt använda ett fordon i trafik i Finland, om det är permanent registrerat utomlands och ägs eller innehas av arbetsgivaren. En yrkesutövare som är stadigvarande bosatt i Finland och som har etablerat sig utomlands eller erbjuder sina tjänster där kan skattefritt använda sitt fordon i trafik i Finland, om det är permanent registrerat utomlands. Även den fysiska personens i 37 § 2 mom. avsedda familj får använda ett sådant fordon skattefritt.

En förutsättning för skattefri användning är att den i 1 mom. avsedda personen och hans eller hennes familj sammanlagt under en period av 12 månader använder fordonet mindre i Finland än utomlands, i dagar räknat. Om fordonet används både i Finland och utomlands under en och samma dag, anses fordonet ha använts utomlands.

En studerande som har sin vanliga vistelseort i Finland och som vistas utomlands minst 185 dagar per kalenderår på grund av studier vid universitet eller någon annan läroanstalt, får tillfälligt i Finland använda ett fordon som är registrerat utomlands, om det med beaktande av omständigheterna ska anses finnas tvingande skäl till det eller för en sedvanlig semesterresa eller en därmed jämförbar kortare vistelse.

Användningen av ett fordon är skattefri, om

I andra fall än de som avses i 1 mom. kan Skatteförvaltningen i enskilda fall godkänna kortvarig skattefri användning av ett fordon av orsaker som motsvarar de grunder som avses i 1 mom. samt enligt villkor och begränsningar som Skatteförvaltningen bestämmer.

Den skattefria användningen upphör efter det att det föreskrivna eller av Skatteförvaltningen bestämda villkoret för skattefri användning av fordonet inte längre uppfylls eller maximitiden för skattefri användning löper ut.

Om fordonet förs ut ur landet, flyttas till en plats som Skatteförvaltningen bestämmer eller förstörs på ett sätt som myndigheten bestämmer, utan dröjsmål när tidsfristen löper ut eller villkoret inte längre uppfylls, uppkommer dock ingen skyldighet att betala skatt.

Skyldighet att betala skatt uppkommer inte heller om användningen av fordonet efter det att maximitiden löpt ut eller villkoret inte längre uppfylls är tillfällig, grundar sig på ett misstag eller oöverstigligt hinder och den användning av fordonet som inte är skattefri ska anses obetydlig.

Den skattefria användningen upphör om fordonet säljs, hyrs ut eller överlåts på något annat sätt för annat än skattefri användning eller för att användas av någon annan än en sådan person som har rätt enligt denna lag att använda fordonet skattefritt.

Om ett fordon överlåts på det sätt som avses i 1 mom., ska överlåtaren göra en anmälan om överlåtelsen till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om anmälan, tidpunkten för anmälan, de uppgifter som ska lämnas och förfarandet för anmälan. Skatteförvaltningen kan meddela föreskrifter som begränsar anmälningsskyldigheten när skyldigheten är uppenbart onödig.

Ett fordon kan dock överlåtas i syfte att flytta det korta sträckor i Finland för service, reparation eller annan behandling eller i något annat motsvarande syfte, om den person som har rätt till skattefri användning tillfälligt inte själv kan köra fordonet. Ett fordon kan också överlåtas till ett försäkringsbolag på grund av att det skadats. Ett sådant fordon kan dock inte registreras eller tas i skattepliktigt bruk i Finland, om inte skatt betalas för fordonet.

Om överlåtelsen enligt 1 mom. för annat än skattefri användning är tillfällig, grundar sig på ett misstag eller oöverstigligt hinder och den användning av fordonet som inte är skattefri ska anses obetydlig, upphör den skattefria användningen inte.

Skattemyndigheter är Skatteförvaltningen och Transport- och kommunikationsverket.

Skatteförvaltningen ansvarar för verkställandet av bilbeskattningen, skatteuppbörden, skattekontrollen och övriga myndighetsuppgifter enligt denna lag, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Transport- och kommunikationsverket ansvarar för de uppgifter som avses i 2 mom. efter registreringen av fordonet i de situationer som avses i 3 § 2 mom. och 3 mom. 1–3 punkten, med undantag för ändringar i äganderätten till de fordon som avses i 24 §.

Utöver skattemyndigheterna övervakar Tullen och polisen att skyldigheterna enligt bestämmelser och föreskrifter iakttas.

Statens rätt bevakas vid den beskattning som hör till Skatteförvaltningens uppgifter av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och vid den beskattning som hör till Transport- och kommunikationsverkets uppgifter av Transport- och kommunikationsverkets skatteombud.

Den statliga rättsbevakaren hörs och delges beslut så att rättsbevakaren ges tillfälle att ta del av beslutet och av de handlingar som ligger till grund för beslutet.

Skatteförvaltningen för ett register över registrerade bilskatteombud ( registret över bilskatteombud ). Syftet med registret över bilskatteombud är att säkerställa ett effektivt beskattnings- och registreringsförfarande samt att säkerställa och övervaka de registrerade bilskatteombudens tillförlitlighet.

Skatteförvaltningen kan på ansökan i registret anteckna den som i form av regelbunden affärsverksamhet bedriver eller sannolikt börjar bedriva import eller tillverkning av nya eller begagnade fordon som omfattas av lagens tillämpningsområde ( registrerat bilskatteombud ).

I registret över bilskatteombud antecknas det registrerade bilskatteombudets namn, företags- och organisationsnummer och registeranteckningens giltighetstid. I registret över bilskatteombud antecknas dessutom uppgift om huruvida registreringen gäller nya eller begagnade fordon.

I registret över bilskatteombud antecknas en sökande som

Den som ansöker om registrering som bilskatteombud ska lämna de uppgifter och kontaktuppgifter som behövs för förandet av registret över bilskatteombud samt utredning om bedrivande av sådan verksamhet som avses i 46 § 2 mom. och om att de förutsättningar som avses i 47 § uppfylls. Ansökan ska göras elektroniskt. Skatteförvaltningen kan dock av särskilda skäl godkänna att ansökan görs på något annat sätt än elektroniskt.

Skatteförvaltningen antecknar det registrerade bilskatteombudet i registret över bilskatteombud från och med det att registreringsbeslutet fattats. På sökandens begäran kan denne antecknas i registret som registrerat bilskatteombud också från och med en senare tidpunkt.

Ett registrerat bilskatteombud ska utan dröjsmål underrätta Skatteförvaltningen, om de uppgifter som lämnats i samband med registreringen ändras eller om den verksamhet som avses i 46 § 2 mom. upphör. Dessutom ska ett registrerat bilskatteombud på begäran av Skatteförvaltningen lämna de uppgifter och den utredning som avses i 1 mom. i denna paragraf.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om registreringsförfarandet.

Skatteförvaltningen avregistrerar ett registrerat bilskatteombud ur registret över bilskatteombud, om det registrerade bilskatteombudet begär det. Ett registrerat bilskatteombud avregistreras från och med det att beslutet i ärendet har fattats.

Skatteförvaltningen kan på eget initiativ fatta beslut om avregistrering, om det registrerade bilskatteombudet inte längre bedriver verksamhet enligt 46 § 2 mom. eller uppfyller förutsättningarna i 47 § för anteckning i registret. Skatteförvaltningen ska före avregistreringen underrätta det registrerade bilskatteombudet om avregistreringen och bereda denne tillfälle att lägga fram utredning, om avregistreringen grundar sig på försummelser som avses i 47 § 1 punkten.

Skatteförvaltningen ska meddela den som saken gäller ett beslut i ett ärende som gäller registrering. Bestämmelser om innehållet i beslutet finns i 67 §.

Skatteförvaltningen kan kräva att säkerhet ska ställas för betalning av bilskatten. Skatteförvaltningen bestämmer säkerhetens art och storlek. Vid prövning av säkerhetens storlek ska sökandens tillförlitlighet, verksamhetens omfattning och lönsamhet samt sökandens soliditet, likviditet och övriga ekonomiska förutsättningar att svara för skatterna beaktas.

Skatteförvaltningen kan efter registreringen bestämma att säkerhet ska ställas, kräva ytterligare säkerhet eller frisläppa säkerhet, om det behövs på grund av förändringar i det registrerade bilskatteombudets verksamhet. Skatteförvaltningen ska då på det registrerade bilskatteombudets begäran meddela denne ett beslut som gäller säkerheten. Bestämmelser om innehållet i beslutet finns i 67 §.

Efter avregistrering av ett bilskatteombud frisläpper Skatteförvaltningen utan dröjsmål säkerheten. Om ett registrerat bilskatteombud har haft eller fortfarande har obetald skatt eller om det finns kännedom om nya skatteförpliktelser som föranleds av verksamheten, ska dock endast den del av säkerheten frisläppas som inte har använts eller inte används för betalning av skatt.

Uppgifterna i registret över bilskatteombud bevaras i 12 år efter det att det registrerade bilskatteombudet har avregistrerats. Uppgifterna bevaras dock minst så länge det är möjligt att göra ändringar i beskattningen till följd av ändringssökande.

Innan ett fordon tas i bruk ska den som tar i bruk fordonet göra en anmälan om ibruktagandet till Skatteförvaltningen ( anmälan om ibruktagande ). En anmälan om ibruktagande lämnas dock inte för ett fordon som tas i bruk efter registreringen.

Anmälan om ibruktagande ska innehålla uppgifter om fordonet och om skattepliktigt ibruktagande av det. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas.

Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan om ibruktagande ska medföras i fordonet när det används, om inte Skatteförvaltningen bestämmer något annat. Anmälan om ibruktagande ska på begäran visas upp för tillsynsmyndigheten.

Den skattskyldige ska för beskattningen lämna in en skattedeklaration. Om ett registrerat bilskatteombud är skyldigt att betala skatten, är det registrerade bilskatteombudet ansvarigt för att deklarera skatten i stället för den skattskyldige.

Bilskattedeklarationen ska innehålla för verkställandet av beskattningen behövliga uppgifter om fordonet, den skattskyldige och andra omständigheter som inverkar på beskattningen. Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i skattedeklarationen.

Till skattedeklarationen fogas inga verifikationer, om inte skattemyndigheten bestämmer något annat av orsaker som hänför sig till skattekontrollen.

Skattskyldiga ska lämna in skattedeklaration innan fordonet antecknas i trafik- och transportregistret eller tas i bruk i Finland. Om en anmälan om ibruktagande i enlighet med 53 § har lämnats in för fordonet, ska skattedeklarationen lämnas in inom fem dagar från ibruktagandet.

Registrerade bilskatteombud ska lämna in skattedeklaration för en bilskatteperiod på en kalendermånad för de nya fordon som har registrerats under perioden. Bilskattedeklaration ska också lämnas in för en bilskatteperiod då inga fordon registreras. Skattedeklarationen ska lämnas in senast den tionde dagen i den månad som följer efter bilskatteperioden. Deklaration för sådana bilskatteperioder då inga fordon registreras får lämnas in på förhand för högst sex månader.

Registrerade bilskatteombud ska lämna in skattedeklaration för begagnade fordon fordonsvis inom fem dagar från det att fordonet registrerats.

Den som äger ett fordon när en i 3 § 2 och 3 mom. avsedd ändring av fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt görs, ska lämna in skattedeklaration inom en månad från det att ändringen gjordes. Om en ändring av äganderätten emellertid gäller ett fordon som avses i 24 §, ska försäljaren lämna in skattedeklaration till Skatteförvaltningen innan fordonet överlåts.

Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om när skattedeklarationen ska lämnas in.

En skattskyldig eller ett registrerat bilskatteombud kan återkalla sin till Skatteförvaltningen inlämnade bilskattedeklaration, om fordonet inte har registrerats eller tagits i skattepliktigt bruk. Skattedeklarationen kan också återkallas av den som visar att han eller hon förvärvat äganderätt till ett sådant fordon som inte har registrerats eller tagits i bruk. Skattedeklarationen ska återkallas inom ett år från skattens förfallodag.

Skatteförvaltningen kan på eget initiativ fatta beslut om återkallande av skattedeklarationen, om fordonet inte har registrerats eller tagits i bruk inom ett år från skattens förfallodag.

Om beskattningen redan har verkställts innan skattedeklarationen återkallas, ska Skatteförvaltningen återkalla beskattningen och tillståndet för registrering.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i samband med återkallandet, hur uppgifterna ska lämnas och i övrigt om förfarandet för lämnande av uppgifterna.

Den som i landet för in ett fordon för skattefri användning eller här tar ett fordon i skattefri användning, är skyldig att till Skatteförvaltningen göra en anmälan om skattefri användning innan fordonet börjar användas skattefritt i Finland.

Anmälan ska innehålla uppgifter om det fordon som används och grunden för skattefri användning samt andra uppgifter som inverkar på den skattefria användningen av fordonet. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas.

Den av Skatteförvaltningen bestyrkta anmälan ska medföras när fordonet används och ska visas för tillsynsmyndigheten på dennes begäran.

Anmälan om skattefri användning görs inte i fråga om sådan skattefri användning som avses i 34 §, om inte något annat föreskrivs i den paragrafen, och inte heller i fråga om sådan användning som avses i 36 eller 40 § eller 41 § 1 mom. 7 eller 9 punkten. I det fall som avses i 41 § 1 mom. 4 punkten görs anmälan endast till tullmyndigheten på ett finländskt gränsövergångsställe, när fordonet förs ut ur landet, och i det fall som avses i 41 § 1 mom. 6 punkten görs anmälan endast i fråga om första gången fordonet används skattefritt.

De anmälningar och deklarationer som avses i denna lag ska lämnas in till skattemyndigheten.

De deklarationer, anmälningar och andra uppgifter för beskattningen som avses i denna lag ska lämnas in i den form som skattemyndigheten bestämmer. Registrerade bilskatteombud, samfund och samfällda förmåner ska lämna in deklarationer och anmälningar elektroniskt. Skattemyndigheten kan dock av särskilda skäl godkänna att en deklaration eller anmälan lämnas in i pappersform.

Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om hur deklarationer och anmälningar ska lämnas in samt om deklarations- och anmälningsförfarandet i övrigt.

För fullgörande av deklarations- och anmälningsskyldigheten ansvarar ett samfunds styrelse eller förvaltning, en sammanslutnings delägare, en intressebevakare, en dödsbodelägare eller den som har boet i sin besittning samt för en utlännings eller ett utländskt samfunds räkning dennes ombud eller filialchef i Finland.

Skattskyldiga och andra anmälningsskyldiga ska på uppmaning av skattemyndigheten utöver skattedeklarationen eller någon annan anmälan med samma skyldigheter dessutom lämna de kompletterande uppgifter och utredningar samt visa upp de verifikationer som kan behövas vid behandlingen av beskattningen av den skattskyldige eller den anmälningsskyldige eller vid behandling av ändringssökande som gäller denna beskattning.

När den som använder ett fordon åberopar bestämmelserna om skattefri användning av fordonet, ska han eller hon till skattemyndigheterna ge in behövlig utredning om sin vanliga vistelseort.

Utöver vad som föreskrivs i bokföringslagen (1336/1997) ska den skattskyldige ordna sin bokföring så att de uppgifter som avses i 54 § fås ur den.

En skattskyldig som inte är bokföringsskyldig ska med avseende på sin deklarationsskyldighet föra sådana anteckningar att de uppgifter som behövs vid beskattningen framgår tillräckligt specificerade av dem.

Anteckningarna ska basera sig på verifikationer. Den skattskyldige ska bevara verifikationer som gäller uppgifter om fordonet i sex år från ingången av året efter skatteårets utgång. Verifikationer ska behandlas och förvaras så att innehållet utan svårigheter kan granskas och kontrolleras i läsbar form.

Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om anteckningsskyldigheten och anteckningarna samt om begränsning av skyldigheten att bevara verifikationer när bevaringsskyldigheten är uppenbart onödig.

Sådan huvudsaklig användning av ett fordon som avses i 25 § och sådan skattefri användning av ett fordon som avses i 39 § och 41 § 1 mom. 8 punkten ska verifieras genom körjournal.

Av körjournalen ska framgå att de förutsättningar för frihet från bilskatt som anges i 25 § eller de förutsättningar för skattefri användning som anges i 39 § eller 41 § 1 mom. 8 punkten uppfylls.

Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om skyldigheten att föra körjournal samt om uppgifterna i och förvaringen av körjournalen och skyldigheten att visa upp körjournalen.

En skattskyldig ska på uppmaning för skattemyndigheten för granskning visa upp sin bokföring och sina anteckningar samt allt det material och all den egendom som kan behövas vid behandlingen av den skattskyldiges beskattning eller av ändringssökande som gäller denna beskattning.

I fråga om verifikationer och annat material som gäller bilskatt och som lagras elektroniskt utomlands ska uppgifterna vara fullständigt tillgängliga i realtid genom en datorförbindelse och uppgifterna ska kunna omvandlas till läsbar form. På uppmaning av skattemyndigheten ska en kopia av den tekniska upptagningen dessutom framställas för den person som utför granskningen, om detta behövs för att genomföra granskningen.

Den skattskyldige ska ges förhandsmeddelande om platsen för skattegranskningen och om tidpunkten då den inleds, om inte särskilda omständigheter föranleder ett annorlunda förfarande.

Företrädare för andra myndigheter kan bistå som sakkunniga vid skattegranskningen.

Skattemyndigheten ska upprätta en skattegranskningsberättelse över skattegranskningen, om inte något annat följer av särskilda skäl.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid skattegranskningar samt om det material och den egendom som ska visas upp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på beskattningsförfarandet vad som i 26 § 1–4 och 6 mom. samt i 26 a och 26 c § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) eller med stöd av dem föreskrivs om det allmänna förfarandet vid beskattning.

Vad som i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om Skatteförvaltningen tillämpas även på Transport- och kommunikationsverket. Vad som i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om skattskyldiga tillämpas även på i denna lag avsedda registrerade bilskatteombud, sökande av återbäring och andra anmälnings- och uppgiftsskyldiga.

Vad som i 26 § 3 mom. i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om hörande tillämpas även på hörande i ärenden som gäller sådan annan anmälan samt följdändring som avses i denna lag, om hörandet är möjligt och om hörandet inte är uppenbart onödigt.

Deklaration, anmälan och andra uppgifter anses ha lämnats när de har kommit in till den behöriga skattemyndigheten.

Bestämmelser om ankomsttidpunkten för uppgifter som lämnats in elektroniskt finns i 10 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), och bestämmelser om ankomsttidpunkten för uppgifter som lämnats i pappersform finns i 18 § i förvaltningslagen (434/2003).

Av ett beslut ska framgå uppgifter som specificerar den skattskyldige eller sökanden, hur ärendet har avgjorts, den myndighet som fattat beslutet och myndighetens kontaktuppgifter samt anvisningar om hur ändring kan sökas i beslutet.

Ett beslut ska motiveras, om avvikelse görs från deklarationen eller omprövningsbegäran, om ärendet inte avgörs i enlighet med ansökan eller om beskattningen ändras till den skattskyldiges nackdel.

Om avvikelse görs från skattedeklarationen eller ärendet inte avgörs i enlighet med en ansökan som avses i 27 eller 29 §, behöver motiveringen inte finnas i beslutet, utan den ska finnas tillgänglig hos skattemyndigheten. Om bestämmelserna om beskattning enligt uppskattning, kringgående av skatt eller skatteförhöjning tillämpas vid avvikelse från skattedeklarationen, ska de bestämmelser som ligger till grund för beslutet antecknas i handlingarna.

Beslutet behöver inte motiveras om motivering är uppenbart onödig.

Om en skattedeklaration eller en annan handling som lämnats in till skattemyndigheten har förstörts, ska den lämnas in på nytt.

Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om nytt fullgörande av deklarationsskyldigheten samt om påförande av skatt i det fall att skattedeklarationen eller någon annan handling har förstörts.

Skatteåret är det kalenderår under vilket skyldigheten att betala skatt har uppkommit.

I ett i 27 eller 29 § avsett ärende som gäller skatteåterbäring är skatteåret det kalenderår under vilket Skatteförvaltningen har fattat beslut i ärendet.

När Transport- och kommunikationsverket verkställer beskattningen är skatteåret det kalenderår under vilket Transport- och kommunikationsverket har fattat beslut i ärendet.

Skattemyndigheten verkställer beskattningen utifrån skattedeklarationen, uppgifter som erhållits från utomstående som är skyldiga att lämna uppgifter samt annan utredning som erhållits i saken.

När skattemyndigheten har verkställt beskattningen ska ett beskattningsbeslut sändas till den skattskyldige.

Om beloppet av bilskatten är mindre än 10 euro, ska skatten inte påföras.

Om den skattskyldige genom begäran om omprövning meddelar en sådan i 54 § avsedd uppgift som inverkar på beskattningen och som den skattskyldige inte tidigare har meddelat eller som beskattningsbeslutet inte annars har grundat sig på, verkställer Skatteförvaltningen beskattningen till denna del och fattar ett kompletterande beskattningsbeslut i ärendet. Kompletterande beskattningsbeslut fattas i övrigt med beaktande av vad som i 79 och 80 § och 89 § 2 mom. föreskrivs om rättelse av beskattningen. Det fattas inget beslut om avvisande av begäran om omprövning.

Om ett ärende hör till samma helhet som en sådan begäran om omprövning som samtidigt är anhängig eller om det av någon annan motsvarande orsak är motiverat att avgöra ärendena gemensamt, kan ärendet avgöras i ett förfarande för begäran om omprövning. Den skattskyldige ska då underrättas om att ärendet behandlas i ett förfarande för begäran om omprövning.

När Skatteförvaltningen behandlar ett ärende som gäller kompletterande beskattningsbeslut kan Skatteförvaltningen förbjuda att en fordran verkställs eller bestämma att verkställigheten ska avbrytas. På förfarandet tillämpas vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) föreskrivs om avbrytande av verkställighet med anledning av begäran om omprövning som gäller beskattning. På Skatteförvaltningen tillämpas då vad som i den lagen föreskrivs om besvärsmyndigheten.

Ett ärende som gäller kompletterande beskattningsbeslut ska behandlas utan obefogat dröjsmål. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas och i övrigt om förfarandet för lämnande av uppgifterna.

Ändring i kompletterande beskattningsbeslut söks genom begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden.

Skattemyndigheten kan på ansökan meddela förhandsavgörande om hur denna lag ska tillämpas på beskattningen av sökandens fordon. I ansökan ska det specificeras i vilken fråga förhandsavgörande söks och läggas fram den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

Förhandsavgörande ges för viss tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter det år då avgörandet meddelades. Ett förhandsavgörande som har vunnit laga kraft ska, på yrkande av den som fått avgörandet, iakttas med bindande verkan under den tid för vilken det har meddelats.

Ärenden som gäller förhandsavgörande ska i Skatteförvaltningen, Transport- och kommunikationsverket, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen behandlas skyndsamt.

Beskattningen ska verkställas enligt uppskattning, om skattedeklaration inte har lämnats in eller om deklarationen inte ens korrigerad kan läggas till grund för beskattningen.

Innan beskattningen verkställs enligt uppskattning ska skattemyndigheten sända en uppmaning att lämna in en skattedeklaration eller lägga fram en utredning. Uppmaningen ska innehålla uppgift om det uppskattade skattebeloppet. När skatten uppskattas ska uppgifter om fordonet eller bilskatteperioden, den skattskyldiges verksamhet eller andra motsvarande tillgängliga uppgifter beaktas.

Om ett förhållande eller en åtgärd har getts en rättslig form som inte svarar mot sakens egentliga natur eller syfte, ska beskattningen verkställas som om den riktiga formen hade iakttagits.

Om det är uppenbart att ett förfarande enligt 1 mom. ska iakttas när beskattningen verkställs, ska vid verkställandet av beskattningen alla omständigheter som kan påverka sakens bedömning prövas omsorgsfullt samt den skattskyldige ges tillfälle att lägga fram en utredning om de konstaterade sakförhållandena. Om den skattskyldige inte lägger fram en utredning om att den rättsliga form som har getts ett förhållande eller en åtgärd som inverkar på beskattningen motsvarar sakens egentliga natur eller syfte eller att någon annan åtgärd inte vidtagits i uppenbart syfte att uppnå befrielse från skatt, ska vid verkställandet av beskattningen förfaras på det sätt som anges i 1 mom.

Om det anses att ett fordon för undgående av skatt har byggts eller ändrats så att det till sin konstruktion och sina egenskaper avviker från de normala egenskaperna hos fordon i kategorin i fråga, kan skatt uppbäras för fordonet enligt den fordonsgrupp eller fordonskategori som fordonet eller användningen av det i verkligheten bör anses motsvara, även om fordonet enligt klassificeringen eller bestämmelserna i denna lag skulle vara skattefritt eller berättigat till en lägre skattesats.

Skatteförvaltningen beviljar den personuppgiftsansvarige för trafik- och transportregistret tillstånd att registrera ett fordon ( registreringstillstånd ), när den skatt som har debiterats för fordonet har betalats. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om uppgifterna i registreringstillståndet och om förfarandet för lämnande av uppgifterna.

Om ett registrerat bilskatteombud är skyldigt att betala skatten, får fordonet antecknas i trafik- och transportregistret utan Skatteförvaltningens registreringstillstånd. I annat fall får ett fordon inte antecknas i trafik- och transportregistret, om inte Skatteförvaltningen har beviljat tillstånd för första registrering. Skatteförvaltningen får meddela föreskrifter som begränsar förbudet mot anteckning i registret, om tillståndet är uppenbart onödigt med tanke på skattekontrollen.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om registreringstillstånd tillämpas inte på fordon som ska registreras i trafik- och transportregistret enligt en landskapslag för Åland.

Om bilskattedeklaration inte lämnats in eller anmälan om ändring av konstruktionen eller om någon annan omständighet som inverkar på beskattningen inte gjorts för ett fordon som antecknats i registret eller är i skattepliktigt bruk, kan skattemyndigheten bestämma att användningen av fordonet genast ska förhindras. Om deklarations- eller anmälningsskyldigheten har försummats, kan Tullen eller polisen förhindra att fordonet används och omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget till dess att skyldigheten har fullgjorts eller skatten debiterats.

Användningen av fordonet kan förhindras också i sådana fall där fordonet har övergått till en annan ägare eller innehavare. Om en senare ägare betalar skatten, kan användning av fordonet åter tillåtas.

Skattemyndigheten kan tillåta att fordonet används fram till förfallodagen för skatten.

Om beskattningen innehåller ett fel till följd av vilket den skattskyldige har påförts skatt till ett för högt belopp eller det till den skattskyldige betalats tillbaka skatt till ett för litet belopp, rättar skattemyndigheten beskattningen till den skattskyldiges fördel.

Om skattemyndigheten i ett ärende som hänför sig till dess kontrollverksamhet enligt 83–85 § upptäcker ett fel till den skattskyldiges nackdel, rättar skattemyndigheten beskattningen till den skattskyldiges fördel.

Beskattningen rättas dock inte om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

Om skatten helt eller delvis inte blivit påförd eller om den har betalats tillbaka till ett för stort belopp, rättar skattemyndigheten beskattningen till den skattskyldiges nackdel.

Beskattningen rättas inte om skattemyndigheten har utrett och uttryckligen avgjort ärendet. Beskattningen kan dock rättas, om avgörandet i ärendet har baserat sig på felaktig eller bristfällig utredning eller det i ärendet har framkommit sådan ny utredning som kunde ha inverkat på avgörandet i ärendet. Även ett skrivfel, ett räknefel eller något annat därmed jämförbart fel kan rättas.

Beskattningen rättas inte om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

Skattemyndigheten behöver inte verkställa rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel, om den skatt som inte påförts ska anses vara ringa och uppnående av en jämlik beskattning eller arten av den skattskyldiges försummelser eller det att försummelserna upprepats inte kräver det.

Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om när den skatt som inte påförts ska anses vara ringa på det sätt som avses i 1 mom.

Beskattningen ska verkställas eller rättas till den skattskyldiges fördel eller nackdel inom tre år från ingången av året efter skatteårets utgång.

Transport- och kommunikationsverket ska med avvikelse från 1 mom. verkställa beskattningen inom tre år från utgången av det kalenderår då skattemyndigheten fick kännedom om ändringen av fordonets konstruktion, användningssyfte eller äganderätt eller om att fordonet börjat omfattats av lagens tillämpningsområde.

Skattemyndigheten kan låta tidsfristen enligt 82 § för verkställande av beskattningen eller rättelse till den skattskyldiges nackdel omfatta ytterligare ett år, om

Beslutet om fortsatt tidsfrist ska fattas innan tidsfristen enligt 82 § löper ut och delges på det sätt som föreskrivs i 26 c § i lagen om beskattningsförfarande. Om skattemyndigheten har fått de uppgifter som avses i 1 mom.1 punkten eller den anmälan eller annan utredning som avses i 1 mom. 2 punkten innan tidsfristen enligt 82 § löper ut, kan beslutet dock fattas inom 60 dagar från det att uppgifterna, anmälan eller annan utredning har erhållits.

Ändring i ett beslut som avses i 2 mom. får inte sökas separat.

Skattemyndigheten kan oberoende av tidsfristen enligt 82 § inom sex år från ingången av året efter skatteårets utgång

Skattemyndigheten kan verkställa beskattningen eller rätta beskattningen till den skattskyldiges nackdel oberoende av tidsfristen enligt 82 § inom ett år från utgången av det kalenderår under vilket åklagaren har väckt åtal i ett brottmål som avses i 29 kap.1–3 § i strafflagen (39/1889).

Skattemyndigheten rättar ett beslut som avses i 1 mom. till den del åklagaren har återkallat åtalet eller åtalet har förkastats genom en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft eller avvisats utan prövning. Vid förfarandet iakttas vad som i 79 § föreskrivs om rättelse av beskattningen till den skattskyldiges fördel.

Verkställande och rättelse av beskattningen till följd av brott kan riktas mot en juridisk person, om en fysisk person som handlat för den juridiska personens räkning åtalas för ett brott som avses i 1 mom.

Beskattningen anses ha blivit verkställd och en rättelse gjord inom föreskriven tid, om skattemyndighetens beslut har fattats före utgången av de tidsfrister som föreskrivs i denna lag.

På skatteuppbörd och indrivning tillämpas lagen om skatteuppbörd (11/2018), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Vad som i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om Skatteförvaltningen tillämpas även på Transport- och kommunikationsverket till den del det är fråga om skatteuppbörd och indrivning som utförs av verket, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Vad som i 35 och 49 § i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillämpas även på Transport- och kommunikationsverkets skatteombud till den del det är fråga om skatteuppbörd och indrivning som utförs av verket.

Vad som i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om återbäring och skattskyldiga som mottagare av återbäring tillämpas även på återbäring som grundar sig på ansökan samt på den som ansöker om sådan återbäring.

Vad som i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om skattskyldiga tillämpas även på ett registrerat bilskatteombud när det registrerade bilskatteombudet är skyldigt att betala bilskatt i stället för den skattskyldige.

På skatteuppbörd och indrivning som utförs av Transport- och kommunikationsverket tillämpas inte 16 och 17 §, 27 § 1 mom., 28, 30 och 36 §, 42 § 2 mom., 54, 60–64 och 70 §, 71 § 3–7 mom., 75 § 1 mom. och inte 11 kap. i lagen om skatteuppbörd.

Utöver vad som föreskrivs i 11 § i lagen om skatteuppbörd, ska vid betalning av bilskatt som fastställs av Transport- och kommunikationsverket användas de uppgifter som Transport- och kommunikationsverket bestämmer att ska lämnas i samband med betalningen.

När Transport- och kommunikationsverket beviljar befrielse från bilskatt med stöd av 47 § i lagen om skatteuppbörd kan det ställa sådana villkor som gör det möjligt att övervaka att förutsättningarna för befrielsen är uppfyllda.

Med avvikelse från användningsordningen enligt 6 § i lagen om skatteuppbörd ska en betalning eller återbäring av bilskatt som fastställts av Transport- och kommunikationsverket användas till betalning av bilskatt som fastställts av Transport- och kommunikationsverket. Därefter kan en betalning eller återbäring i första hand användas till betalning av Transport- och kommunikationsverkets andra skattefordringar och i andra hand till betalning av statens andra skattefordringar.

Ändring i beslut om skatteuppbörd och indrivning som fattats av Transport- och kommunikationsverket får sökas i enlighet med bestämmelserna om ändringssökande i denna lag.

Om det inte har lämnats någon bilskattedeklaration för ett fordon och fordonet har antecknats i trafik- och transportregistret eller tagits i bruk i Finland, eller om bilskattedeklarationen har lämnats in efter föreskriven tid och påförandet av skatten därför har fördröjts, ska det vid verkställandet av beskattningen även påföras dröjsmålsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995). När Transport- och kommunikationsverket verkställer beskattningen beräknas dröjsmålsräntan dock från den tidpunkt då ändringen av skattegrunden kom till skattemyndighetens kännedom.

Om bilskatten helt eller delvis inte blivit påförd eller om den har betalats tillbaka till ett för stort belopp på grund av att den skattskyldige har lämnat en bristfällig, vilseledande eller oriktig skattedeklaration eller annan uppgift eller handling, ska det vid verkställandet eller rättelsen av beskattningen även påföras dröjsmålsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Om skatten inte har betalats på förfallodagen, kan skattemyndigheten bestämma att fordonet inte får användas i trafik ( användningsförbud ). Fordonet får inte heller användas i trafik i sådana fall då det övergått till en annan ägare eller innehavare än den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten. Skattemyndigheten kan begära handräckning av Tullen och polisen för hindrande av att fordonet används. Tillsynsmyndigheten får omhänderta registreringsskyltarna och registreringsintyget för ett fordon som belagts med användningsförbud. Med skriftligt tillstånd av tillsynsmyndigheten får fordonet dock transporteras till ett i tillståndet bestämt ställe för förvaring.

Förbudet att använda fordonet upphör när den skatt som påförts för fordonet har betalats. Förbudet att använda fordonet upphör dock inte även om skatten inte längre kan drivas in på grund av att de föreskrivna tidsfristerna löpt ut.

Om användningen av ett fordon har förbjudits med stöd av denna lag, kan skattemyndigheten på ansökan upphäva användningsförbudet för viss tid eller permanent, om det finns särskilda skäl att upphäva användningsförbudet. Skattemyndigheten kan ställa villkor för upphävandet av användningsförbudet. Ansökan om upphävande av användningsförbudet kan göras av fordonets ägare eller innehavare. Ändring får inte sökas i ett beslut om upphävande av användningsförbud.

På skatt som ska betalas tillbaka till följd av en ändring i beskattningen eller en ansökan om återbäring betalas krediteringsränta enligt lagen om skatteuppbörd.

På återbäring vid utförsel enligt 29 § betalas ränta, om sökanden visar att fordonet har förts in till Finland för tidsbunden användning och användningstiden har bestämts innan fordonet förts in. Ränta betalas högst för den användningstid som bestämts på förhand. Ränta betalas dock inte om den sökande har beviljats avdrag enligt 31 §. Räntan beräknas som en årlig ränta och utgör den i 12 § i räntelagen (633/1982) avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga.

Skattemyndigheten påför den skattskyldige skatteförhöjning, om en skattedeklaration eller en annan föreskriven uppgift, handling eller utredning är bristfällig eller felaktig eller över huvud taget inte har lämnats in.

Skatteförhöjning påförs dock inte om den skattskyldige har underlåtit att lämna en uppgift som är till fördel för den skattskyldige vid beskattningen, om det inte är fråga om ett fall som avses i 93 § 2 mom.

Skatteförhöjning påförs inte om försummelsen är ringa, om det finns ett giltigt skäl till försummelsen eller om påförande av skatteförhöjning i de fall som avses i 93 § 4 mom. skulle vara oskäligt med hänsyn till omständigheterna.

Skatteförhöjningen är 10 procent av det ökade skattebeloppet.

Skatteförhöjningen är dock minst 15 procent och högst 50 procent av det ökade skattebeloppet, om

Vid beskattning enligt uppskattning är skatteförhöjningen 25 procent av det ökade skattebeloppet.

Om ett ärende enligt vad som föreskrivs i 26 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande lämnar rum för tolkning eller är oklart eller om i 1 mom. i denna paragraf avsedd skatteförhöjning är oskälig av någon annan särskild orsak, är skatteförhöjningen 5 procent av det ökade skattebeloppet.

Skatteförhöjningen är 2 procent av det ökade skattebeloppet, om den skattskyldige på eget initiativ yrkar att ett fel ska korrigeras efter att beskattningsbeslutet har fattats och den skattskyldige har uppfyllt sin utredningsskyldighet.

Skatteförhöjningen är dock alltid minst 75 euro. Skatteförhöjningen för en bilskatteperiod är dock minst 300 euro.

I stället för skatteförhöjning påför skattemyndigheten den skattskyldige en förseningsavgift, om den skattskyldige lämnar in en skattedeklaration eller på eget initiativ rättar till en annan försummelse enligt 92 § innan beskattningsbeslutet fattats. Förseningsavgift påförs dock inte i stället för skatteförhöjning, om den skattskyldige har tagit fordonet i skattepliktigt bruk före anmälan om ibruktagande.

Förseningsavgift påförs inte om den skattskyldige har underlåtit att lämna en uppgift som är till fördel för den skattskyldige vid beskattningen, om det inte är fråga om ett fall som avses i 93 § 2 mom. Förseningsavgift påförs inte heller om inlämnandet av skattedeklarationen har försenats på grund av en orsak som är oberoende av den skattskyldige, försummelsen är ringa eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl till försummelsen.

För försening med en skattedeklaration påförs en förseningsavgift på 50 euro. För försening med skattedeklarationen för en bilskatteperiod påförs dock en förseningsavgift på 200 euro.

Den skattskyldige ska ges tillfälle att lämna utredning innan förseningsavgiften påförs, om det är behövligt av särskilda skäl.

Förseningsavgiften är inte en avdragbar utgift i inkomstbeskattningen.

Skattemyndigheten påför en försummelseavgift på högst 2 000 euro, om någon

Skattemyndigheten påför en försummelseavgift på högst 5 000 euro om någon trots uppmaning av skattemyndigheten försummar

Försummelseavgift påförs inte, om försummelsen är ringa eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl till försummelsen.

Försummelseavgiften är inte en avdragbar utgift i inkomstbeskattningen.

Ändring i beskattningen får sökas av den skattskyldige och av den som annars är ansvarig för betalningen av skatten. Om ett registrerat bilskatteombud enligt 7 § är skyldigt att betala bilskatt, har det registrerade bilskatteombudet dock rätt att söka ändring.

Ändring i andra beslut än beskattningsbeslut får sökas av den som ett beslut avser eller den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet. Ändring i ett beslut om skatteåterbäring får sökas av den som ansökt om återbäring.

Rätt att söka ändring på statens vägnar har en statlig rättsbevakare.

Ändring i Skatteförvaltningens beslut söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden och ändring i Transport- och kommunikationsverkets beslut söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos Transport- och kommunikationsverket. Omprövning får inte begäras om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär.

Fordonets ägare eller vid köp på avbetalning fordonets innehavare får inte begära omprövning i fråga om nedsatt skatt enligt 11 § eller skattefrihet enligt 23–25 §.

Begäran om omprövning ska lämnas till skattemyndigheten inom föreskriven tid.

En begäran om omprövning ska behandlas utan obefogat dröjsmål.

Omprövning av beskattningsbeslut och beslut om skatteåterbäring ska begäras inom tre år från ingången av året efter skatteårets utgång. Omprövning får dock alltid begäras inom 60 dagar från den dag då den som har rätt att söka ändring fick del av beslutet.

Omprövning av andra beslut än de som avses i 1 mom. ska begäras inom 60 dagar från det att ändringssökanden har fått del av skattemyndighetens beslut, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

För den statliga rättsbevakaren är tiden för begäran om omprövning 60 dagar från det att beslutet fattades.

Skatterättelsenämnden avgör en begäran om omprövning som gäller Skatteförvaltningens beslut. Skatteförvaltningen kan emellertid avgöra en begäran om omprövning till den del begäran godkänns, om den som söker ändring är någon annan än Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Om beskattningen av en skattskyldig har verkställts enligt uppskattning och den skattskyldige söker ändring i beskattningen genom att lämna in en skattedeklaration efter det att beskattningsbeslutet har fattats, kan Skatteförvaltningen upphäva beskattningen och verkställa den på nytt.

Transport- och kommunikationsverket avgör en begäran om omprövning som gäller Transport- och kommunikationsverkets beslut.

Den som ansöker om ett förhandsavgörande samt den statliga rättsbevakaren får söka ändring genom besvär hos förvaltningsdomstolen. I ett beslut genom vilket det har beslutats att förhandsavgörande inte meddelas får ändring inte sökas genom besvär.

Besvär anförs hos den förvaltningsdomstol till vars domkrets sökandens hemkommun eller hemvist eller hemort hörde när beslutet fattades. Om ingen förvaltningsdomstol är behörig att behandla besvären, söks ändring hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Vid sökande av ändring iakttas 102 §.

Besvärstiden är 30 dagar från delfåendet av beslutet. För den statliga rättsbevakaren räknas besvärstiden från det att beslutet fattades.

Ett beslut med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär anförs hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den som har rätt att söka ändring hade sin hemkommun eller hemvist eller hemort när skattemyndighetens beslut fattades. Om beslutet gäller flera skattskyldiga eller ingen förvaltningsdomstol är behörig att behandla besvären, söks ändring hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av omprövningsbeslutet. För den statliga rättsbevakaren räknas besvärstiden från det att beslutet fattades.

Förvaltningsdomstolen ska ge en sådan statlig rättsbevakare som avses i 45 § tillfälle att avge bemötande på den skattskyldiges besvär och den skattskyldige tillfälle att avge bemötande på den i 45 § avsedda statliga rättsbevakarens besvär samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.

Utöver vad som i 44 § 2 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, får förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om skattebeloppet med anledning av den skattskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och ärendet varken lämnar rum för tolkning eller är oklart.

Ett beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut. I fråga om förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande är besvärstiden dock 30 dagar från delfåendet.

Den som har rätt att söka ändring samt Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett beslut av skatterättelsenämnden hos högsta förvaltningsdomstolen i stället för hos förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar tillstånd för prejudikatbesvär. Vid ändringssökandet iakttas då vad som föreskrivs i 71 a–71 d § i lagen om beskattningsförfarande.

Till skatterättelsenämndens beslut ska fogas besvärsanvisning enligt 47 § i förvaltningslagen, av vilken framgår hur den som är missnöjd med avgörandet ska förfara för att få ärendet prövat av förvaltningsdomstolen eller söka ändring genom prejudikatbesvär enligt 104 § i denna lag. I besvärsanvisningen ska också förfarandet i ett ärende som gäller tillstånd för prejudikatbesvär beskrivas i huvuddrag.

På fastställelse av ändringsgrunden tillämpas 73 § i lagen om beskattningsförfarande.

Om ett ärende avgörs av skatterättelsenämnden, förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen genom omröstning, gäller såsom beslut den åsikt som flertalet ska anses ha omfattat. Vid lika röstetal avgör den åsikt som är fördelaktigare för den skattskyldige eller, om denna grund inte kan tillämpas, den åsikt som ordföranden har omfattat.

Om beskattningen har ändrats på ett sätt som inverkar på beskattningen för en annan bilskatteperiod, ett annat fordon eller på en annan skattskyldigs beskattning, ändrar skattemyndigheten också beskattningen för den sistnämnda bilskatteperioden, det sistnämnda fordonet eller den sistnämnde skattskyldige på ett sätt som motsvarar ändringen.

En följdändring behöver inte göras om ändringen av särskilda skäl är oskälig.

Den skattskyldig eller någon annan som ansvarar för skatten är trots ändringssökande skyldig att betala skatten, dröjsmålspåföljden och andra påföljder.

Om skatt till följd av ett beslut med anledning av ändringssökande ska avlyftas eller sänkas, ändrar skattemyndigheten beskattningen och betalar tillbaka den överbetalda skatten jämte räntepåföljder.

Om någon till följd av beslut med anledning av ändringssökande ska förklaras skattskyldig eller om skatten ska höjas, ändrar skattemyndigheten beskattningen och uppbär den obetalda skatten jämte räntepåföljder. Om beloppet av den skatt som påförs till följd av en ändring i beskattningen är mindre än tio euro, ska skatten inte påföras.

Beskattning som ska verkställas på nytt på grund av ett beslut av den myndighet hos vilken ändring sökts eller av skattemyndigheten samt följdändringar och andra ändringar i beskattningen till följd av ändringssökande ska genomföras med iakttagande av vad som i 79 och 80 § föreskrivs om rättelse av beskattningen. Ändring i besluten söks med iakttagande av vad som föreskrivs om sökande av ändring i beslut som gäller rättelse av beskattningen.

Skattemyndigheten ska på eget initiativ bestämma att verkställigheten av en fordran ska avbrytas till den del som den myndighet hos vilken ändring sökts har upphävt beskattningsbeslutet och återförvisat ärendet till skattemyndigheten för ny behandling, om inte något annat följer av särskilda skäl. Förordnande om avbrott ska utfärdas utan dröjsmål efter det att beslutet av den myndighet hos vilken ändring sökts har delgetts skattemyndigheten. På förordnande om avbrott tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

Sådana ändringar i beskattningen som avses i denna paragraf görs också då det saknas förutsättningar för rättelse av beskattningen.

På ärenden som avses i denna lag tillämpas inte bestämmelserna om grundbesvär i lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

På ersättning för rättegångskostnader tillämpas 10 kap. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Importören eller tillverkaren ska lämna Skatteförvaltningen uppgifter genom vilka importören, tillverkaren eller dennes representant anmäler nya fordon för allmän försäljning i Finland. Uppgifterna ska lämnas enligt den fordonsmodell enligt vilken fordonet specificeras och allmänt marknadsförs. Uppgifterna ska lämnas när försäljningen eller marknadsföringen av en fordonsmodell inleds och när det allmänna begärda priset för en fordonsmodell ändras. Den uppgiftsskyldige som avses ovan ska dessutom underrätta Skatteförvaltningen när fordonsmodellen inte längre finns till försäljning. Importören och tillverkaren ska bevara de uppgifter som avses i detta moment i minst sex år från utgången av det skatteår under vilket det nya fordonet anmäldes för försäljning i Finland. På förvaring av de uppgifter som avses i detta moment tillämpas vad som i bokföringslagen föreskrivs om förvaring av verifikationer.

Samfund, samfällda förmåner och näringsidkare som affärsmässigt i elektronisk form publicerar annonser om försäljning av fordon ska lämna Skatteförvaltningen uppgifter om de försäljningsannonser om begagnade fordon som de publicerat.

Den som utför registrering av fordon, besiktningsförrättaren, Tullen och polisen ska, om det i registret eller i användning upptäcks ett fordon för vilket skatt uppenbarligen inte har betalats eller som i fråga om konstruktion, användningssyfte eller äganderätt har ändrats så att skatt eventuellt ska betalas för fordonet, anmäla detta till skattemyndigheten. Om polisen eller Tullen förhindrar användningen av ett fordon med stöd av 78 eller 90 §, ska denna underrätta skattemyndigheten om att användningen förhindrats.

På myndighetens allmänna skyldighet att lämna uppgifter tillämpas dessutom 18 § i lagen om beskattningsförfarande. Vad som i 18 § i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om Skatteförvaltningen tillämpas även på Transport- och kommunikationsverket.

Skattemyndigheten meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas, tidpunkten då uppgifterna ska lämnas, sättet på vilket de ska lämnas samt om bevaringstiden och förvaringssättet för uppgifterna. Skattemyndigheten kan begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer som har ringa betydelse med tanke på skattekontrollen.

Var och en ska på uppmaning av skattemyndigheten på basis av namn, bankkontonummer, kontotransaktion eller någon annan motsvarande specificering lämna sådana uppgifter om ett fordon, om köp, försäljning, användning eller konstruktionsändring av ett fordon och om fordonets användare, innehavare eller ägare samt andra motsvarande uppgifter om fordonet som han eller hon förfogar över eller känner till och som behövs för behandlingen av ett ärende som gäller någon annans beskattning eller ändringssökande, om inte innehavaren av uppgifterna enligt lag har rätt att vägra vittna i ärendet. Ingen får dock vägra lämna sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen.

Näringsidkare ska på uppmaning av Skatteförvaltningen lämna uppgifter om inköp av, försäljningsannonser om, begärda priser för och eventuell återförsäljning av fordon.

Tullen ska för verkställandet av bilbeskattning, tillståndsprövning och skattekontroll eller för utförandet av andra sådana uppgifter i anslutning till bilbeskattningen som omfattas av skattemyndighetens behörighet på uppmaning av skattemyndigheten lämna behövliga uppgifter om ett fordon och iakttagelser i samband med övervakningen, såsom uppgifter om användningen av fordonet och om användaren, samt andra upplysningar som inverkar på beskattningen inbegripet uppgifter som specificerar den skattskyldige och den skattskyldiges kontaktuppgifter.

På myndighetens särskilda skyldighet att lämna uppgifter tillämpas dessutom 20 § i lagen om beskattningsförfarande. Vad som i 20 § i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om Skatteförvaltningen tillämpas även på Transport- och kommunikationsverket.

Vad som i 59 § föreskrivs om dem som ansvarar för fullgörande av deklarations- och anmälningsskyldigheten gäller också dem som är uppgiftsskyldiga enligt 113 och 114 §.

På utomståendes skyldighet att lämna uppgifter tillämpas dessutom 21, 22, 22 a, 23 och 25 § i lagen om beskattningsförfarande. Vad som i 21, 22, 22 a, 23 och 25 § i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om Skatteförvaltningen tillämpas även på Transport- och kommunikationsverket.

Besiktningsförrättaren är vid utförandet av en periodisk besiktning skyldig att kontrollera att fordonet inte är belagt med användningsförbud på grund av försummad betalning av bilskatt. Ett fordon anses vara belagt med användningsförbud när det finns en anteckning om försummad betalning av skatt i ett register över fordon, om det inte lämnas tillförlitlig utredning över betalningen av skatten eller visas upp ett sådant beslut som tillåter att fordonet används och som den myndighet som påfört skatten fattat med stöd av 90 §.

Som utredning enligt 1 mom. betraktas en verifikation från en penninginrättning på att skatten är betald. Som utredning betraktas även ett kontoutdrag eller en verifikation som visas upp tillsammans med beskattningsbeslutet.

Skattemyndigheten, Tullen och polisen har rätt att granska ett fordon eller förordna att fordonet ska uppvisas för granskning hos besiktningsförrättaren, varvid den sistnämnda ska lämna begärda uppgifter till skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna, Tullen och polisen har också rätt att granska lokaler där fordon innehas eller hanteras samt rätt att hejda ett fordon för att granska det. Granskning får dock inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur.

På elektronisk kommunikation och underskrift tillämpas 93 a § i lagen om beskattningsförfarande.

Bestämmelser om straff för lagstridigt undandragande av bilskatt och för försök därtill finns i 29 kap. 1–3 § i strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Lagen tillämpas på fordon för vilka skyldigheten att betala skatt uppkommer eller som tas i skattefritt bruk efter det att lagen har trätt i kraft.

Lagen tillämpas också på en sådan ansökan om återbäring av bilskatt som blir anhängig efter det att lagen har trätt i kraft.

Genom denna lag upphävs

1. Om inte något annat föreskrivs nedan, tillämpas på bilbeskattning och återbäring av skatt på ansökan och på sökande av ändring i dem samt på sökande av ändring i andra beslut de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om bilbeskattningen gäller ett fordon för vilket skyldigheten att betala skatt har uppkommit första gången före ikraftträdandet, eller om ansökan om återbäring har blivit anhängig eller beslutet har meddelats före ikraftträdandet.

2. Om ett beslut har fattats efter det att denna lag har trätt i kraft, tillämpas på sökande av ändring i fråga om bilbeskattning, återbäring som beviljas på ansökan och andra beslut samt på delgivning av beslut bestämmelserna i denna lag även i det fall att bilbeskattningen gäller ett fordon för vilket skyldigheten att betala skatt har uppkommit före ikraftträdandet av denna lag eller att ansökan har blivit anhängig före ikraftträdandet.

3. Om en anmälan om ibruktagande av ett fordon har lämnats in före ikraftträdandet av denna lag och skattedeklarationen lämnas in efter ikraftträdandet, anses skyldigheten att betala skatt uppkomma i enlighet med denna lag genom inlämnande av skattedeklarationen.

4. På sådan tillfällig skattefri användning enligt 2 § 2 mom. eller 6 kap. i den gamla bilskattelagen som börjat före ikraftträdandet av denna lag tillämpas den gamla bilskattelagen till utgången av de tidsfrister som anges i den lagen. Bestämmelserna i denna lag tillämpas omedelbart efter det att tidsfristerna löpt ut.

5. Om skyldighet att betala skatt har uppkommit första gången före ikraftträdandet av denna lag och fordonets konstruktion, äganderätt eller användningssyfte ändras efter ikraftträdandet så att fordonet inte längre uppfyller villkoren eller förutsättningarna för skattefrihet, skatteåterbäring eller skattenedsättning, anses skyldigheten att betala skatt uppkomma för ändring av fordonet och på beskattningen tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om bilbeskattning, när skyldigheten att betala skatt uppkommer med stöd av 3 § 2 mom. På beskattningen kan dock på yrkande av den skattskyldige tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om tillämpningen av dem leder till ett fördelaktigare resultat för den som beviljats skatteförmånen än bestämmelserna i denna lag. På återkrav av förskottsåterbäring tillämpas dock de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

6. Om rätten till återbäring av bilskatt på grund av skada på person eller till återbäring vid utförsel har uppkommit före ikraftträdandet av denna lag men ansökan om återbäring har blivit anhängig efter ikraftträdandet, tillämpas på återbäringen av skatten bestämmelserna i denna lag. På ansökan tillämpas dock de bestämmelser om återbäring av bilskatt på grund av invaliditet eller återbäring vid utförsel som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om tillämpningen av dem leder till ett fördelaktigare resultat för sökanden än bestämmelserna i denna lag. Om en ansökan om återbäring vid utförsel blir anhängig efter ikraftträdandet av denna lag och fordonet har beviljats förskottsåterbäring enligt den gamla bilskattelagen, dras förskottsåterbäringen av från det belopp som betalas som återbäring vid utförsel.

7. Skatteförvaltningen antecknar som registrerat bilskatteombud den som vid lagens ikraftträdande är ett av Skatteförvaltningen godkänt registrerat ombud.

8. De tillstånd för tillfällig skattefri användning som Skatteförvaltningen beviljat och som är giltiga vid ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft på de villkor som anges i dem.

9. De beslut som har meddelats med stöd av 50 och 51 § i den gamla bilskattelagen och som gällde vid ikraftträdandet av denna lag förblir i kraft på de villkor som anges i dem.

10. Bestämmelserna i 86 § i den gamla bilskattelagen, som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas också på handlingar som hänför sig till ärenden som avses i 26 § i denna lag.

11. En skattedeklaration som lämnats in före ikraftträdandet av denna lag kan återkallas under de förutsättningar som anges i 43 § i den gamla bilskattelagen inom ett år från ikraftträdandet av denna lag. Skatteförvaltningen kan tidigast ett år efter ikraftträdandet av denna lag på eget initiativ återkalla en skattedeklaration som lämnats in före ikraftträdandet av denna lag, om fordonet inte har registrerats i trafik- och transportregistret inom ett år från förfallodagen för skatten. På återkallandet tillämpas bestämmelserna i den gamla bilskattelagen.

12. På försummelser som avses i 95 § och som inträffat före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På försummelser av utomståendes skyldighet att lämna uppgifter tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om uppgifterna har begärts före ikraftträdandet.

13. På bilskatten tillämpas till och med den 31 januari 2021 de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag och som gäller tillämpning av lagen om skatteuppbörd, förfallodag, dröjsmålspåföljder, ränta som betalas på återbäring, skattelättnad, uppskov med betalningen, indrivning, användningsförbud samt den minsta bilskatt som uppbärs och drivs in.

14. Om det i trafik- och transportregistret antecknas ett fordon vars fordonskategori har antecknats enligt den gamla kategorimärkningen eller som saknar anteckning om kategori, och om fordonet till sina tekniska egenskaper motsvarar fordon i kategori L _5e och L _7e , tillämpas bestämmelserna i denna lag på skatteplikten för fordonet.

15. Om det i någon annan lag eller i en bestämmelse som utfärdats med stöd av den hänvisas till den gamla bilskattelagen, avser hänvisningen efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till denna lag, om inte något annat följer av denna lag.