147/2017

Helsingfors den 9 mars 2017

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

I enlighet med statsrådets beslut

ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 20, 31, 36 och 37 § samt 40 § 3 mom., av dem 20 § sådan den lyder i förordning 179/2016, 31 § och 40 § 3 mom. sådana de lyder i förordning 708/2015 samt 37 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 708/2015, som följer:

20 §
Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Näringsämnen och organiskt material får återanvändas på en ersättningsberättigande areal som ingår i en miljöförbindelse. Vid återanvändning ska näringshaltigt organiskt material med en torrsubstanshalt om minst 20 procent spridas på ett skifte. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat, fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gårdsbruksenhet eller från ett sådant företag i sammanslutningsform där jordbrukaren är delägare berättigar inte till ersättning. En gårdsbruksenhet kan inte samtidigt både överlåta och ta emot organiskt material enligt denna paragraf. Spridningsmängden ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

I fråga om kravet på basnivå för en åtgärd iakttas 12 § i denna förordning och 10 § 1–7 och 9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system.

31 §
Plan

Ett miljöavtal enligt 27 § 1–3 punkten ska grunda sig på en skriftlig plan där de skiftesspecifika åtgärderna anges för varje avtalsår.

Planen ska ha följande bilagor:

1) en uppskattning av projektets inverkan på miljön eller landskapet och målsättningarna för skötseln av avtalsområdet,

2) en allmän beskrivning av det planerade projektet samt målsättningarna för projektet, på basis av vilka det går att bedöma områdets natur- och landskapsvärden eller betydelse för jordbrukets vattenvård,

3) en karta över planeområdet av vilken

a) skiftets gränser och läge framgår av en grundkarta, om det är fråga om ett avtal om skötsel av våtmarker eller skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet och om skiftena inte är befintliga basskiften,

b) ändringar i basskiftet eller justeringar av dess gränser framgår, om det skifte som avtalet gäller har delats eller slagits samman eller om dess gränser har justerats den vår då ansökan lämnas in,

4) en skötselplan som innehåller en beskrivning separat för varje skifte av de specificerade anläggnings- och skötselåtgärder och de övriga åtgärder som anges i villkoren i miljöavtalet samt en beskrivning av den årliga tidtabellen för genomförande av åtgärderna och hur åtgärderna främjar uppnåendet av målsättningarna för miljöavtalet,

5) om det är fråga om ett avtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar, en redogörelse för vilken typ av massförekomst av fåglar inom avtalsområdet det är fråga om och tidpunkten för massförekomsten samt en redogörelse för det växtbestånd som ska anläggas på området och de åtgärder som hänför sig till beståndet samt beståndets lämplighet för en eller flera fågelarter som massförekomsten gäller, en plan för utfodring av fåglarna samt typen av utfodring och tidpunkten för den samt vid behov bevis för skördeskador,

6) skriftligt samtycke av dem som besitter odlingsområden som gränsar till avtalsområden för vilka ett avtal om upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar har ingåtts och odlingsområdena inte besitts av ersättningstagaren,

7) en kopia av skötseldagboken eller av de skiftesvisa anteckningarna för en tidigare avtalsperiod, om avtalsområdet eller en del av området tidigare har ingått i ett avtal som krävt en plan och ett avtalsvillkor har varit att skötseldagbok förs.

36 §
Skötsel av våtmarker

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om en våtmark, ett översvämningsområde eller en areal som upptas av en fåra som återställts i naturenligt skick och där skötselåtgärder vidtas samt kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Ett miljöavtal kan också ingås i fråga om anläggande och skötsel av små våtmarker, bottendammar och översvämningsområden.

Utöver de objekt som avses i 1 mom. kan ett miljöavtal ingås i fråga om ett våtmarksobjekt som

1) har anlagts med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar enligt 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) eller med hjälp av ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,

2) har omfattats av ett avtal om specialstöd för skötsel av mångfunktionell våtmark enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013, förutsatt att objektet har skötts i enlighet med villkoren i avtalet om specialstöd,

3) utgör en liten våtmark eller översvämningsäng och omfattats av ett avtal om specialstöd för främjande av naturens mångfald och landskapet enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013,

4) har anlagts med annan finansiering och uppfyller förutsättningarna för ett våtmarksobjekt som berättigar till ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

Miljöavtal kan dock inte ingås i fråga om skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårdsvärde eller mångfaldsvärde eller sådan skötsel av ett område som syftar till att omvandla området till en sjö eller tjärn. Miljöavtal kan inte heller ingås i fråga om ett objekt där den belastning som avrinningsvattnet utgör huvudsakligen kan anses härröra från annat än jordbruk.

När ett miljöavtal har ingåtts utgör avtalsarealen inte längre mark som används för jordbruk. En våtmarks kantområden kan beroende på deras bredd antingen skötas som skyddsremsor som ingår i miljöförbindelsen eller uppges som skyddszoner som ingår i miljöförbindelsen. Skötseln av avtalsarealen ska främja minskad vattendragsbelastning från jordbruk eller förbättra mångfalden i livsmiljöer som utgör jordbruksområden med ensidig natur. Våtmarken kan också utgöra ett förråd av bevattningsvatten, en naturfoderdamm vid fiskodling, en plats för kräftodling samt användas för rekreationsbruk.

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd det andra och tredje verksamhetskravet enligt bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs.

37 §
Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om vårdbiotoper, naturbeten, kantområden till åkerområden med stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde, kantområden mellan åkerområde och väg eller åkerområde och vattendrag eller skogsdungar på åkerområden, främjande av levnadsförhållandena för hotade arter som lever i jordbruksmiljö, sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt vård av det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning. I ett miljöavtal kan man ange kantområden runt ett område där en hotad art förekommer eller där ett fornminne eller ett objekt för landsbygdens kulturarv finns, om kantområdena är tillräckliga för att målsättningarna för skötseln ska kunna uppnås. Bevarandet av habitatet eller värdet av fornminnet eller objektet för landsbygdens kulturav får inte äventyras till följd av skötseln.

När avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ingås ska ett objekt med beaktande av anslagen i statsbudgeten prioriteras om det hör till någon av följande målgrupper:

1) vårdbiotoper som klassas som nationellt och regionalt värdefulla,

2) vårdbiotop- och naturbetesobjekt som har restaurerats med stöd för icke-produktiva investeringar enligt 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd eller med hjälp av ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,

3) objekt som ligger i nationellt eller regionalt värdefulla landskapsområden, i Naturaområden eller som gränsar till ett Naturaområde eller som finns på områden som har konstaterats vara viktiga i översiktsplaner för naturens mångfald,

4) objekt som har omfattats av ett avtal om specialstöd för skötsel av vårdbiotoper eller för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013, förutsatt att objektet har skötts i enlighet med villkoren i avtalet om specialstöd.

Avtalet kan inte omfatta åker, permanent gräsmark som används som åkermark, odlade gräsmattor, områden som används som trädgård eller park eller vidsträckta sammanhängande kala berg. Avtal kan inte ingås för bekämpning av jätteloka enligt 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, på ett område som består av permanent gräsmark. Avtal kan inte ingås när det gäller att bevara, underhålla eller iståndsätta lador. Avtal kan inte ingås om ett objekt som ska skötas genom betesdrift där stora rovdjur utgör ett betydande hot mot betesdjuren, förutom om skötseln av området har omfattats av ett gällande avtal som avses i 39 § 7 eller 8 punkten i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013. Avtalen kan inte gälla objekt där det saknas klara förutsättningar för att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet. Avtalen kan inte heller gälla objekt som i första hand används för skogsbruk.

Följande objekt används i första hand för skogsbruk:

1) objekt som i första hand sköts med avseende på virkesproduktion,

2) skogar där artsammansättningen och åldersstrukturen är ensidig,

3) skogar där fältskiktet i huvudsak består av ris,

4) barrskogar som inte uppvisar tydliga tecken på tidigare användning som betesmark,

5) kantzoner och skogsdungar som saknar sådana tydliga mångfalds- och landskapsvärden som går att främja genom röjning eller slåtter.

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd på alla områden som miljöavtalet gäller det andra och tredje verksamhetskravet enligt bilaga 1 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs. Om det område som avtalet gäller är permanent gräsmark som inte används som åkermark, ska i fråga om kravet på basnivå iakttas även 12 § i denna förordning samt 12 § 3 mom. och 14 och 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

40 §
Upprätthållande av tran-, gås- och svanåkrar

I fråga om kravet på basnivå för ett miljöavtal iakttas vid en åtgärd 11 och 12 §, det andra verksamhetskravet enligt bilaga 1 och det tionde verksamhetskravet enligt bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs samt 11 §, 12 § 1 och 4 mom. och 15 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och 11–13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.


Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2017.

I stället för 36 § 5 mom. och 37 § 4 mom. i denna förordning tillämpas på miljöavtal som ingåtts före 2017 de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

Helsingfors den 9 mars 2017

Kommunikationsminister
Anne Berner

Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.