1009/2012

Rättelser till förordningen.

Utfärdat i Åbo den 5 november 2009 och den 12 november 2010

Kyrkomötets beslut om ändring av kyrkoordningen

I enlighet med kyrkomötets beslut

upphävs i kyrkoordningen av den 8 november 1991 (1055/1993) 5 kap. 2 § 1 mom. 3 punkten samt 22 kap. 5 § 2 mom.,

ändras 5 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten och 5 § 1 mom. 3 punkten, 6 kap., 13 kap. 3 § 2 mom. samt 23 kap. 5 § 1 mom. samt

fogas till 23 kap. 2 § ett nytt 4 mom. som följer:

5 kap.

Prästämbetet

2 §

Den som vigs till prästämbetet ska


2) ha avlagt en sådan teologisk examen vid ett universitet som biskopsmötet godkänt som behörighetsvillkor för prästämbetet, samt


5 §

Till prästämbetet kan den vigas som


3) kallats att tjänstgöra i en av kyrkans missionsorganisationer eller, under de förutsättningar som anges i 6 kap. 38 §, i någon annan kristen sammanslutning, eller


6 kap.

Personal

A. Allmänna bestämmelser om tjänster
1 §

I en församling ska finnas en kyrkoherdetjänst, en kantorstjänst och en tjänst för diakonin. En kantorstjänst eller en tjänst för diakonin kan på de grunder som nämns i 6 kap. 52 § i kyrkolagen med domkapitlets samtycke inrättas eller ombildas till en tjänst på deltid eller inte tillsättas för en tid som domkapitlet bestämmer eller tillsättas på deltid för viss tid.

Prästtjänster i en församling kan förutom kyrkoherdetjänsten vara kaplans- och församlingspastorstjänster. I församlingen finns andra tjänster i enlighet med kyrkofullmäktiges beslut.

I en kyrklig samfällighet kan finnas prästtjänster i form av församlingspastorstjänster. I en församling som ingår i en kyrklig samfällighet eller i en kyrklig samfällighet finns andra tjänster i enlighet med gemensamma kyrkofullmäktiges beslut, om inte något annat föreskrivs eller något annat anges i grundstadgan för en kyrklig samfällighet i enlighet med 11 kap. 2 § 4 mom. i kyrkolagen.

En eller flera församlingar som hör till samma stift kan ha en gemensam kyrkoherdetjänst. Domkapitlet beslutar om att en gemensam kyrkoherdetjänst ska inrättas eller dras in. Två eller flera församlingar som hör till samma stift kan också ha en gemensam kantorstjänst, en tjänst för diakonin eller en tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning, i fråga om vilka de berörda församlingarna fattar motsvarande beslut.             

Bestämmelser om lektorstjänster i församlingar och kyrkliga samfälligheter finns i 30–34 § i detta kapitel.

2 §

Vid domkapitlet finns tjänster i enlighet med stiftsfullmäktiges beslut om inte något annat föreskrivs.

Vid kyrkostyrelsen finns tjänster i enlighet med kyrkostyrelsens beslut om inte något annat föreskrivs.

Tjänsteförhållande för viss tid enligt 6 kap. 9 § 4 mom. i kyrkolagen är

1) ett tjänsteförhållande som forskare vid kyrkans forskningscentral för en verksamhetsperiod om högst fem år och där en person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 10 år; av särskilda orsaker kan en forskares verksamhetsperiod förlängas med högst ett år,

2) ett tjänsteförhållande för emigrantpräster eller turistpräster som är anställda av kyrkostyrelsen och tjänstgör utomlands, där verksamhetsperioden i tjänsten i fråga är högst fyra år och där en person kan utses till tjänsteförhållandet för sammanlagt högst 12 år.

3 §

När en tjänst tillsätts eller någon anställs i ett annat anställningsförhållande ska arbetsgivaren försäkra sig om att den som anställs har den språkkunskap som arbetsuppgifterna förutsätter.

I meddelandet om att en tjänst eller ett annat anställningsförhållande är ledigförklarat eller vakant ska eventuella behörighetsvillkor som gäller språkkunskap samt den språkkunskap som arbetsuppgifterna förutsätter eller som räknas som merit vid anställningen nämnas.

4 §

Av kyrkoherden i en församling krävs i en enspråkig församling utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. I en tvåspråkig församling krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens majoritetsspråk samt goda muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket.

Domkapitlet bestämmer kraven på språkkunskap för en kyrkoherde i andra församlingar än finskspråkiga eller svenskspråkiga eller tvåspråkiga.

Domkapitlet i Uleåborgs stift beslutar om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i en tvåspråkig församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde. Domkapitlet i Borgå stift beslutar om kraven på språkkunskap för kyrkoherden i en församling i landskapet Åland.

4 a §

Av den övriga personalen i kyrkoförvaltningen för vilken högskoleexamen anges som behörighetsvillkor förutsätts hos en enspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Hos en tvåspråkig myndighet krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetsspråket inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Avvikelse kan göras från dessa behörighetsvillkor genom en instruktion eller språkstadga, om arbetsuppgifterna förutsätter det eller om fördelningen hos myndigheten av arbetsuppgifter som förutsätter att olika språk används, tillåter det eller det finns andra särskilda skäl för att avvika från villkoren.

Bestämmelser om den språkkunskap som krävs av annan personal i kyrkoförvaltningen än den som avses i 1 mom. finns i en instruktion eller språkstadga.

4 b §

Språkstadgan antas i samma ordning som instruktionen. I en tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet ska bestämmelserna om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna och avses i 4 a § tas in i språkstadgan.

4 c §

När en tjänst eller något annat anställningsförhållande tillsätts i en församling som helt eller delvis hör till samernas hembygdsområde betraktas kunskap i samiska som en särskild merit.

5 §

Kunskap i finska och svenska språket visas så som bestäms i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).

6 §

En kantorstjänst kan inrättas så att den förutsätter en av biskopsmötet angiven omfattande universitetsexamen eller högre högskoleexamen eller någon annan examen som godkänts av biskopsmötet. I en domkyrkoförsamling ska finnas en sådan kantorstjänst som förutsätter en omfattande universitetsexamen.

Biskopsmötet beslutar om den examen som är behörighetsvillkor för en kantorstjänst. Biskopsmötet kan vid behov utfärda föreskrifter om den examen som krävs av en tjänsteinnehavare som anställs i annat arbete med kristen fostran, undervisning och själavård i församlingen.

7 §

Vid behov bestäms om behörighetsvillkoren för tjänster vid domkapitlet och kyrkostyrelsen och om tjänsteinnehavarnas uppgifter, i fråga om domkapitlets tjänster i den instruktion som domkapitlet utfärdar och i fråga om kyrkostyrelsens tjänster i den instruktion som kyrkostyrelsen utfärdar.

8 §

Om inte något annat bestäms genom reglementen eller instruktioner beviljar

1) kyrkorådet eller församlingsrådet tjänstledighet och semester för en innehavare av någon annan tjänst i församlingen än en prästtjänst,

2) gemensamma kyrkorådet tjänstledighet, semester och fritid för alla tjänsteinnehavare i en kyrklig samfällighet,

3) kyrkoherden semester och fritid samt en tjänstledighet som varar högst två månader för en innehavare av en prästtjänst i församlingen,

4) domkapitlet

a) semester, tjänstledighet och fritid för kyrkoherden,

b) tjänstledighet som varar längre än två månader för en innehavare av någon annan prästtjänst i församlingen,

c) tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare i domkapitlet,

5) kyrkostyrelsen tjänstledighet och semester för en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen.

9 §

Om en innehavare av en prästtjänst i en församling anhåller om tjänstledighet som varar längre än två månader på andra grunder än sjukdom eller familjeledighet, ska han eller hon till sin ansökan foga ett utlåtande av kyrkorådet eller församlingsrådet.

Ett meddelande ska lämnas till kyrkorådet eller församlingsrådet samt till kontraktsprosten och domkapitlet om kyrkoherdens beslut om tjänstledighet för en innehavare av en prästtjänst.

Domkapitlet ska informeras om en tjänstledighet som ska antecknas i matrikeln för en innehavare av en prästtjänst i en kyrklig samfällighet.

B. Särskilda bestämmelser om tjänster
10 §

Den som söker en kyrkoherdetjänst eller kaplanstjänst ska vara präst och ha avlagt pastoralexamen. Av den som söker en kyrkoherdetjänst i domkyrkoförsamlingen krävs högre pastoralexamen. För en kyrkoherdetjänst krävs dessutom examen i ledning av församlingsarbete.

11 §

Ett villkor för att få avlägga pastoralexamen är att prästen före det under minst två år har skött en prästtjänst eller en lektorstjänst, varit lärare i teologiska vetenskaper vid ett universitet eller religionslärare vid en läroinrättning eller av domkapitlet berättigats att tjänstgöra som präst eller lektor i en förening, en sammanslutning, en stiftelse eller en anstalt samt uppträtt på ett oklanderligt sätt.

12 §

Pastoralexamen, högre pastoralexamen och examen i ledning av församlingsarbete avläggs inför domkapitlet. Biskopsmötet utfärdar närmare föreskrifter om dessa examina.

13 §

Kyrkoherdens uppgift är att leda församlingsverksamheten enligt 4 kap. i kyrkolagen. Kyrkoherden svarar för att gudstjänsten, de heliga sakramenten, de kyrkliga förrättningarna och förkunnelsen sköts på rätt sätt samt för den enskilda själavården. Kyrkoherden ska också ha tillsyn över att församlingens övriga verksamhet såsom kristen fostran och undervisning, diakoni samt evangelisations- och missionsarbete bedrivs i enlighet med kyrkans bekännelse och uppgift.

Kyrkoherden svarar för pastorskansliets verksamhet och församlingens arkiv.

Kyrkoherden är högsta chef för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna vid församlingens gudstjänster, de kyrkliga förrättningarna och det andliga arbetet i övrigt samt i pastorskansliet. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan bestämma, att tjänsteinnehavare eller arbetstagare som står under kyrkoherden är chef för andra tjänsteinnehavare eller arbetstagare som står under kyrkoherden och som nämns i beslutet.    

Som ordförande för kyrkorådet övervakar kyrkoherden att kyrkorådets beslut som gäller församlingens förvaltning och ekonomi följs och att de är lagliga.

Bestämmelser och föreskrifter om kyrkoherdens uppgifter gäller också den som förordnas att sköta en kyrkoherdetjänst.

C. Kyrkoherdeval
14 §

När en kyrkoherdetjänst blivit ledig ska domkapitlet på sin anslagstavla offentligt förklara tjänsten ledig med en ansökningstid om 30 dagar. Dessutom ska tjänsten förklaras ledig genom en annons i åtminstone en riksomfattande tidning eller genom en elektronisk annons.

Domkapitlet kan för högst ett år i sänder besluta att tjänsten inte förklaras ledig om

1) behandlingen av frågan om anslutning av en församling till en annan församling har inletts,

2) domkapitlet annars anser att en omorganisering av församlingen kan leda till att tjänsten i församlingen blir överflödig,

3) det i övrigt finns en särskild orsak för detta.

15 §

När ansökningstiden löpt ut ska domkapitlet utan dröjsmål granska de sökandes behörighet för tjänsten och upprätta ett valförslag, om domkapitlet inte beslutar att förfara i enlighet med 6 kap. 10 § 2 och 3 mom. i kyrkolagen.  Innan valförslaget upprättas kan domkapitlet av kyrkorådet eller församlingsrådet begära ett utlåtande om de sökande som är behöriga för tjänsten.

I valförslaget ska av de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren tre placeras i förslagsrum i den ordning som de anses ha skicklighet och förmåga för tjänsten med beaktande av de särskilda behoven i tjänsten.

16 §

Behörig som valkandidat är inte en sökande som

1) inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt 6 kap. 10 §,

2) har avstängts från utövandet av prästämbetet,

3) söker någon annan kyrkoherdetjänst, förutom i de fall som nämns i 24 § i detta kapitel,

4) uppenbart saknar förutsättningar att sköta tjänsten.

17 §

Domkapitlet ska, när det upprättar ett valförslag, konstatera vilka sökande som ställts utanför förslaget men är behöriga som extra valkandidater.

Behörig som extra valkandidat är en sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten och som innan ansökningstiden löper ut under minst fem år har skött en prästtjänst eller skött någon annan tjänst eller uppgift som nämns i 6 kap. 11 §.

18 §

En sökande får återta sin ansökan innan valförslaget upprättats. Domkapitlet kan av särskilda skäl godkänna att ansökan återtas senare.

En sökande som är behörig att vara extra valkandidat får återta sin ansökan före den sista valprovsdagen. Domkapitlet ska meddela valnämnden om att ansökan återtagits.

19 §

När ett valförslag fått laga kraft bestämmer domkapitlet när val ska förrättas och börjar också i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att förrätta valet. Om endast en kandidat uppförts på valförslag ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för honom eller henne.

Domkapitlet bestämmer att de som uppförts på valförslag under på varandra följande söndagar som valprov ska förrätta högmässogudstjänsten i en kyrka som domkapitlet bestämmer. I en tvåspråkig församling ska gudstjänsten förrättas på vartdera språket. Domkapitlet kan av särskilda skäl befria den som uppförts på valförslag från att förrätta gudstjänsten.

20 §

Domkapitlet ska sända kyrkoherden en kungörelse i vilken församlingen upplyses om vem som uppförts på valförslag, deras meriter, de dagar då de ska förrätta gudstjänst samt den dag då valet inleds. I kungörelsen ska också nämnas namnen på de sökande som är behöriga att vara extra valkandidater.

Kungörelsen ska två veckor före den första valprovsdagen anslås på församlingens anslagstavla och finnas där tills valförrättningen avslutats.

21 §

Om en präst inte har förrättat den gudstjänst som nämns i 19 § 2 mom. i detta kapitel och han eller hon inte senast därpå följande tisdag för domkapitlet lägger fram en godtagbar orsak för detta ska han eller hon strykas i valförslaget. Har det funnits en godtagbar orsak för förfarandet ska prästen utan att förrätta gudstjänst alltjämt kvarstå på valförslaget.

Domkapitlet ska avbryta valet om någon av dem som uppförts på valförslag förlorar sin valbarhet innan tjänsteförordnande har utfärdats. Domkapitlet ska då ändra valförslaget om inte röstning redan har förrättats och någon annan borde få tjänsteförordnande enligt valresultatet.

22 §

Om valförslaget har blivit ofullständigt och sådana sökande som uppfyller behörighetsvillkoren har ställts utanför valförslaget och dessa meddelar att de håller fast vid sina ansökningar ska domkapitlet upprätta ett nytt valförslag.

23 §

När ett kyrkoherdeval fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande till kyrkoherdetjänsten för den som vid valet har fått de flesta rösterna, för en extra valkandidat dock endast om han eller hon fått det röstetal som föreskrivs i 8 kap. 1 § 3 mom. i kyrkolagen.

24 §

En valkandidat som enligt valresultatet ska få tjänsteförordnande till kyrkoherdetjänsten har rätt att söka andra prästtjänster, om förordnandet inte har utfärdats inom en månad efter att valet förrättades. Om prästen borde få tjänsteförordnande till flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot.

Övriga valkandidater har rätt att söka någon annan prästtjänst efter att valet har förrättats. Kandidaten kvarstår dock på förslag till den tjänst han eller hon först sökt till dess ärendet är slutligt avgjort. Om sökanden får tjänsteförordnande till flera tjänster ska i ärendet förfaras enligt 1 mom.

D. Val av kaplan
25 §

Bestämmelserna i 14 § i detta kapitel om ledigförklarande av en kyrkoherdetjänst tillämpas på ledigförklarande av en kaplanstjänst.

När ansökningstiden för en kaplanstjänst löpt ut ska domkapitlet utan dröjsmål fatta beslut om de sökandes behörighet för tjänsten och ge ett utlåtande om dem till församlingen, om domkapitlet inte beslutar att förfara enligt 6 kap. 10 § 2 mom. i kyrkolagen. I utlåtandet bedöms de sökande utifrån den förmåga och skicklighet som de visat samt med beaktande av församlingens behov.

Behörig för en kaplanstjänst är inte en sökande som

1) inte uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 10 § i detta kapitel,

2) har avstängts från utövande av prästämbetet,

3) söker en kyrkoherdetjänst utom i de fall som nämns i 24 § i detta kapitel,

4) uppenbarligen saknar de förutsättningar som krävs för att sköta tjänsten.

26 §

Domkapitlet sänder till församlingen ansökningarna för de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för kaplanstjänsten och sitt eget utlåtande. Därefter utser kyrkofullmäktige eller församlingsrådet någon av dem till tjänsten. Kapellrådet utser dock kaplanen i en kapellförsamling.

Om det när ansökningstiden löper ut finns endast en sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten, ska domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet på nytt förklara tjänsten ledig.

Om nya sökande som uppfyller behörighetsvillkoren inte anmäler sig under den nya ansökningstiden, ska domkapitlet på begäran av kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet utfärda tjänsteförordnande för den enda sökande. I annat fall beslutar domkapitlet att tjänsten inte ska tillsättas.

Efter beslutet om att tjänsten inte ska tillsättas ska tjänsten förklaras ledig inom ett år från det att ansökningstiden löpt ut.

27 §

Ansökningshandlingarna för kaplanstjänsten och ett utdrag ur kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets eller kapellrådets protokoll ska utan dröjsmål sändas till domkapitlet. Till utdraget ur protokollet ska fogas ett meddelande om när beslutet jämte besvärsanvisning har delgivits de sökande.

Om den som utsetts till en tjänst får tjänsteförordnande till flera tjänster ska han eller hon utan dröjsmål meddela domkapitlet vilken tjänst han eller hon tar emot. Om han eller hon återtar sin ansökan ska tjänsten på nytt förklaras ledig om inte kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller kapellrådet handlar i enlighet med 6 kap. 11 § 1 mom. 5 punkten i kyrkolagen.

Efter att kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets eller kapellrådets beslut fått laga kraft ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten.

Är antalet röster lika vid valet, ska domkapitlet utfärda tjänsteförordnande för någon av de sökande som fått flest röster med beaktande av grunderna i 25 § i detta kapitel.

E. Kantorstjänster
28 §

Kantorns uppgift är att leda församlingens musikverksamhet. Kantorn svarar för musiken vid församlingens gudstjänster samt vid övriga kyrkliga förrättningar och vid församlingens sammankomster, undervisar i skriftskolan, sköter även annars musikfostran och främjar utövandet av musik i församlingens verksamhet. Kantorn svarar också för skötseln och underhållet av församlingens instrument.

29 §

Kyrkostyrelsen kan bevilja den som har den kunskap och skicklighet som motsvarar den examen som krävs för tjänsten behörighet för en kantorstjänst.

F. Lektorstjänster
30 §

Domkapitlet kan på grund av ansökan berättiga en person som vid ett universitet har avlagt en teologisk examen som biskopsmötet har godkänt som behörighetskrav för lektorstjänst att verka som lektor. Biskopsmötet utfärdar närmare bestämmelser om de handlingar som ska fogas till ansökan.

Domkapitlet ska pröva personens lämplighet för församlingstjänst med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om vigning till prästämbetet.

Med lektor avses en person som med stöd av domkapitlets tjänsteförordnande innehar en lektorstjänst i en församling eller kyrklig samfällighet eller en lektorstjänst enligt 6 kap. 8 § i kyrkolagen eller som domkapitlet berättigat att tjänstgöra i en sådan sammanslutning som avses i 38 § i detta kapitel.

31 §

En lektors uppgift är att i församlingen sköta kristen fostran, undervisning och själavård och att delta i annat församlingsarbete. Om en lektors rätt att predika i gudstjänsten och att dela ut nattvarden och förrätta konfirmation bestäms i 2 kap. 6 och 12 § samt i 3 kap. 5 §.

32 §

I en församling kan finnas ordinarie och extraordinarie lektorstjänster. Extraordinarie lektorstjänster kan finnas även i en kyrklig samfällighet.

Sökanden till en ordinarie lektorstjänst ska ha avlagt examen i enlighet med 10 § i detta kapitel. Om förutsättningarna för avläggande av examen tillämpas vad som föreskrivs i 11 § i detta kapitel.

33 §

Vid tillsättandet av en ordinarie lektorstjänst tillämpas vad som i 25–27 § i detta kapitel föreskrivs om tillsättandet av en kaplanstjänst.

Kyrkorådet eller församlingsrådet tillsätter en extraordinarie lektorstjänst och ber domkapitlet utfärda ett tjänsteförordnande för den som utsetts till tjänsten.

34 §

En lektor hör till det stift i vilket domkapitlet utnämnt lektorn eller utfärdat tjänsteförordnande eller beviljat lektorn rätt att tjänstgöra i en kristen förening eller en annan kristen sammanslutning. Om stiftstillhörigheten för en lektor som är anställd av en kyrklig samfällighet samt om en lektors prosteritillhörighet gäller vad som föreskrivs om en präst i 5 kap. 10 § 2 och 3 mom.

G. Gemensamma tjänster i församlingarna
35 §

Initiativ till att inrätta en gemensam kyrkoherdetjänst, kantorstjänst, tjänst för diakonin eller tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning kan tas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingsrådet eller domkapitlet.

Grunderna för kostnadsfördelningen fastställs när beslut fattas om att tjänsten ska inrättas.

36 §

Val av gemensam kyrkoherde förrättas med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna om kyrkoherdeval. Röstningen förrättas och valprov ges i alla de församlingar där kyrkoherdetjänsten är gemensam.

37 §

Församlingarnas kyrkoråd eller församlingsråd ska vid ett gemensamt sammanträde besluta om en gemensam kyrkoherdetjänst, kantorstjänst, tjänst för diakonin eller tjänst för ledande uppgifter inom församlingens ekonomiförvaltning samt om frågor som gäller tjänsten, om inte något annat särskilt bestäms eller föreskrivs. Om församlingarnas kyrkoherdetjänst inte är gemensam är kyrkoherden i den församling som är störst till folkmängden ordförande.

H. Präster och lektorer som tjänstgör i andra sammanslutningar
38 §

Domkapitlet kan på grund av ansökan bevilja en präst eller lektor rätt att verka som präst eller lektor anställd i en kristen förening, sammanslutning, stiftelse eller anstalt. I fråga om en präst är en förutsättning dessutom att han eller hon tjänstgjort som präst i en församling eller kyrklig samfällighet under minst två år, om inte ansökan gäller tjänstgöring vid en av kyrkans missionsorganisationer eller vägande skäl annars föreligger.

13 kap.

Ändringar i församlingsindelningen

3 §

Domkapitlet utfärdar tjänsteförordnande för en präst eller lektor som förflyttats. Kyrkorådet eller organisationskommissionen enligt 7 § anställer övriga förflyttade tjänsteinnehavare och placerar de förflyttade arbetstagarna i sina uppgifter.

23 kap.

Kompletterande bestämmelser

2 §

Bestämmelser om offentliggörandet av att en tjänst är ledig att sökas finns i 6 kap. 10 § i kyrkolagen.

5 §

Den som av en församling enligt 25 kap. 12 § i kyrkolagen har kallats till ordinarie präst ska till domkapitlet sända en redogörelse för att han eller hon har vigts till prästämbetet samt sin meritförteckning eller någon annan redogörelse för sin tidigare verksamhet vars riktighet har intygats. Om domkapitlet anser prästen lämplig för tjänsten ska ett tjänsteförordnande utfärdas för honom eller henne.



Detta beslut träder i kraft samma dag som den ändring av kyrkolagen som kyrkomötet godkänt den 5 november 2009.

  Åbo den 12 november 2010

För kyrkomötet


Kari Mäkinenärkebiskop


Katri Kuuskoskikyrkomötets generalsekreterare

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.