94/2020

Helsingfors den 27 februari 2020

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

I enlighet med statsrådets beslut

ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 17, 18, 25 och 41 § samt 48 § 1 mom., av dem 17 § sådan den lyder i förordning 179/2016, 18 § sådan den lyder i förordningarna 708/2015 och 451/2019, 25 § sådan den lyder i förordning 149/2018 och 48 § 1 mom. sådant det lyder i förordning 451/2019, samt

fogas till förordningen en ny 57 a § som följer:

17 §
Frångående av en skiftesspecifik åtgärd

En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 8 punkten ska frångås, om jordbrukaren ingår en förbindelse om ekologisk produktion.

En jordbrukare får frångå en skiftesspecifik åtgärd, om en förbindelse överförs i enlighet med artikel 47.2 i landsbygdsförordningen. En skiftesspecifik åtgärd för trädgårdslägenheter får frångås också, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till under 1 hektar. En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 6 punkten i denna förordning får frångås också, om minst 80 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande areal inom i 23 § 1 mom. avsett styrningsområde III eller minst 60 procent utanför sådant styrningsområde

1) utgörs av en skyddszon, flerårig miljövall, naturvårdsåker med vall, gröngödslingsvall, mångfaldsåker eller areal täckt med fleråriga trädgårdsväxter,

2) omfattas av ett i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket avsett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket för anläggande och skötsel av en skyddszon, eller

3) omfattas av ett i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013 avsett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket för anläggande och skötsel av en skyddszon, effektiviserad minskning av näringsbelastningen eller långvarig vallodling på torvåkrar.

En jordbrukare får frångå en skiftesspecifik åtgärd, om en miljöförbindelse förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

18 §
Balanserad användning av näringsämnen

I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att göra upp en odlingsplan som gäller hela förbindelseperioden och en årlig odlingsplan, att göra markkarteringar, kvalitetstest för åkerjord och skiftesspecifika anteckningar, att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor och att delta i utbildning om miljöersättningen.

Jordbrukaren ska göra upp en femårig odlingsplan under det första förbindelseåret senast den 30 april och precisera den med en årlig odlingsplan före vegetationsperiodens början. Det första förbindelseåret ska odlingsplanen göras upp senast den 15 juni. På gårdsbruksenheten ska det tas jordprover av de åkrar som odlas och av skiften som består av permanent gräsmark som används som åker och utföras markkarteringar av dem med tanke på odlingsplaneringen och uppföljningen. Markkartering behöver inte utföras för arealer som används för krukodling. Jordbrukaren ska i de skiftesvisa anteckningarna föra in grundläggande uppgifter om skiftena och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. En gång under förbindelseperioden och före utgången av det tredje förbindelseåret ska jordbrukaren göra ett kvalitetstest för åkermark. Testet görs genom att en utvärderingsblankett för kvalitetstest för åkerjord fylls i. Odlingsplanen, resultaten från markkarteringen, bedömningen av kvalitetstestet för åkerjord och de handlingar som ansluter sig till de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gårdsbruksenheten.

Jordbrukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel ska delta i den endagsutbildning om systemet för miljöersättning som ordnas av de lokala samarbetsområdenas landsbygdsmyndigheter, närings-, trafik- och miljöcentralerna och intressentgrupper. Kravet på utbildning kan också uppfyllas genom en elektronisk tentamen. Jordbrukaren ska delta i utbildningen en gång under programperioden 2014–2020, antingen innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren.

Om en miljöförbindelse förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare behöver jordbrukaren inte göra upp en femårig odlingsplan, göra ett kvalitetstest för åkerjord eller delta i den utbildning eller den tentamen som avses i 3 mom.

Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det på en åker och en sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skyddsremsa vid kanten mot vattendraget. En skyddsremsa kan vara högst tio meter bred. När behovet av en skyddsremsa bedöms utnyttjas den information om fåror och bäddar som produceras och upprätthålls av Finlands miljöcentral och som grundar sig på ett avrinningsområde med en storlek på 10 kvadratkilometer. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan det för att främja naturens mångfald anläggas i genomsnitt högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal.

Ett basskifte gränsar inte till ett vattendrag om

1) det mellan åkern och vattendraget finns i genomsnitt minst tio meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på jordbruksmarken,

2) åkern ligger bakom en översvämningsvall och avrinningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt.

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse får årligen använda högst den i bilagorna 2–5 angivna mängd kväve och den i bilagorna 6–8 angivna mängd fosfor per hektar åker och sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker. Vid fosforgödsling får det årliga över- och underskottet dock utjämnas under utjämningsperioden (fosforutjämning). Utjämningsperioden får omfatta högst fem år. Fosforutjämningen ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Fosforutjämningen kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. Kväve- och fosforgödslingen ska utföras skiftesvis på basis av grödan, skördenivån och jordens bördighet eller mullhalt.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). På en gårdsbruksenhets samtliga åkerarealer och sådana arealer som består av permanent gräsmark som används som åker ska enligt typ av stallgödsel användas samma grund för beräkning av näringsämnena i stallgödsel. Av den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av den sammanlagda fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin samt av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Av den sammanlagda fosforn i aska beaktas 40 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 11 och 12 § i denna förordning och 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, 11–13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt när det gäller användning och behandling av växtskyddsmedel det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015).

25 §
Åkernaturens mångfald

Inom en åtgärd som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren på de ersättningsberättigande skiften som ingår i miljöförbindelsen anlägga gröngödslingsvallar eller mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor. Miljöersättning för saneringsgrödor kan beviljas till gårdsbruksenheter som i växtföljden odlar potatis, sockerbeta eller trädgårdsväxter på friland, för sådana basskiftesarealer på vilka det enligt stödansökan odlas någon av de nämnda växterna under något av de tre år som föregår stödansökan.

Mångfaldsåkrarna får utgöra högst 15 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen. Mångfaldsåkrarna och sådana naturvårdsåkrar med vall som avses i 22 § får utgöra sammanlagt högst 20 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen i styrningsområde II och högst 15 procent i något annat område.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

41 §
Uppfödning av lantraser

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om uppfödning av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår, ålandsfår, kajanalandsfår, finska hästar och lantrashöns för att öka antalet individer av rasen i fråga. Jordbrukaren ska förbinda sig att på sin gårdsbruksenhet föda upp så många djur av samma lantras som nämns i avtalet under hela avtalsperioden. Avtalsdjuren ska vara renrasiga. Hönor och tuppar ska vara minst ett halvt år gamla och nötkreatur, får och getter minst ett år gamla vid ingången av avtalsperioden.

En minskning av antalet djur som avtalet omfattar under avtalsperioden kan godkännas bara av vissa orsaker som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

Om ett miljöavtal förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare, behöver avtalsdjur som redan har producerat avkomma i enlighet med villkoren i miljöavtalet inte användas för att öka antalet individer av rasen under fortsättningen av avtalsperioden.

48 §
Betalning av miljöersättning med stöd av en miljöförbindelse

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en miljöförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer, och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Miljöersättning kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss åkerareal, om arealkravet i 5 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare fortfarande uppfylls trots detta.


9 kap.

Särskilda bestämmelser

57 a §
Förlängning av miljöförbindelser, miljöavtal eller avtal om bevarande av jordbrukets genetiska resurser

Om en miljöförbindelse, ett miljöavtal eller ett avtal om bevarande av jordbrukets genetiska resurser förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare, förblir dess innehåll och villkor sådana de lyder när förbindelsen eller avtalet förlängs, om inte något annat föreskrivs i denna förordning.


Denna förordning träder i kraft den 3 mars 2020.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

Helsingfors den 27 februari 2020

Jord- och skogsbruksminister
Jari Leppä

Konsultativ tjänsteman
Suvi Ruuska

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.