1295/2019

Helsingfors den 19 december 2019

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet

I enlighet med statsrådets beslut

ändras i statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet (794/2004) 13, 15, 20 a, 20 c och 20 e §, 26 § 1 mom. och bilagan, sådana de lyder, 13 och 15 § samt bilagan i förordning 1039/2013, 20 a, 20 c och 20 e § i förordning 1439/2014 samt 26 § 1 mom. i förordning 754/2018, som följer:

13 §
Omfattningen av de studier som leder till högre högskoleexamen

De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf eller i 14 §. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.

Universitetet kan besluta att omfattningen av de studier som krävs för högre högskoleexamen som ordnas genom internationellt samarbete kan vara 60 eller 90 studiepoäng i stället för 120 studiepoäng, med undantag för examina som enligt lag eller förordning är särskilda behörighetsvillkor för ett visst yrke eller en viss uppgift. Universitetet ska ordna utbildning som omfattar 60 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett läsår och utbildning som omfattar 90 studiepoäng och leder till examen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på ett och ett halvt läsår.

De studier som krävs för psykologie magisterexamen, musikmagisterexamen och odontologie licentiatexamen omfattar 150 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår.

De studier som krävs för veterinärmedicine licentiatexamen och medicine licentiatexamen omfattar 180 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

15 §
Högre högskoleexamens uppbyggnad

I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå

1) grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier,

2) studier i kommunikation och språk,

3) mångvetenskapliga studiehelheter,

4) andra studier än sådana som avses i 1–3 punkten,

5) praktik som fördjupar sakkunskapen.

Obligatorisk praktik ingår i studierna för medicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och veterinärmedicine licentiatexamen, inom utbildningen i socialt arbete som hör till en examen inom det samhällsvetenskapliga området samt i studierna för provisorsexamen och psykologie magisterexamen.

För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som anges i 9 § 3 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. De fördjupade studierna för en i 13 § 2 mom. avsedd högre högskoleexamen som omfattar 60 studiepoäng omfattar minst 30 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 10 och högst 20 studiepoäng. De fördjupade studierna för en högre högskoleexamen som omfattar 90 studiepoäng och som avses i det momentet omfattar minst 45 studiepoäng och innehåller ett lärdomsprov som omfattar minst 15 och högst 30 studiepoäng.

20 a §
Specialiseringsutbildningens mål samt påvisande av kompetens

Målet för specialiseringsutbildningen vid universiteten är att den studerande utgående från sin utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet

1) kan sköta krävande expertuppgifter inom sådana arbetslivssektorer som har fastställts inom ramen för avtalsförfarandet enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen,

2) behärskar den vetenskapliga specialkompetens i yrket som en expertroll förutsätter samt dess kopplingar till omgivningen,

3) genom utnyttjande av vetenskaplig forskningsinformation eller metoder inom konstnärlig verksamhet kan analysera, utvärdera och utveckla yrkespraxis inom sitt specialiseringsområde,

4) inom sitt specialiseringsområde kan vara expert i sammanslutningar och nätverk.

Expertisen visas på det sätt som fastställs i avtalsförfarandet enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen.

20 c §
Avtal om specialiseringsutbildning

För att ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen ska uppkomma ska avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i bilagan till denna förordning föreskrivet utbildningsansvar inom det utbildningsområde inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. I fråga om musikpedagogik ska dock avtalsparterna utgöra en majoritet av de universitet som har i denna förordning eller i en förordning av undervisnings- och kulturministeriet som utfärdats med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen föreskrivet utbildningsansvar inom musikpedagogik. De parter som företräder arbetslivet och det sätt på vilket de har deltagit i avtalsförfarandet ska antecknas i avtalet.

I ett avtal om specialiseringsutbildning ska det avtalas åtminstone om specialiseringsutbildningens benämning, omfattning, mål och målgrupp samt det sätt på vilket en studerande ska visa sin sakkunskap.

Ett universitet kan ansluta sig till ett avtal om specialiseringsutbildning också efter att avtalet ingåtts. De ursprungliga avtalsparterna är skyldiga att som avtalsparter godkänna alla de universitet som har sådant utbildningsansvar inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas som föreskrivs i denna förordning och i en med stöd av 7 § 3 mom. i universitetslagen utfärdad förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Parterna ansluter sig till avtalet genom att underteckna det ursprungliga avtalsdokumentet.

20 e §
Offentlig förteckning över specialiseringsutbildningar

I den offentliga förteckningen över specialiseringsutbildningar ska införas uppgifter om parterna i ett avtal enligt 7 c § 3 mom. i universitetslagen, avtalets giltighet och benämningen på och grunderna för specialiseringsutbildningen enligt vad som har överenskommits i avtalet. De grunder som ska införas i förteckningen är utbildningens omfattning, mål och målgrupp. I förteckningen kan också införas andra nödvändiga uppgifter om avtalet. Förteckningen förs av Utbildningsstyrelsen.

Avtalsparterna är skyldiga att anmäla uppgifterna om ett avtal till den offentliga förteckningen. På motsvarande sätt är även ett universitet som på grund av avsaknad av andra utbildningsansvariga universitet inom det aktuella specialiseringsområdet ordnar specialiseringsutbildning genom eget beslut skyldigt att anmäla uppgifterna om specialiseringsutbildningen till förteckningen.

Utbildningsstyrelsen ska hålla ett elektroniskt dokument med gällande avtal om specialiseringsutbildningar tillgängligt för allmänheten.

26 §
Betyg

Universitetet ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen. Examensbetyget ska innehålla uppgifter om

1) examensbenämning och utbildningsområde,

2) examens omfattning,

3) huvudämne i examen eller en helhet som kan jämställas med huvudämnet eller utbildningsprogrammet,

4) specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen,

5) det centrala innehållet i examen,

6) den studerandes språkkunskaper med iakttagande av 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).



Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020.

Förordningen tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2020 eller därefter.

Helsingfors den 19 december 2019

Forsknings- och kulturminister
Hanna Kosonen

Överdirektör
Tapio Kosunen

Bilaga: Förteckning över utbildningsområdena vid universiteten, examinas namn och de universitet där examina kan avläggas

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.