Finlex ®

Helsingfors den 27 januari 2017

Lag om ändring av lagen om skatteuppbörd

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen om skatteuppbörd (769/2016) 26 § och 41 § 2 mom.,

ändras 7 § 2 mom., 11 § 2 och 4 mom., 14 § 1 mom., 16 § 1 mom., 24 § 1 och 2 mom., 30 § 2 mom., 32 §, 37 § 2 mom., 39 § 2 mom., 40 §, 42 § 1 mom. och 71 § 3 mom., samt

fogas till lagen en ny kapitelrubrik före 14 §, till 15 § nya 2 och 3 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 4 och 5 mom., till lagen nya 24 a–24 d §, till 28 § ett nytt 4 mom., till lagen en ny 28 a §, till 36 § ett nytt 3 mom. samt till 53 § ett nytt 3 mom. som följer:

7 §

Specialbestämmelsernas tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på

1) förskottsbetalning enligt 23 § i lagen om förskottsuppbörd,

2) källskatt som debiteras räntetagaren enligt 12 § i lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990),

3) återbäring av källskatt som ska betalas till inkomsttagaren enligt 11 § 2 mom. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och inte heller på skatter och avgifter på inkomster som föreskrivs i 3 kap. i den lagen och som påförs i den ordning som anges i lagen om beskattningsförfarande,

4) mervärdesskatt på vilken tillämpas den särskilda ordning som avses i 12 a kap. i mervärdesskattelagen,

5) återbäring av slutlig löneskatt enligt 6 § i lagen om beskattning av anställda vid Nordiska Investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (562/1976).

11 §

Användning av en betalning eller återbäring till betalning av Skatteförvaltningens andra fordringar

En betalning eller återbäring används först till betalning av skatter enligt 4 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen (1224/2004), arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt samt av källskatt som påförts inkomsttagaren, i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas. En återbäring används till betalning av skatter som preskriberas samma dag i ordning från den äldsta till den senaste enligt förfallodagarna. En betalning eller återbäring används till betalning av skatter som förfallit till betalning samma dag så att skatter enligt 4 § samt förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen betalas först och därefter betalas skatter i den ordning som föreskrivs i 9 § 2 mom. Därefter används en betalning eller återbäring till betalning av Skatteförvaltningens andra fordringar än de skatter som nämns i detta moment med iakttagande av 40 §.

En återbäring som hålls kvar med stöd av 10 § används till betalning av Skatteförvaltningens andra fordringar än skatter enligt 4 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatter enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt eller källskatt som påförs inkomsttagaren, tidigast vid utgången av kalendermånaden.

2 a kap.

Sammandrag och korrigering av fel i uppbördsförfarandet

14 §

Uppgifter som ska ges den skattskyldige

Den skattskyldige har rätt att regelbundet få följande uppgifter om skatter enligt 4 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatter enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt och om källskatt som påförts och återbärs till inkomsttagaren:

1) till betalning av vilka skatter betalningarna och återbäringarna har använts,

2) obetalda skatter och en betalningsuppmaning enligt 45 §,

3) beslut som ska delges genom ett sammandrag med stöd av denna lag, beslut om förseningsavgift som fattats med stöd av 35 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ, beslut om avlyftande av beskattning enligt uppskattning som fattats med stöd av 43 § 3 mom. i den lagen samt beslut med motivering om att lämna uttag av dröjsmålsränta därhän som fattats med stöd av 7 § i lagen om skattetillägg och förseningsränta.

15 §

Delgivning av sammandrag

Om en fysisk person eller ett dödsbo inte har gett sitt samtycke till elektronisk delgivning, ska sammandragsuppgifterna sändas också per post till en fysisk person eller ett dödsbo som

1) inte har förts in i arbetsgivarregistret enligt 31 § i lagen om förskottsuppbörd, och

2) inte har förts in i registret över mervärdesskattskyldiga enligt 172 § i mervärdesskattelagen eller som inte bedriver annan mervärdesskattepliktig verksamhet än skogsbruk.

Ett sammandrag som avses i 2 mom. ska delges som vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen (434/2003). Sammandraget ska dock inte sändas per post om det inte innehåller andra uppgifter enligt 14 § 1 mom. i denna lag än uppgift om att betalningar använts till skatter eller om obetalda skatter.

16 §

Korrigering av fel

Om saken inte har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär och något annat inte följer av 34 §, korrigerar Skatteförvaltningen på eget initiativ eller på begäran av den skattskyldige eller den som är ansvarig för skatten ett fel som uppstått vid uppbördsförfarandet omedelbart efter det att felet upptäckts, när det gäller skatter enligt 4 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatter enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt samt när det gäller källskatt som påförts eller återburits till inkomsttagaren.

24 §

Betalningsordning för skatt

En betalning eller återbäring används först till betalning av andra dröjsmålspåföljder som beräknats och upplupit på skatten än till betalning av nedsatt dröjsmålsränta, sedan till betalning av skatteförhöjning och därefter till betalning av skattekapitalet. En betalning och en återbäring används sist till betalning av nedsatt dröjsmålsränta. Om fastighetsskatt uppbärs i flera rater än en, används medlen i första hand till betalning av den första förfallna rat som är obetald, om det inte är uppenbart att den skattskyldige eller den som är ansvarig för skatten har avsett att medlen ska användas till betalning av en annan rat.

Med avvikelse från 1 mom. används en betalning eller återbäring av skatt enligt 7 § på det sätt som föreskrivs i 9 §. En betalning eller återbäring som används till annan skatt som betalas på eget initiativ används först till betalning av skatten och därefter till skattetillägg. En betalning eller återbäring ska efter betalning av skattekapitalet och nedsatt dröjsmålsränta användas till betalning av skatteförhöjning på skatter enligt 4 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt och källskatt som påförts inkomsttagaren.

24 a §

Användningsordning för en betalning som riktats till ett skatteslag

Betalaren får rikta en betalning till skatter enligt 4 §, till förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt eller till källskatt som påförs inkomsttagaren.

Betalningen används till förfallna och icke förfallna fordringar på skatter inom ett skatteslag som avses i 1 mom., i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas. Skatter som preskriberas samma dag betalas i ordning från den äldsta till den senaste enligt förfallodagarna. Skatter som avses i 4 § samt förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen ska betraktas som ett enda skatteslag då betalningen riktas.

Om det inte finns obetalda skatter av det slag som betalningen riktas till ska den användas till betalning av andra förfallna skatter av de slag som avses i 1 mom. och till förfallna skatter enligt 7 §, i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas. Skatter som preskriberas samma dag ska betalas i ordning från den äldsta till den senaste enligt förfallodagarna. Om skatter förfaller till betalning samma dag ska betalningen i första hand användas till skatter enligt 4 § samt till förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen och därefter i den ordning som föreskrivs i 9 § 2 mom.

Om skatter som avses i 2 och 3 mom. inte är obetalda används betalningen till Skatteförvaltningens andra fordringar med iakttagande av 40 §.

24 b §

Användningsordning för en betalning som riktats till flera skatter

Betalaren får utan närmare specificering rikta en betalning till skatter enligt 4 §, till förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatter enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt och till källskatt som påförs inkomsttagaren.

En betalning används till förfallna fordringar som avser skatter enligt 1 mom., i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas. Till betalning av skatter som preskriberas samma dag används betalningen i ordning från den äldsta till den senaste enligt förfallodagarna. Om skatter förfaller till betalning samma dag används betalningen först till skatter enligt 4 § samt till förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen och därefter till betalningar i den ordning som föreskrivs i 9 § 2 mom.

Om skatter som avses i 2 mom. inte är obetalda används betalningen till Skatteförvaltningens andra fordringar med iakttagande av 40 §.

En betalning används till andra skatter än sådana som avses i 1 mom. tidigast den sista dagen i den kalendermånad då betalningen har gjorts. Om den skattskyldige framställer en begäran om återbetalning av betalningen eller om Skatteförvaltningen på eget initiativ återbetalar den, ska betalningen återbäras med iakttagande av 5 kap.

24 c §

Särskilt riktande av en betalning

Betalaren får rikta en betalning till skatter enligt 4 § samt till förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatter enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt eller till källskattefordringar som påförs inkomsttagaren, och som Skatteförvaltningen specificerat.

Betalningen används till nämnda specificerade fordringar i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas. Fordringar som preskriberas samma dag betalas i ordning från den äldsta till den senaste enligt förfallodagarna. Om fordringar förfaller till betalning samma dag används betalningen först till skatter enligt 4 § samt till förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen och därefter till betalning i den ordning som föreskrivs i 9 § 2 mom.

Om det inte finns obetalda specificerade fordringar som avses i 1 mom. används betalningen med iakttagande av bestämmelserna i 24 b § om användningsordningen för en betalning som riktats till flera skatter.

24 d §

Avvikelse från användningsordningen

Skatteförvaltningen kan med avvikelse från 24 a–24 c § i sista hand använda en betalning till fordringar som är föremål för betalningsarrangemang eller indrivning i utsökningsväg, samt i andra motsvarande situationer där det med betalaren avtalats om avvikelse från användningsordningen eller där betalningen i strid med betalarens intresse skulle användas till en fordran som är föremål för indrivning.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om avvikelse från användningsordningen.

28 §

Betalning av återbäring

Samfund och samfällda förmåner samt andra skattskyldiga som har förts in i registret över mervärdesskattskyldiga enligt 172 § i mervärdeskattelagen ska uppge sitt kontonummer på elektronisk väg. Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl godkänna att kontonumret uppges i pappersform.

28 a §

Kvarhållande av återbäringar beträffande vissa skatter

Skatteförvaltningen kan på begäran av en skattskyldig, för betalning av kommande betalningsförpliktelser, hålla kvar en återbäring av skatter enligt 4 §, av förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, arvsskatt, gåvoskatt och tonnageskatt samt källskatt som återbärs till inkomsttagaren.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om begränsningar som gäller skattskyldiga, begränsningar i tid och euro samt om andra förfaranden i samband med kvarhållande av återbäringar.

30 §

Begränsningar som gäller betalning av återbäring

Återbäring behöver inte betalas om den med stöd av 10 eller 28 a § hålls kvar som betalning för kommande betalningsförpliktelser.

32 §

Ränta vid betalning av återbäring

Ska ränta enligt lag eller krediteringsränta enligt 12 § betalas när skatt återbärs räknas den, om inte något annat föreskrivs i den berörda skattelagen, som en årlig ränta som motsvarar den i 12 § i räntelagen (633/1982) avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter. Räntan är dock minst 0,5 procent.

På skatteåterbäring enligt 50 § i lagen om beskattningsförfarande räknas ränta från den första dagen i den andra månaden efter skatteårets utgång eller, om skatten har betalts efter den månad som infaller efter skatteårets utgång, från dagen efter betalningsdagen till den dag då återbäringen debiteras Skatteförvaltningens konto eller används till betalning av skatt.

På sådan skatt och skatteförhöjning enligt lagen om beskattningsförfarande som återbärs till följd av en ändring i beskattningen räknas ränta från den dag som avses i 2 mom. till den dag då återbäringen debiteras Skatteförvaltningens konto eller används till betalning av skatt.

Räntan på återbäringen är inte skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen.

Räntan räknas i enlighet med denna paragraf också om den skatt som ska återbäras har indrivits i utsökningsväg med stöd av lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

36 §

Närmare bestämmelser och föreskrifter om återbäring av skatt

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilket elektroniskt förfarande som ska användas och på vilket sätt deklarationer och andra handlingar ska vara certifierade för att kunna lämnas in på elektronisk väg.

37 §

Användning av återbäring till betalning av Skatteförvaltningens fordran

Om det dock är fråga om återbäring av skatter enligt 4 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatt enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt eller tonnageskatt eller om återbäring av källskatt till inkomsttagaren används även belopp som är mindre än fem euro till betalning av dessa skatter.

39 §

Hinder för användning av återbäring

Till betalning av en fordring används inte återbäring som har föranletts av

1) skatt som betalts av misstag,

2) ett belopp då motsvarande medel har betalts som utdelning ur ett konkursbo,

3) skatteåterbäring eller del av skatteåterbäring som överförs till en främmande stat,

4) försummelseavgift enligt 22 a § i lagen om beskattningsförfarande eller 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

40 §

Ordning i vilken återbäring används

Återbäring av andra skatter än sådana som avses i 4 §, av förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatter enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt och källskatt som påförs eller återbärs till inkomsttagaren, används först till betalning av de andra skatterna i fråga, i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas.

Mellan skatter och fordringar som preskriberas samma år iakttas följande användningsordning för en återbäring:

1) fastighetsskatt,

2) skatter som tillfaller enbart staten,

3) konjunkturdeposition,

4) Skatteförvaltningens övriga fordringar.

Om återbäringen till någon del fortfarande är oanvänd, används den till betalning av förfallna skatter enligt 4 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, skatter enligt 7 §, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt och källskatt som påförs inkomsttagaren, i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas. En återbäring används till betalning av skatter som preskriberas samma dag i ordning från den äldsta till den senaste enligt förfallodagarna. En återbäring används till betalning av skatter som förfallit samma dag, först till skatter enligt 4 § samt förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen och därefter i den ordning som föreskrivs i 9 § 2 mom.

En återbäring av skatter enligt 4 §, av förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, arvsskatt, gåvoskatt och tonnageskatt samt källskatt som återbärs till inkomsttagaren används först till betalning av dessa skatter samt av skatter som avses i 7 § i ordning från den äldsta till den senaste enligt den dag de preskriberas. En återbäring används till betalning av skatter som preskriberas samma dag i ordning från den äldsta till den senaste enligt förfallodagen. En återbäring används till betalning av skatter som förfallit samma dag, först till skatter enligt 4 § samt till förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen och därefter i den ordning som föreskrivs i 9 § 2 mom. Om inga skatter som avses ovan i detta moment är obetalda, används återbäringen till betalning av Skatteförvaltningens övriga fordringar med iakttagande av 1 och 2 mom.

En återbäring som hållits kvar med stöd av 28 a § används tidigast i slutet av kalendermånaden till betalning av Skatteförvaltningens övriga fordringar än skatter enligt 4 eller 7 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt eller källskatt som påförs inkomsttagaren.

42 §

Meddelande om användning av återbäring

Skatteförvaltningen underrättar en skattskyldig eller en ansvarsskyldig vars återbäring har använts till betalning av skatter om användningen av återbäringen. Till meddelandet ska fogas anvisningar för sökande av ändring. I fråga om skatter som avses i 4 och 7 §, förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt och källskatt som påförts eller annars återbärs till inkomsttagaren delges meddelandet om användning av återbäring med ett sammandrag enligt 14 §.

53 §

Preskription

Med avvikelse från 20 och 20 a § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter preskriberas förskott som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd fem år efter ingången av det år som följer på det år då beskattningen senast slutförs för det skatteår som förskottet hänför sig till.

71 §

Minsta belopp som uppbärs

Vad som bestäms i 1 och 2 mom. tillämpas inte på skatter enligt 4 och 7 §, på förskott eller andra belopp som påförts med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller sjukförsäkringslagen, arvsskatt, gåvoskatt, tonnageskatt eller på källskatt som påförs inkomsttagaren.

Denna lag träder i kraft den 1 november 2017. Lagens 28 § 4 mom. och 36 § 3 mom. träder dock i kraft den 1 februari 2017.

Vid skatteuppbörd hos andra skattskyldiga än samfund och samfällda förmåner ska denna lag, med undantag för arvsskatt, gåvoskatt och sådan källskatt på ränta, utdelning och royalty som ska återbäras till inkomsttagaren, tillämpas från och med den 1 november 2018. I fråga om den tid som infaller före den tidpunkten ska de bestämmelser tillämpas som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelserna om återbäringsränta ska första gången tillämpas på ränta som betalas till samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2017 och på ränta som betalas till övriga skattskyldiga för skatteåret 2018. På återbäringsränta för tidigare skatteår tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På skatteåterbäring till samfund och samfällda förmåner vars skatteår 2017 löper ut senast den 30 september 2017 räknas ränta från dagen efter den sista inlämningsdagen för skattedeklarationen, dock senast från den dag då lagen trädde i kraft. Om skatten har betalats senare, räknas räntan från dagen efter betalningsdagen.

Lagens 53 § ska första gången tillämpas på förskott som påförts samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2017 och på förskott som påförts övriga skattskyldiga för skatteåret 2018.

På sådana förskott och förskottsinnehållningar för samfund och samfällda förmåner som återbärs för skatteåret 2016 samt på förskott och förskottsinnehållningar för övriga skattskyldiga som återbärs för skatteåret 2017 tillämpas 41 § 2 mom. sista gången i den lydelse det hade när denna lag trädde i kraft. På återbäring av förskott och förskottsinnehållning för tidigare skatteår tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelserna i den 26 § som gällde när denna lag trädde i kraft ska sista gången tillämpas vid beskattningen av andra skattskyldiga än samfund och samfällda förmåner för år 2017.

Helsingfors den 27 januari 2017

Republikens President
Sauli Niinistö

Inrikesminister
Paula Risikko

Innehållsförteckning

52/2017