1261/2015

Rättelser till förordningen.

Helsingfors den 15 oktober 2015

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling

I enlighet med statsrådets beslut

ändras i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) 3 § 1 mom. 16 punkten, 6 §, 7 § 3,5 och 6 mom., 8 och 9 §, 10 § 2 och 7 mom., 15 § 2 mom. och bilaga 1 till förordningen som följer:

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med:


16) organiskt gödselfabrikat gödselfabrikat enligt punkterna 1B (organiska gödselmedel, med undantag för organiska gödselmedel enligt 1B3 vilkas effekt huvudsakligen baserar sig på andra effekter än växtnäringsämnen), 1C (organiska mineralgödselmedel), 3A2 (organiska jordförbättringsmedel) och 3A5 (biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel, med undantag för fiberslam samt de för svampodling använda växtunderlag och de använda växtunderlag av torv vilkas näringsämnen redan utnyttjats) i bilaga I till jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling 24/11); med organiska gödselfabrikat avses i denna förordning även organiska bifraktioner som definieras nedan:


6 §
Lagring av oförpackade organiska gödselfabrikat

En gård som tar emot och lagrar organiska gödselfabrikat ska ha en vattentät lagringsplats som är dimensionerad enligt den mängd som tas emot.

Organiska gödselfabrikat med en torrsubstans på minst 30 procent får lagras i stack.

Lagringen får inte orsaka förorening av vattendrag eller risk för det. Lagring i stack är alltid förbjuden på grundvattenområden och på områden som översvämmas.

Stacken ska placeras på ett bärande åkerområde och på en sluttande åker nära den övre kanten. En stack får inte placeras på mindre än 100 meters avstånd från ett vattendrag, ett utfallsdike eller en brunn för hushållsvatten och inte på mindre än fem meters avstånd från ett dike. Ett lager på minst 20 centimeter av ett material som binder vätska ska bredas ut som botten för stacken och stacken ska täckas med en tät presenning. Dessutom ska snön avlägsnas från platsen för stacken och underlaget ska formas så att vätska inte rinner ut i miljön.

I en och samma stack ska det placeras minst den mängd organiskt gödselfabrikat som ska spridas ut på en hektar eller högst den mängd som ska spridas ut på hela skiftet och på angränsande skiften. Organiskt gödselfabrikat som lagras i stack ska spridas ut inom högst ett år från det att stacken anlagts.

På den plats där en stack har varit belägen får det placeras en ny stack efter två mellanår.

Det som föreskrivs ovan i 1–6 mom. angående mottagning och lagring av organiska gödselfabrikat gäller också gårdar som tar emot torrgödsel vars torrsubstans är minst 30 procent.

7 §
Konstruktionskrav

En kompost som består av minst 30 procent torrsubstans kan förvaras i stack för efterkompostering så som föreskrivs i 6 § 3–6 mom. Det material som täcker en stack för efterkompostering behöver dock inte vara tätt på det sätt som föreskrivs i 6 § 4 mom.


Konstruktioner och anläggningar ska vara sådana att ingen vätska från stallgödsel eller organiskt gödselfabrikat kommer ut i miljön vid flytt och hantering av dem eller vid tömning av lagringsplatsen. Lastning ska utföras på underlag med hård botten som håller för maskiners vikt och rörelser och från vilket man vid behov kan ta tillvara gödsel eller organiska gödselfabrikat som fallit ned eller absorberats.


Permanenta utfodringsplatser ska vara täckta, ha tät botten och den stallgödsel som ansamlas där ska avlägsnas tillräckligt ofta. Kravet på att platsen ska vara täckt gäller dock inte permanenta utfodringsplatser i rastgårdar och rasthagar som i funktionellt hänseende finns i närheten av djurstallar.


8 §
Lagring av torrgödsel vid exceptionella situationer

På gårdar som producerar gödsel från djurhushållning kan torrgödsel med en torrsubstans på minst 30 procent lagras i stack, om arbetstekniska eller hygieniska skäl kräver det.

Vid lagring av torrgödsel i exceptionella situationer som avses i 1 mom. ska bestämmelserna i 6 § 3–6 mom. iakttas. Bestämmelserna i 6 § 5 och 6 mom. tillämpas dock inte när torrgödsel lagras i stack av hygieniska skäl som hänför sig till djursjukdomar.

9 §
Anmälningsskyldighet

Vid lagring av torrgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat i stack i fall som avses i 6 §, vid efterkompostering av kompost i stack i situationer som avses i 7 § 3 mom. och vid lagring av torrgödsel i stack i exceptionella situationer som avses i 8 § ska det 14 dygn innan lagringen påbörjas göras en anmälan till den kommunala miljövårdsmyndigheten, som vid behov utför en inspektion. Vid spridning av stallgödsel i exceptionella situationer som avses i 10 § 2 mom. ska verksamhetsutövaren göra en anmälan till den kommunala miljövårdsmyndigheten före utgången av oktober. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska årligen rapportera om de anmälningar som avses ovan till närings-, trafik- och miljöcentralen.

Anmälan om lagring av torrgödsel i exceptionella situationer som avses i 8 §, om efterkompostering av kompost i stack i situationer som avses i 7 § 3 mom. och om avsteg från det förbud att sprida gödsel som avses i 10 § 2 mom. görs av den verksamhetsutövare på vars djurgård gödseln produceras. Anmälan om lagring i stack av organiska gödselfabrikat och i 6 § 7 mom. avsedd torrgödsel görs av den som tar emot varan.

10 §
Användning av gödselmedel

Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars. Undantag från detta förbud kan dock medges till utgången av november i situationer där stallgödsel under växtperioden inte har kunnat utnyttjas som gödselmedel på en åker på grund av exceptionella väderleksförhållanden. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas situationer där en åker på grund av långvariga rikliga regn och liten avdunstning varit så våt att detta förhindrat spridning av stallgödsel före utgången av oktober.


Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet. På den följande fem meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom 12 timmar från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.


15 §
Ikraftträdande

Kravet i fråga om kompostunderlag med tät botten i 7 § 2 mom., kravet i fråga om lastningsunderlag med hård botten i 7 § 5 mom., de konstruktionsmässiga kraven i fråga om permanenta utfodrings- och drickplatser i 7 § 6 mom., förbudet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat enligt 10 § 2 mom. samt maximimängden lösligt kväve vid användning av cellsaft från stärkelsepotatis enligt 11 § 4 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016.



Denna förordning träder i kraft den 16 oktober 2015.

Helsingfors den 15 oktober 2015

Kommunikationsminister
Anne Berner

Överinspektör
Markus Tarasti

Bilaga 1

Minimistorlekar för lagring av gödsel

Tabell 1. Minimistorlekar för lagring av gödsel under 12 månader per djur/

per djurplats enligt typ av gödsel (m3/djur/år, utan regnvatten).

För regnvatten utökas den storlek som beräknats enligt tabell 1 för flytgödsel- eller urinbehållare med minst 300 millimeter, om behållaren täcks genom skorpbildning, och minst 500 millimeter om behållaren är försedd med något annat flytande täcke. Dessutom ska behållarens höjd ökas med minst 100 millimeter för flytande löst täcke som placeras på ytan av flytgödseln.

Om andra vätskor än tvättvatten från djurstallet leds till flytgödsel- eller urinbehållaren, såsom avloppsvatten från mjölkrummet och pressvätska från ensilage, ska det beaktas vid dimensioneringen av behållaren.

DJUR FLYTGÖDSEL STRÖGÖDSEL GÖDSEL FRÅN STRÖBÄDD TORRGÖDSEL URIN
Mjölkko (8500 kg) 1 25,5 28,6 15,8 8,7
Kviga 8,5 13,4 6,6 2,9
Diko 19,0 20,4 16,9 1,9
Köttboskap, Tjur 12,1 12,9 10,1 1,7
Kokalv 6–12 mån.  7,2 9,7 6,1 1,7
Kokalv < 6 mån. 3,6 6,1 3,1 1,1
Tjurkalv 6–12 mån. 9,5 12,1 8,0 2,1
Tjurkalv < 6 mån.  4,7 8,9 5,0 1,3
Gödsvin 2,3 2,4 3,0 1,0 1,6
Sugga och grisar 4 9,3 10,7 2,2 6,8
Sugga och grisar i satellit-svinstall 5 12,7 15,5 3,5 10,4
Sinsugga 3,9 4,9 1,6 2,7
Avvand gris 6 1,2 1,6 0,6 0,8
Galt (fullvuxen) 4,9 6,1 1,8 3,5
Broiler 2 - 0,015 - -
Värphöna, Broilerhona - 0,04 - -
Kalkon 2 - 0,06 - -
Anka, Gås 2 - 0,04 - -
And 2 - 0,025 - -
Får och lamm - 1,3 - -
Getter och killingar - 1,3 - -
Lamm och killingar 3–9 mån. 7 - 1,3 - -
Lamm och killingar 6–9 mån. 7 - 0,6 - -
Häst > 150 cm - 17,0 - -
Ponny 120–150 cm - 12,0 - -
Liten ponny < 120 cm - 8,0 - -
Mink, Iller - 0,25 - -
Räv, Sjubb - 0,5 - -
Lantrasboskap 8:
Mjölkko - 22,3 - -
Diko - 15,9 - -
Kviga - 11,7 - -
Tjur - 11,9 - -
Kokalv 6-12 kk - 8,5 - -
Tjurkalv 6-12 kk - 9,4 - -
Kalv < 6 kk - 5,3 - -

1 För högproducerande boskap rekommenderas större lager än de i tabellen.

2 Per djurplats.

3 Gäller gödsvin med en genomsnittlig slaktvikt på högst 90 kg. Om slaktvikten är högre används värden för sinsugga.

4 Normalt suggstall. Grisarna med upp till cirka 11 veckors ålder.

5 Gäller satellitsvinstall. Gödselmängder per suggplats, när den används för minst åtta grisningsomgångar om året. Grisar beaktas upp till en ålder på cirka fem veckor före avvänjning.

6 Grisar i mellanuppfödningsstadiet, ålder 5–11 veckor.

7 Under uppfödning, två uppfödningsomgångar om året.

8 Östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap.

Minimistorlekar för lager av processad gödsel

Biogasprocess

Behandling av stallgödsel i biogasanläggning minskar inte märkbart mängden gödsel. Den bifogade tabellen kan därför direkt tillämpas på gödseln.

Fraktionering (separering)

Vid fraktionering delas flytgödsel upp i en flytande och en fast fraktion som ska lagras i separata utrymmen. När storleken på de lagerlokaler som krävs för fraktioner räknas ut är utgångspunkten den mängd flytgödsel som enligt tabellen ovan uppkommer på gården. Mängden fraktioner och storleken på de lager som behövs beror på utrustningens effektivitet och på den obehandlade gödselns egenskaper.

Följande skillnader i utrustningarnas effekter har rapporterats (Hjorth 20091):

Filterpress 29 %
Trumfilter 10–25 %
Skruvpress 5-25 %
Centrifugalsikt 7-26 %
Dekantercentrifug 13–29 %

Procenten anger hur stor del av den obehandlade flytgödseln som blir fast fraktion vid fraktioneringen.

Då mängden olika fraktioner beräknas används den separationseffekt som utrustningens tillverkare uppger.

Exempel:

En gård har 100 mjölkkor som totalt producerar 2 550 kubikmeter flytgödsel om året. Flytgödseln fraktioneras med en skruvpress som enligt tillverkarens uppgift har en separationseffekt på 15 %. Vid fraktioneringen bildas 15 % x 2 550 m3 = 383 m3 fast fraktion. Resten, dvs. 2 167 m3, är flytande fraktion.

Gödsellagren ska dimensioneras enligt de nämnda mängderna med beaktan av kraven på regnvatten och eventuellt flytande täcke enligt Tabell 1.

Kompostering

Genom vändning av aktiva torr- och strögödselstackar eller vid reaktorkompostering kan den mängd gödsel som ska lagras beräknas minska med 20 % av den årliga gödselmängd som beräknas med hjälp av tabell 1.

1 Hjorth M., Christensen K.V., Christensen M.L., Sommer S.G. 2010. Solid-liquid separation of animal slurry in theory and practice. A review. Agron Sustain Dev 30, 153-180.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.