117/2019

Helsingfors den 17 januari 2019

Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering

I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs med stöd av 43 § 6 mom. i yrkeshögskolelagen (932/2014):

1 §
Beräkningskriterierna för finansieringsandelen för utbildningen

Finansieringsandelen för utbildningen enligt 13 § 1 mom. i statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) grundar sig på följande beräkningskriterier:

1) antalet yrkeshögskoleexamina som avlagts vid yrkeshögskolan under kalenderåret, med undantag för examina som avlagts i uppdragsutbildning, dock högst till den finansieringsgräns som motsvarar det examensmål för varje utbildningsområdesgrupp som ställts upp för avtalsperioden,

2) det totala antalet studiepoäng som under kalenderåret avlagts vid yrkeshögskolan i öppen yrkeshögskoleundervisning, som fristående studier, i förberedande utbildning för invandrare och i specialiseringsutbildning, med undantag för studiepoäng som ifrågavarande yrkeshögskolas examensstuderande och utländska utbytesstuderande avlagt,

3) antalet studerande som under kalenderåret avlagt studiehelheten yrkespedagogisk lärarutbildning inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen,

4) det sammanräknade antalet studiepoäng som avlagts vid yrkeshögskolan under kalenderåret på basis av samarbetsavtal mellan högskolor,

5) poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för studeranderespons under kalenderåret,

6) kalenderårsvis antalet sysselsatta ett år efter avlagd examen i Finland av dem som avlagt yrkeshögskoleexamen vid yrkeshögskolan,

7) poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för karriäruppföljning under kalenderåret.

De i 1 mom. 1 punkten avsedda utbildningsområdesgrupperna enligt den internationella utbildningsklassificeringen (ISCED) är följande:

1) det pedagogiska området, konst- och kulturområdet samt de samhällsvetenskapliga områdena,

2) det humanistiska området, medicin samt hälso- och välfärddsektorn,

3) affärsekonomi, förvaltning och juridik samt servicebranschen,

4) de naturvetenskapliga områdena, informationsbehandling och datakommunikation, det tekniska området samt lant- och skogsbruk.

När det antal som avses i 1 mom. 1 punkten beräknas viktas antalet examina som avlagts inom den målsatta tid som avses i 14 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) med koefficienten 1,5 och antalet examina som avlagts inom en tid som är högst 12 månader längre än den målsatta tiden viktas med koefficienten 1,3. Om den som avlagt examen tidigare har avlagt en lägre högskoleexamen eller en yrkeshögskoleexamen vid en finländsk högskola viktas den andra examen därtill med koefficienten 0,7.

De examina som avses i 1 mom. 1 punkten delas in i tre grupper enligt 3 punkten i bilagan. Antalet examina som hör till grupp A viktas med koefficienten 1, antalet examina som hör till grupp B viktas med koefficienten 1,75 och antalet examina som hör till grupp C viktas med koefficienten 3.

Om medelvärdet av yrkeshögskolans examensutfall under tre år överskrider finansieringsgränsen för antalet examina som avses i 1 mom. 1 punkten viktas antalet examina i utbildningsområdesgruppen enligt finansieringsgränsen med medelvärdet av koefficienterna enligt 3 och 4 mom. av alla examina i utbildningsområdesgruppen.

I den enkät för studeranderespons som avses i 1 mom. 5 punkten ska studerande som har avlagt de studier som ingår i en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen besvara påståenden enligt 4 punkten i bilagan. Bara de studerande som avlagt de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen ska besvara de påståenden och frågor som gäller praktik. Svaren på påståendena poängsätts i enlighet med 5 punkten i bilagan.

Vid den beräkning av antalet sysselsatta som avses i 1 mom. 6 punkten viktas antalet som är sysselsatta som företagare med koefficienten 2.

I den enkät för karriäruppföljning som avses i 1 mom. 7 punkten ska de som fem år före statistikåret har avlagt en yrkeshögskoleexamen eller en högre yrkeshögskoleexamen besvara påståenden och frågor enligt 6 punkten i bilagan. Svaren på påståendena och frågorna poängsätts i enlighet med 6 punkten i bilagan.

Viktningarna mellan beräkningskriterierna enligt denna paragraf fastställs i enlighet med 1 punkten i bilagan.

2 §
Beräkningskriterierna för finansieringsandelen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet

Finansieringsandelen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet enligt 13 § 2 mom. i statsrådets förordning om yrkeshögskolor grundar sig på följande beräkningskriterier:

1) extern finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamheten utifrån den definition av extern forsknings- och utvecklingsverksamhet som Statistikcentralen utarbetat,

2) antalet högre yrkeshögskoleexamina som avlagts vid yrkeshögskolan under kalenderåret,

3) antalet publikationer, offentliga produktioner inom konst och konstindustri, audiovisuella material samt data- och kommunikationstekniska program.

I 1 mom. 3 punkten avses med publikation sådana publikationer som grundar sig på forskning och vars upphovsman står i anställningsförhållande till en yrkeshögskola eller annars är en del av yrkeshögskolesamfundet, eller publikationer som yrkeshögskolan genom sin verksamhet har möjliggjort. Publikationen ska dessutom höra till någon av följande publikationstyper enligt undervisnings- och kulturministeriets klassificering för insamling av publikationsdata:

1) referentgranskade vetenskapliga artiklar (A),

2) icke-referentgranskade vetenskapliga skrifter (B),

3) vetenskapliga böcker (monografier) (C),

4) publikationer som är avsedda för en yrkesgrupp (D),

5) publikationer för allmänheten (E),

6) offentlig konstnärlig och konstindustriell verksamhet (F),

7) audiovisuellt material samt data- och kommunikationstekniska program (I).

Sådana fritt tillgängliga publikationer som hör till de i 2 mom. avsedda klasserna A–E viktas med koefficienten 1,2. En publikation anses vara fritt tillgänglig om den i undervisnings- och kulturministeriets insamling av publikationsdata har antecknats som

1) en publikation som har utkommit i en open access-publikationskanal,

2) en öppen publikation som har utkommit i en hybridpublikationskanal,

3) en parallellpublicerad publikation.

Viktningarna mellan de beräkningskriterier som avses i 1 mom. fastställs enligt 2 punkten i bilagan.

3 §
Uppdatering av uppgifterna enligt beräkningskriterierna

Vid beräkningen av finansieringsandelarna enligt 1 och 2 § används medeltalet av beräkningsgrunderna för de tre senaste tillgängliga kalenderåren och finansieringen fördelas mellan yrkeshögskolorna direkt i förhållande till beräkningskriterierna.

4 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.

Genom denna förordning upphävs undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (814/2016).

Vid beräkningen av finansieringen för 2021 och 2022 kan en yrkeshögskolas finansiering som inte innefattar den strategibaserade finansieringsandelen trots bestämmelserna i denna förordning minska med totalt högst 3 procent jämfört med föregående års finansieringsnivå som ställts i relation till den kalkylmässiga finansiering som är tillgänglig under finansieringsåret. Eventuella underskott som orsakas av beräkningen av gränsen fördelas mellan yrkeshögskolorna i förhållande till deras finansiering.

Helsingfors den 17 januari 2019

Undervisningsminister
Sanni Grahn-Laasonen

Regeringsråd
Matti Sillanmäki

Bilaga

1. Inbördes viktningar av beräkningskriterierna för finansieringsandelen för utbildningen

Beräkningskriterium

1. Antalet avlagda yrkeshögskoleexamina 56 %

2. Det totala antalet studiepoäng som avlagts i den öppna yrkeshögskoleundervisningen, som fristående studier, i den förberedande utbildningen för invandrare och i specialiseringsutbildning 8 %

3. Antalet studerande som avlagt studiehelheten yrkespedagogisk lärarutbildning 2 %

4. Antalet studiepoäng som avlagts på basis av samarbetsavtal mellan högskolorna 1 %

5. Poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för studeranderespons 3 %

6. Antalet sysselsatta som avlagt yrkeshögskoleexamen 3 %

7. Poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för karriäruppföljning 3 %

2. Inbördes viktningar av beräkningskriterierna för finansieringsandelen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet

Beräkningskriterium

1. Extern finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet 11 %

2. Antalet avlagda högre yrkeshögskoleexamina 6 %

3. Antalet publikationer, offentliga produktioner inom konst och konstindustri, audiovisuella material samt data- och kommunikationstekniska program 2 %

3. Grupper för examina som avlagts vid en yrkeshögskola som används vid beräkningen av utbildningens finansieringsandel

Grupp A

Hjälpmedelstekniker (YH)

Artenom (YH)

Estenom (YH)

Geronom (YH)

Ingenjör (YH), utbildning för brandbefäl

Ingenjör (YH), produktionsekonomi

Kulturproducent (YH)

Medianom (YH)

Annan yrkeshögskoleexamen i teknik

Restonom (YH), företagsledning

Restonom (YH), inkvarterings- och kosthållsbranschen

Restonom (YH), turism

Restonom (YH), annat område

Restonom (YH), rengöringsservice och ekonomibranschen

Sjukskötare (YH)

Socionom (YH), brottspåföljdsområdet

Socionom (YH), socialbranschen

Hälsovårdare (YH)

Tradenom (YH), biblioteks- och informationstjänster

Tradenom (YH), annat område

Tradenom (YH), sekreterararbete och språk

Tradenom (YH), ekonomi, förvaltning och marknadsföring

Tradenom, säkerhetsbranschen

Vestonom (YH)

Miljöplanerare (YH); miljöinstruktör (YH)

Grupp B

Agrolog (YH)

Bioanalytiker (YH)

Förstavårdare (YH)

Fysioterapeut (YH)

Tandtekniker (YH)

Hortonom (YH)

Iktyonom (YH)

Ingenjör (YH), automationsteknik

Ingenjör (YH), bio- och livsmedelsteknik

Ingenjör (YH), elektronik

Ingenjör (YH), energiteknik

Ingenjör (YH), grafisk teknik och medieteknik

Ingenjör (YH), kemi

Ingenjör (YH), maskinteknik

Ingenjör (YH), transportteknik

Ingenjör (YH), transport

Ingenjör (YH), logistik

Ingenjör (YH), VVS-teknik

Ingenjör (YH), lantmäteriteknik

Ingenjör (YH), materialteknik

Ingenjör (YH), annan teknik

Ingenjör (YH), pappers-, textil- och kemiteknik

Ingenjör (YH), processteknik

Ingenjör (YH), träförädlingsteknik

Ingenjör (YH), byggnadsarkitektur

Ingenjör (YH), byggnadsteknik och samhällsteknik

Ingenjör (YH), elektroteknik

Ingenjör (YH), textil- och beklädnadsteknik

Ingenjör (YH), datakommunikationsteknik

Ingenjör (YH), datateknik

Ingenjör (YH), miljöteknik

Ingenjör (YH), energi- och miljöteknik

Fotterapeut (YH)

Rehabiliteringsledare (YH)

Barnmorska (YH)

Laboratorieanalytiker (YH)

Idrottsinstruktör (YH)

Skogsbruksingenjör (YH)

Formgivare (YH)

Annan yrkeshögskoleexamen i musik

Annan ingenjör (YH) inom elektro- och automationsteknik

Annan ingenjör (YH) inom data- och datakommunikationsteknik

Naprapat (YH)

Optometriker (YH)

Osteopat (YH)

Byggmästare (YH)

Röntgenskötare (YH)

Munhygienist (YH)

Ergoterapeut (YH)

Tradenom (YH), databehandling

Samhällspedagog (YH)

Grupp C

Ingenjör (YH), sjöfart

Konservator (YH)

Bildkonstnär (YH)

Sjökapten (YH)

Musikpedagog (YH)

Musiker (YH)

Danslärare (YH)

Scenkonstpedagog (YH)

Tolk (YH)

Teckenspråkstolk (YH)

4. Följande påståenden i den riksomfattande enkäten för studeranderespons ska beaktas vid beräkningen av finansieringsandelen för utbildningen

1. I mina studier uppmärksammade man kunskap som jag skaffat annanstans (APEL) tillräckligt bra.

2. I mina studier fanns det knappt några onödiga studieperioder, överlappningar eller upprepningar.

3. Min personliga studieplan (PSP) styrde och gynnade min inlärning.

4. Min högskolas utbud av studier möjliggjorde studier året om.

5. Handledningen av studierna var högklassig.

6. Undervisningen var sakkunnig.

7. Undervisningsmetoderna och arbetssätten var mångsidiga och lämpliga för olika inlärningstillfällen.

8. Samarbetet med lärarna var naturligt.

9. Lärarna uppmärksammade studerandena jämlikt och rättvist.

10. Undervisnings- och studieutrymmena lämpade sig för olika inlärningssituationer.

11. I mina studier utnyttjades de möjligheter nätundervisningen erbjuder på ett bra sätt.

12. Arbetslivet användes mångsidigt som inlärningsmiljö.

13. Informationstekniken och programtjänsterna min högskola använde var bra.

14. Biblioteks- och informationstjänsterna stödde min inlärning.

15. Jag fick tillräckligt med information och stöd för att uppnå mina mål i studierna.

16. Bedömningarna jag fick för mina studieprestationer motsvarade mitt kunnande.

17. Jag fick tillräckligt med feedback om utvecklingen av mitt kunnande.

18. I hur stor utsträckning tycker du att feedback som studerandena gav togs i beaktande vid utvecklingen av studierna?

19. Det fanns också ett mångsidigt utbud av undervisning på främmande språk.

20. I min högskola fanns det bra möjligheter till att genomföra praktik och/eller studerandeutbyte utomlands.

21. Tidigare utexaminerade som redan är i arbetslivet (alumner) nyttjades lyckat som en del av mina studier.

22. Jag erbjöds tillräckligt med möjligheter att delta i studier där man arbetade tillsammans med arbetslivet.

23. Jag har under studietiden fått tillräckligt med stöd i karriärplaneringen.

24. Jag fick tillräckligt med stöd och handledning av högskolans representanter med lärdomsprovsarbetet.

25. Mitt lärdomsprov förberedde mig för arbetslivets sakkunniguppdrag.

26. Belåtenhet med studierna som helhet.

Frågor om praktiken

27. Jag fick tillräckligt med stöd och handledning av högskolans representanter med min praktik.

28. Praktiken stärkte mitt kunnande.

5. Poängsättningsskala för svaren på påståendena i den riksomfattande enkäten för studeranderespons

Svaren på påståendena poängsätts enligt skalan 1–7.
7 poäng helt av samma åsikt/mycket nöjd
4 poäng däremellan
1 poäng helt av annan åsikt/mycket missnöjd

6. Påståenden och frågor i den riksomfattande enkäten för karriäruppföljning som ska beaktas vid beräkningen av finansieringsandelen för utbildningen

1. Examen gav mig tillräcklig beredskap för arbetslivet.
6 poäng helt av samma åsikt
5 poäng av samma åsikt
4 poäng delvis av samma åsikt
3 poäng delvis av annan åsikt
2 poäng av annan åsikt
1 poäng helt av annan åsikt
2. Hur nöjd är du som helhet med examen du avlade år 20xx med tanke på din karriär?
6 poäng mycket nöjd
5 poäng nöjd
4 poäng ganska nöjd
3 poäng ganska missnöjd
2 poäng missnöjd
1 poäng mycket missnöjd
3. Jag kan för närvarande utnyttja väl den kompetens jag förvärvade vid yrkeshögskolan.
6 poäng helt av samma åsikt
5 poäng av samma åsikt
4 poäng delvis av samma åsikt
3 poäng delvis av annan åsikt
2 poäng av annan åsikt
1 poäng helt av annan åsikt
4. För närvarande mitt arbete motsvarar väl min yrkeshögskoleutbildning i fråga om kravnivån.
6 poäng helt av samma åsikt
5 poäng av samma åsikt
4 poäng delvis av samma åsikt
3 poäng delvis av annan åsikt
2 poäng av annan åsikt
1 poäng helt av annan åsikt
5. Hur väl utvecklade yrkeshögskolestudierna följande kompetenser: 1) praktiskt kunnande som förvärvades i studierna, 2) problemlösningsförmåga, 3) utvecklingskunnande, 4) förmåga att lära sig och omfatta nya saker, 5) initiativförmåga och förmåga att styra sig själv, 6) företagarfärdigheter.
6 poäng väldigt mycket
5 poäng mycket
4 poäng ganska mycket
3 poäng delvis
2 poäng bara lite
1 poäng inte alls
Viktningsvärdet för varje delfråga i fråga 5 är 1/6 vid beräkningen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.